av Peter Sjöblom
MARTIN SIMPSON: ”Trails and Tribulations” (Topic)
Martin Simpson var en av dem som på sjuttiotalet klev fram på den brittiska folkmusikscen som alltid har varit generös mot utmärkta gitarrister. Genom åren har utvidgat sin engelskt färgade repertoar med bland annat irländsk och amerikansk musik, och hans utgivning är diger. I synnerhet om man räknar in alla de skivor där han delat strålkastarljuset med andra folkprominenser och de plattor han medverkat på i bakgrunden som studiomusiker. På listan över samarbetspartners står bland många June Tabor, Jessica Radcliffe och den mångsidige Los Lobos-medlemmen David Hidalgo.
Som sig bör speglar ”Trails and Tribulations” Simpsons bredd. Han väver samman traditionerna han är bevandrad i, låter amerikansk bergsbanjo stödja engelskt färgade melodier och ger countrybesläktade melodier ett brittiskt tonfall. Han blandar förtjänstfullt moderna låtar med traditionella sånger. Visserligen är det lite fantasilöst att inkludera Jackson C. Franks söndercovrade ”Blues Run the Game” och visst hade skivan tjänat på att kortas ner med tio minuter (den tappar fart och fokus med ”Jasper’s/Dancing Shoes” och ”Ridgeway”) men i stort är ”Trails and Tribulations” en fint genomförd skiva. Som därtill visar att hans röst åldras med värdighet; han är fortfarande lika känslig som sångare som han är som gitarrist.