lördag, februari 22

Tagg: Not Dark Yet

DYLAN MELLAN VÄRLDARNA

DYLAN MELLAN VÄRLDARNA

ARTIKLAR, INNERSPÅRET, KRÖNIKA, NYHETER
av Linda Bönström Spelar Dylan galen? Linda Bönström filosoferar kring Bob Dylans metoder att freda sig från gamarna, hans betydelse över generationsgränserna och hans förmåga att knyta ihop tiden. Dylan kom till New York 1961 efter att ha hoppat av University of Minnesota och har levt i rampljuset sedan dess, vad kan jag möjligen ha att tillägga? Att ens skriva om Dylan är egentligen bara att bidra till allt krafs av spekulationer som fyllts till bristningsgränsen om ikonen. Till och med memoarerna ”Chronicles, Volume One” ("Memoarer, del 1" på svenska) höll och håller nog beundrarna på spänn. Även om första delen i den tänkta trilogin alltjämt är den enda som publicerats, måste den ses som ett av Dylans många stortänkande projekt och redan då 2004 cirkulerade rykten om att de
ALLISON MOORER – BLOOD

ALLISON MOORER – BLOOD

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström ALLISON MOORER: ”Blood” (Autotelic) När jag lyssnar på Allison Moorer får jag alltid bilden i huvudet hur hon bara stiger in i studion och spelar in hela plattan i en enda perfekt tagning, ”Blood” är inget undantag. Och ändå är just ”Blood” ett stort undantag, eller snarare en stor förändring för Moorer som alltid undvikit att prata offentligt om sin och systern Shelby Lynnes barndom, och då särskilt om hur hennes far mördade hennes mor och sedan sköt sig själv. I samband med nya plattan släpper Moorer också sin första självbiografi med samma namn. Låtarna är skrivna ur olika perspektiv. En av mina favoriter är den rockiga ”The Rock and the Hill” som Moorer sjunger som om hon vore sin mamma och hennes syn på livet i ett svårt äktenskap, medan ”Set My Soul Fre
SHELBY LYNNE & ALLISON MOORER – NOT DARK YET

SHELBY LYNNE & ALLISON MOORER – NOT DARK YET

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström SHELBY LYNNE & ALLISON MOORER: ”Not Dark Yet” (Silver Cross/Border) Redan när systrarna Shelby Lynne och Allison Moorer i titeln på nya plattan väljer just Bob Dylans ”Not Dark Yet” blir kraven skyhöga. Och de lyckas med en vacker cover i bästa countryanda. Men så är de långt ifrån heller några amatörer: bland annat så vann Lynne en Grammy för bästa nya artist 2001 medan Moorer kammade in en Oscar-nominering 1998 för låten ”A Soft Place to Fall”. Trots detta är ”Not Dark Yet” Lynne och Moorers första gemensamma studioalbum och de har utan tvekan tagit sig an ambitiösa låtar att spela in. Nick Caves ”Into My Arms” är strålande utförd och Nirvanas ”Lithium” med countrykomp är faktiskt rätt fantastiskt för återigen – det lyckas. ”Lungs” var länge arbetstiteln p