söndag, december 15

Tagg: Thomas Wihlman

METTE JUUL – CHANGE

METTE JUUL – CHANGE

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Thomas Wihlman METTE JUUL: ”Change” (Universal) Ibland vill man bara ha det lite soft, sjunka in i musikens detaljer, ackompanjerade av en duktig vokalist eller vokalissa. Just ett sådant album är Mette Juuls album ”Change”. Kanske jag har lite svårt för just förändringstemat, det kan handla om relationer som spräcks och så vidare, men känsloutbrotten märks knappast i detta album. Det är alltså ganska återhållet. Men, det är mycket välgjort, en duktig sångare, och ackompanjemanget är helt sjukt bra för att tala i ett lite modernare språk än musiken på albumet. Noterar till exempel att svenske Ulf Wakenius bidrar till det snygga, men det är också en dansk och amerikansk besättning. Även Mette Juul själv står för gitarrspel och har dessutom producerat. Så inga känsloutbro
MIKAELA FINNE – MIKAELA FINNE

MIKAELA FINNE – MIKAELA FINNE

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Thomas Wihlman MIKAELA FINNE: "Mikaela Finne" (egen utgivning) Har Sverige någon countrymusik att tala om? Ja, den finns. Men ska det handla om något riktigt kraftfullt då får man importera det. Från Finland till exempel. Jag talar om Mikaela Finne, född i finlandssvenska Vasa, men bosatt i Stockholm sedan några år. Soloartist sedan 2014. Sakta har hon arbetat sig fram i karriären. Mängder av spelningar i källare och andra små lokaler. Sådant ger erfarenhet, och erfarenhet är också vad hon sökte nyligen i Nashville. Nu ger all denna strävan resultat. I år med spelningar utomlands och placeringar på spellistor både i Storbritannien och i USA. Ett starkt bevis på hennes ambitioner är det första fullängdsalbumet, med titeln "Mikaela Finne", som just släppts. Titeln är he
AVISHAI COHEN – ARVOLES

AVISHAI COHEN – ARVOLES

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Thomas Wihlman AVISHAI COHEN: "Arvoles" (Razdaz) Det är med intresse jag plockar fram albumet med Avishai Cohen, "Arvoles". Ytterligare en av dessa duktiga israeliska jazzmusiker som gärna gästar Sverige. Så är till exempel det här albumet inspelat hos västkustska Nilento, och med medverkan av svenska musiker. Cohen har spelat in många album tidigare och jobbat med välkända musiker som Chick Corea. Så förväntningarna är höga. Synd det, förväntningarna har kanske ställts för höga. Snarare känns det som: kul, det är en bra studio, vi gör ett album. Tämligen ofokuserat alltså. Självklart levererar man rent instrumentmässigt. Cohen är en lysande basist. Elchin Shirinov är energisk på pianot. Noam David likaså på trummorna. Kompletterar gör två duktiga svenskar, Björn Svenss
AIDA JABBARI – RÖST ÄR DET SOM ÅTERSTÅR

AIDA JABBARI – RÖST ÄR DET SOM ÅTERSTÅR

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Thomas Wihlman AIDA JABBARI: "Röst är det som återstår" (KWE) Lysande är ett ord som sällan förekommer i min vokabulär. Låt mig ta det ordet i munnen, just bara denna gång. Jag har lyssnat till Aida Jabbaris album "Röst är det som återstår". Lysande är ordet. För det är engagemang, toner, röster, musiker, texter som lyser som skivalbum så sällan lyser. Vän av ordning tycker möjligen att Jabbari tar i för mycket, att det knakar lite. Men, det här är musik som ska upplevas av hela kroppen. Av tånaglarna likaväl som av själen och hjärnbarken. Musiken har Aida Jabbari, född 1986, föräldrarna från Iran, skrivit själv, texterna kommer från Karin Boye och från den persiska poeten Forrough Farrokhzad. Därmed ingår albumet i den positiva trenden att i allt högre grad tonsätta lyri
FREDRIK FURU – UNIVERSELL ÖSTERBOTTNING

FREDRIK FURU – UNIVERSELL ÖSTERBOTTNING

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Thomas Wihlman Finska Österbotten har en näringsrik mylla för musik. Fler och fler artister därifrån gör sig hörda, också i Sverige. Thomas Wihlman har träffat en av dem, Fredrik Furu, för ett samtal om och kring nya skivan "Det som alla letar efter". I Dagens Nyheter hyllades nyligen det österbottniska musikundret, med artister som Månskensbonden, Rickard Eklund och Vasas Flora och Fauna. Alla dessa delar textmässigt, språkligt det dialektala, varianterna av den finlandssvenska österbottenspråket. Väl värt att lyssna till. Men det finns också många andra artister från regionen, sådana som Iiris Viljanen och Krista Siegfrieds och inte minst Fredrik Furu, som inte är så provinsiella i sitt uttryck. Fredrik Furu är nu aktuell i sammanhanget Sverige, dels med det nya albumet
YOTAM SILBERSTEIN – FUTURE MEMORIES

YOTAM SILBERSTEIN – FUTURE MEMORIES

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Thomas Wihlman YOTAM SILBERSTEIN: "Future Memories" (Jazz And People) Ett annorlunda album, tillkommet på ett alldeles särskilt sätt. Nämligen genom fundraising. Kanske en indikation att det inte är alldeles lätt att få ut jazz i dagens skivindustri. Nå, det blev ett album, "Future Memories", där israeliske, numera New York-boende Yotam Silberstein leker sig fram på gitarrhalsen. Det är mer än vackert, åtminstone på de flesta spåren. Men till varudeklarationen hör också, att det är någon slags be-bop/latinamerikansk fusion. I det latinamerikanska får vi nog fokusera på Brasilien, och influenser från sådana som Antonio Carlos Jobim och bossanovan. Här har säkert pianisten, bland annat, Vitor Gonçalves haft stort inflytande. Det är harmoniskt, och kanske mer melodiskt ä
LENA WILLEMARK, JONAS KNUTSSON & MATS ÖBERG – SVENSKA LÅTAR

LENA WILLEMARK, JONAS KNUTSSON & MATS ÖBERG – SVENSKA LÅTAR

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Thomas Wihlman LENA WILLEMARK, JONAS KNUTSSON & MATS ÖBERG: "Svenska låtar" (Playing with Music) Det är nog tveksamt om Lena Willemark är mer känd än sin uppväxtby Evertsberg, vasaloppsorten, i Älvdalens kommun. Men det råder ingen tvekan om att hon är en stjärna på vår musikhimmel som når vitt över över landet och en bit mer än så. Älvdalens musik är mer än Lars Kristerz. Willemark CV:n är lång, och inte bara lång - den är bred. När det gäller Lena Willemark handlar det således om folkmusikens rötter, men vi blir också av henne förda in till jazzen och till den moderna konstmusiken. Samt körsång, Gals and Pals var hon en gång i tiden del av. I år handlar det om återskapande av svenska klassiker, tillsammans med Jonas Knutsson, saxofonisten, och Mats Öberg, pianisten
KLAS TORESSON & FILIP EKESTUBBE TRIO – WHERE OR WHEN

KLAS TORESSON & FILIP EKESTUBBE TRIO – WHERE OR WHEN

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Thomas Wihlman KLAS TORESSON & FILIP EKESTUBBE TRIO: ”Where or When” (DO Music/Border) Klas Toresson är flitig i elden i skivstudion. Förutom det nya albumet ”Ballads and Dreams”, tillsammans med Hans Loelv når han nu i vintermärket ut till publiken med albumet ”Where or When”, där han jobbar tillsammans med Filip Ekestubbe Trio. Liksom på ”Ballads and Dreams” möter vi här ett antal stycken från The American Songbook. Richard Rodgers ”Where Or When” har fått ge titeln till albumet, men här finns också George Gershwin, Jerome Kern och Bill Evans. Sticker ut gör det inte. Kanske är det inte ens meningen. De stötte på varann på vägen till Kingside Studios och då blev det ett album. För mig låter det mera live än studio, och skillnaden kan förstås vara hårfin. Men om
HANS LOELV & KLAS TORESSON – BALLADS AND DREAMS

HANS LOELV & KLAS TORESSON – BALLADS AND DREAMS

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Thomas Wihlman HANS LOELV & KLAS TORESSON: ”Ballads and Dreams” (DO Music/Border) Ibland landar det ljuvliga på ens bord. Och man kan få drömma. Det är precis så det känns när nu Hans Loelv kommer med sitt fjärde album, ”Ballads and Dreams”. Här möter Loelvs jazziga piano Klas Toressons saxofon, och de har mött varann på ett sådant sätt att känslor och det täta samspelet möter lyssnaren i forma av ett antal standards. Nej, det är säkert inte första gången du möter Richard Rodgers ”My Funny Valentine”, Errol Garners ”Misty” eller Harold Arlens ”Over the Rainbow”. Uttjatade pärlor ur The American Songbook skulle man kunna säga, men ändå får pärlorna den lyster de kanske hade första gången de mötte publiken. Det är verkligen inte illa. Men vänta, det kommer mer…För till
ÖRJAN HULTÉN ORION – MINUSGRADER

ÖRJAN HULTÉN ORION – MINUSGRADER

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Thomas Wihlman Örjan Hultén Orion: ”Minusgrader” (Artogrush/Plugged Records) Örjan Hultén Trio kom med sitt sjunde album i våras, medan den fristående kvartetten Örjan Hultén Orion, bestående av Örjan Hultén (saxofon), Torbjörn Gula, piano, Filip Augustson (bas) och Peter Danemo (trummor), nu är inne på sin fjärde skiva. Det här är en mycket kompetent kvartett, som också haft möjligen att turnera utomlands. De första recensionerna som kommit av det nya albumet ”Minusgrader” är också översvallande positiva. Samspelet fungerar perfekt, här finns både erfarenhet men också nyfikenhet. Intressant nog finns en koppling till litteraturen, då albumtiteln ”Minusgrader”, fått sitt namn av Tranströmers dikt. Litteraturkopplingen är inte ny för Hultén, i ett tidigare sammanhang fi