Silvana Imam

av Linda Bönström (foto: Linda Bönström & Sture Svensson) Linda Bönström sammanfattar både sitt decennium och sitt 2019. Det känns tryggt nu när vi rusar mot decenniets slut. Kanske bjöd 2010-talet inte på några större överraskningar, men vad gör det! Det blev som jag sade! På ett ungefär… Det var blött, det var för kallt, det var för varmt, det var skoj och det var förbannat skoj, tårar till trots. Så tiotalet, tack. Annika Norlin, förra årets Taubestipendiat, fortsatte sitt segertåg och kammade hem en Grammis för Årets hållbara artist och Sveriges Radios novellpris för ”Mattan”. Norlin är i mitt tycke landets mest framstående artist samtidigt som hon tycks förbli en doldis – alla har hört henne men få kan placera henne på musikkartan. Hennes medverkan i omåttligt populära

av Linda Bönström Linda Bönströms bästa ögonblick på årets Way Out West är när hennes dotter ler långt inifrån musiken. Men allting har sitt pris, och det priset sätter arrangören snudd på ouppnåeligt högt. Så står jag där, i solskenet bredvid min vackra tonårsdotter, och ser Silvana Imam ge ännu en larger-than-life-spelning på årets Way Out West-festival. Det är stort för oss båda, kanske mest så för mig, att få dela min passion med henne. Jag ser hur hon i publikhavet växer. När en av hennes favoritartister Zara Larsson går på så börjar hon dansa i högen av unga tjejer, försiktigt men med ett leende som är allt annat än försiktigt, jag ser självförtroendet – jag förstår inte musiken som spelas från scenen men jag förstår sannerligen det där leendet. Musiken har alltid varit e

Tag: Silvana Imam

LINDA BÖNSTRÖMS ÅRSKRÖNIKA

OBETALBARA LARGER-THAN-LIFE-ÖGONBLICK