torsdag, november 14

Tagg: The Who

GARAGEROCK-ALFABETET, DEL 3: Q-Z

GARAGEROCK-ALFABETET, DEL 3: Q-Z

ARTIKLAR, GARAGEROCK, MUSIKALFABETEN, NYHETER
av Peter Sjöblom I tredje och sista sektionen av musikalfabetet med sextiotalets garagerock behandlar Peter Sjöblom bokstäverna Q till Z. Sektion A-F kan ni läsa här, och G-P finns här. Och nu blir det alltså ännu mer förbrännande fuzz, osnutna orosmakare, stöddiga snorvalpar, perfekt pop och exemplarisk extas! THE QUID: ”Crazy Things” (1965) Det vanliga är att band inleder en låt lite mer försiktigt för att sedan öka intensiteten mot slutet. Låter den stegras och explodera. Så ej kanadensarna i The Quid. De startar på en hög växel och låter den ligga i praktiskt taget genom hela ”Crazy Things”. Utgiven 1965 – och därmed alfabetets tidigast utgivna låt – är en ettrig rhythm & blues-baserad låt som lånar idéer från Thems ”Mystic Eyes”. Med ett envetet riff byggt på låtens enda
SÅ LÄNGE’RE SVÄNGER – EN INTERVJU MED MIKAEL RAMEL (DEL 1)

SÅ LÄNGE’RE SVÄNGER – EN INTERVJU MED MIKAEL RAMEL (DEL 1)

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Peter Sjöblom (foto huvudbild: Petra Holmstedt) Peter Sjöblom möter Mikael Ramel som sedan sextiotalet vuxit från att vara sin pappas lovande son till en fullskalig legendar. Ramel berättar frikostigt om hela sin karriär, och eftersom det är en mycket lång intervju har vi valt att dela upp den. Här är den första delen! När man pratar om Mikael Ramel räcker det inte med att använda ord som ”begåvad” eller ”fantastisk”. Man behöver bläddra efter mer potenta ord i lexikonet och kanske hittar man ordet ”geni”. För ingen annan har som han förenat så fyndiga och intelligenta texter med lika fyndig och intelligent musik till en sådan svängig och hjärtevarm kombination. Och definitivt inte på svensk mark. Mikael Ramel är en ordkonstnär med halsbrytande ordlekar och en knivskarp iaktta
THE QUEEN IS DEAD – LONG LIVE THE SMITHS!

THE QUEEN IS DEAD – LONG LIVE THE SMITHS!

ARTIKLAR, NYHETER
Av Thomas Renhult Thomas Renhult ser tillbaka på The Smiths klassiker "The Queen Is Dead" med anledning av den jubileumsutgåva som släppes till trettioettårsdagen (!) förra året. Förra året gavs det, som bekant, ut mängder av jubileumsutgåvor (som till exempel The Beatles ”Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band” och U2:s ”The Joshua Tree”) men en som hamnade under radarn var The Smiths ”The Queen Is Dead”, som gavs ut i samband med att skivan fyllde trettioett (sic!) år. Precis som med ovan nämnda skivor innehåller jubileumsutgåvan extramaterial (i det här fallet alternativa tagningar, singelbaksidor, demor samt en tidigare outgiven liveinspelning) men till skillnad från dessa medföljer inget tjockt häfte med långa texter om skivan och med mängder av bilder på bandet. Det förekommer