onsdag, juni 7

Tag: No Guru No Method No Teacher

VAN MORRISON – VERSATILE

VAN MORRISON – VERSATILE

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom VAN MORRISON: ”Versatile” (Exile) Ingen kan säga att Van Morrison ligger på latsidan – bara några månader efter att förra plattan släpptes ger han ut en ny! Upplägget för dem båda är liknande men där den förra, ”Roll with the Punches”, till största delen bestod av covers på bluesklassiker lutar sig ”Versatile” i huvudsak mot jazzörhängen. Inte heller denna gång är låturvalet särskilt fantasirikt – man kan undra om man verkligen behöver fler versioner av ”Bye Bye Blackbird”, ”Makin' Whoppee”, ”I Get a Kick Out of You” och (en här kanske lite väl tonslirig) ”Unchained Melody”, men precis som förra plattan handlar ”Versatile” mer om hur den känns än vilka låtar den innehåller. Återigen låter det som att Van Morrison verkligen gör det han älskar mest, att sjunga ur h
BLUE ROSE CODE – THE WATER OF LEITH

BLUE ROSE CODE – THE WATER OF LEITH

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom BLUE ROSE CODE: ”The Water of Leith” (Navigator) Jag vet inte vad som är värst med Ross Wilson, eller som han kallar sig: Blue Rose Code, att han han till ”The Water of Leith” helt skamlöst har snott det mesta från Van Morrison eller att han trots det låter som Sting. Det är illa nog att Sting låter som Sting. Räknar man bort ett par liveskivor är ”The Water of Leith” Blue Rose Codes fjärde platta (fjärde! hur kunde det hända?!) men Wilson har fortfarande inte fått upp orken. Han såsar på lika sävligt som han gjorde på den några år gamla debuten ”North Ten”. Om inte sävligare. Det är i grunden samma trötta singer/songwriter-letargi fast den här gången uppklätt för att likna – som sagt – Van Morrison. Det finns säkert en massa saker jag skulle kunna säga