Tag: Jimi Hendrix

Okt92020 by adminNo Comments

DEN MÖNSTRADE UNDERJORDEN – EN ÅTERTRIPP TILL PAISLEY UNDERGROUND-SCENEN

av Peter Sjöblom Kalifornien förknippas med sextiotalet, solsken, hippies och psykedelia. Men lysergiskt anstruken musik gjordes i delstaten även senare. Följ med när Peter Sjöblom gör en tidsresa tillbaka till början av åttiotalet och den alldeles för försummade Paisley Underground-scenen! Länkar till valda låtar finns i slutet av artikeln. Prince skrev ett brev till True West och berömde Russ Tolmans gitarrljud, skrev ”Manic Monday” till Bangles och blev ihop med deras sångerska Susanna Hoffs. Han döpte sitt skivbolag till Paisley Park som en hyllning till Paisley Underground-scenen, men när den var aktiv under några tidiga åttiotalsår, grovt räknat mellan 1980 och 1987, var det i övrigt bara de mest inbitna musiklyssnarna som hade riktig koll på den. På det hela taget var de

Sep182020 by adminNo Comments

DET MYSTISKA MÄSTERVERKET PÅ YOUTUBE

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER

av Peter Sjöblom En dag när Peter Sjöblom trampar runt i Youtubes tassemarker på jakt efter ohörda skivrariteter snubblar han över något mycket, mycket speciellt: en skiva som i princip ingen känner till. Inte ens de mest försigkomna skivrävarna och -grävarna. Han blir förhäxad av vad han hör och kontaktar Damon Jones som lagt upp skivan på Youtube. Det här är en berättelse om skivjakt, osannolika loppisfynd och den hyperobskyra gruppen Monk som gjorde ett mästerverk som ingen vet att det finns. Alla som gräver bland loppisskivor bär på en dröm, vare sig de erkänner det eller inte: Att göra Det Riktigt Stora Fyndet. Att hitta den där skivan som för ett ögonblick får en att tappa andan och säga tyst för sig själv: ”Men det kan inte vara sant!?” Ibland gör man också fynd fastä

Sep182020 by adminNo Comments

THE MYSTERIOUS MASTERPIECE ON YOUTUBE (ENGLISH VERSION)

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER

by Peter Sjöblom (Monk related photos and photo of Damon Jones by Damon Jones) As Peter Sjöblom one day trods the outbacks of Youtube for unheard album rarities, he stumbles across something very, very special: an album that practically no-one knows about – not even the most hardened vinyl sharks and crate diggers. The music spellbinds him, and he decides to get in touch with Damon Jones who uploaded the album to Youtube. This is a story about record hunting, unbelievable finds and hyper obscure band Monk who made a masterpiece no-one knows exists. Every crate digger has a dream, no matter if they admit it or not: the dream to make that Really Big Find. To find that album that steals your breath for a moment and have you silently say to yourself: 'This can't be true?!' Now and

Okt252019 by adminNo Comments

GARAGEROCK-ALFABETET, DEL 3: Q-Z

ARTIKLAR, GARAGEROCK, MUSIKALFABETEN, NYHETER

av Peter Sjöblom I tredje och sista sektionen av musikalfabetet med sextiotalets garagerock behandlar Peter Sjöblom bokstäverna Q till Z. Sektion A-F kan ni läsa här, och G-P finns här. Och nu blir det alltså ännu mer förbrännande fuzz, osnutna orosmakare, stöddiga snorvalpar, perfekt pop och exemplarisk extas! THE QUID: ”Crazy Things” (1965) Det vanliga är att band inleder en låt lite mer försiktigt för att sedan öka intensiteten mot slutet. Låter den stegras och explodera. Så ej kanadensarna i The Quid. De startar på en hög växel och låter den ligga i praktiskt taget genom hela ”Crazy Things”. Utgiven 1965 – och därmed alfabetets tidigast utgivna låt – är en ettrig rhythm & blues-baserad låt som lånar idéer från Thems ”Mystic Eyes”. Med ett envetet riff byggt på låtens enda

Apr232019 by adminNo Comments

GUITAR SLIM – THE COMPLETE RELEASES 1951-58

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR

av Peter Sjöblom GUITAR SLIM: ”The Complete Releases 1951-58” (Acrobat) Eddie Jones föddes i bomullsplantagernas Greenwood på den östra sidan av Mississippifloden men det var i New Orleans han fick fart på blueskarriären under namnet Guitar Slim. Det var där han spelade in sin största hit ”The Things I Used to Do”, producerad av Ray Charles och sedermera utnämnd av Rolling Stone till en av de låtar som formade rockmusiken. Guitar Slim spelade in för flera bolag, men ”The Things I Used to Do” gavs ut av legendomspunna Specialty Records, samma bolag som gav världen Little Richards mest omvälvande inspelningar. Med över en miljon sålda exemplar – en imponerande siffra 1953 – blev det en av Specialtys största försäljningssuccér någonsin. Guitar Slim inspirerades kraftigt av T-Bone W

Apr182019 by adminNo Comments

MDOU MOCTAR – ILANA: THE CREATOR

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR

av Peter Sjöblom MDOU MOCTAR: ”Ilana: The Creator” (Sahel Sounds) Tinariwen var inte de första som spelade det som idag brukar kallas ökenblues, men de är bland dem som gjort mest för att sprida den tuaregiska musiken utanför nomadfolkets Sahara-områden. Med uppdaterade produktioner lyckades Tinariwen attrahera en publik som åtminstone delvis var intrimmad på rock och deras bredare publikframgångar manifesterades bland annat genom turnéer och festivaluppträdanden i väst. Nigerbördige Mdou Moctars ryktbarhet har vuxit på ett liknande sätt, från det att hans till en början elektroniskt skruvade musik först spreds viralt mellan västafrikanska fans. Uppmärksamheten ledde sedermera till att han fått ge ut ungefär en handfull skivor med ett par års mellanrum och han har också medverka

Okt92018 by adminNo Comments

HÅKAN THÖRN – 1968: REVOLUTIONENS RYTMER

BÖCKER & FILM, NYHETER, RECENSIONER

av Peter Sjöblom HÅKAN THÖRN: ”1968 – Revolutionens rytmer” (Daidalos Förlag) 1968 är mer än bara ett år, det är en beteckning för en tidsanda som sträckte sig över en längre tid än ett kalenderår. Att det var ett omstörtande och i flera avseenden konstruktivt år råder det förstås ingen tvekan om, men jag har börjat tycka att vurmen för 1968 om ett symbolår för både politik och musik är tröttsam. Den romantiska tilltron till 1968 års motkulturella förhållningssätt slår mig som lika naiv och lite beklämmande som tidens tro på att man kunde knarka sig till insikt och knulla sig till frihet. För att inte tala om det mantramumlande försöket att levitera Pentagon och yippie-rörelsens allra larviga upptåg. Alltför ofta tycks det handla om ett frihetssökande i en mer vulgärhedonistisk

Apr62018 by adminNo Comments

BETTY DAVIS – NASTY GAL

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR

av Peter Sjöblom BETTY DAVIS: ”Nasty Gal” (Light in the Attic) Deras relationsgräl kan inte ha varit nådiga. De gifte sig 1968 men äktenskapet kan närmast beskrivas som titanernas kamp och upplöstes efter ett år. Miles och Betty Davis var två alldeles för starka personligheter med alldeles för stora egon för att de skulle kunna samsas under ett och samma sak någon längre tid. Droppen kom när Miles fick för sig att Betty hade vänstrat med Jimi Hendrix, något som hon förnekade eftertryckligt. Hur som helst hann Betty med att väcka Miles intresse för sextiotalets nya musik, funken och psykedelian, och starkt påverkad av bland andra Sly & The Family Stone skapade han sin banbrytande ”Bitches Brew” och sådde därmed fröet till hela fusionjazzen. Det kan man hylla eller anklag