fredag, september 22

GÖRAN KLINGHAGEN – HÄLSINGLAND BY THE LAKE BESIDE THE TREES

av Peter Sjöblom

GÖRAN KLINGHAGEN: ”Hälsingland by the Lake Beside the Trees” (Country & Eastern/Naxos)

Den här skivan är inte vad den först verkar vara. Visst består den av svenska folkvisor, men att kalla den en folkmusikplatta är inte rättvisande. Översättningarna till engelska (och i ett fall tyska) av kända sånger som ”Uti vår hage”, ”Visa från Rättvik” och ”De sålde sina hemman” är klädda i jazzig gåbortskostym. Inget nytt grepp i sig – svenska folksånger och jazz har som bekant vänslats förr – men arrangören och gitarristen Göran Klinghagen hittar en egen infallsvinkel för sin ensemble på totalt sex personer.

Att man bjudit in sångerskan Fola Dada borgar för en skräckupplevelse för någon som mig som tycker lika illa om gitarrjazz som vokal jazz men hör och häpna fungerar ”Hälsingland by the Lake Beside the Trees” mycket bättre i verkligheten än på papperet. Fola Dada undviker i princip allt av den överskolade sångakrobatik som gör i princip all svensk vokaljazz olyssningsbar. Hon koncentrerar sig helt enkelt på melodierna och försöker inte slå lyssnaren i skallen med hur duktig hon är. Mycket bra.

Anmärkningsvärt nog störs jag inte ens av den bossa-touch som finns på vissa låtar – det är annars en annan sak som jag inte heller står ut med. (Få saker gör mig så rastlöst uttråkad som just bossanova, så till den grad att jag blir förbannad på den.) Hemligheten är förmodligen att arrangemangen aldrig sätter sin lit till ett enda dominerande karaktärsdrag. Musiken är en legering av alla möjliga stilar, väl måttade mot varandra så att det blir meningslöst att framhäva en enda specifik egenskap. Allra mest spännande blir det dock i ”Mensch”, en tysk version av ”Visa från Rättvik”, där instrumenten söker sig mot de psykedeliska utkanterna (men, märk väl, utan att låten löses upp i ett fluffigt ingenting).

Så på ett sätt är detta en av de mest överraskande skivor jag hört i år, och påminner om att man inte ska stirra sig blind på enskilda egenskaper utan se till helheten. Och helheten här är både inbjudande och balanserad.