lördag, december 15

Tagg: Mono

THE BEATLES – COME TOGETHER

THE BEATLES – COME TOGETHER

BEATLES UNDER LUPP, SERIER
av Sebastian Wickström Sebastian Wickström berättar historien om hur en av Beatles mest kända låtar inte blev en valkampanjlåt. År 1969 körde Timothy Leary en politisk kampanj mot Ronald Reagan för posten som guvernör i Kalifornien. Hans slogan var ”Come Together… Join The Party”. Efter att ha träffat John Lennon och Yoko Ono på ett av deras kända möten så erbjöd sig Lennon att skriva en kampanjlåt till Leary. Lennon jobbade utan att vila och skickade demos och idéer men innan det hann bli någon kampanj blev Leary arresterad och fängslad för innehav av marijuana och med det tog det slut. Det här kan faktiskt vara ett stort ögonblick i USA:s historia, tänk om Ronald Reagan hade fått slåss om guvernörsposten mot Leary med en hitlåt från John Lennon, hade Reagan då ändå vunnit? Så Le
SPRÅKET BORTOM ORDEN – TANKAR KRING EN MONOGRAFI OM ARVO PÄRT

SPRÅKET BORTOM ORDEN – TANKAR KRING EN MONOGRAFI OM ARVO PÄRT

ARTIKLAR
av Thomas Notini (Foto: Wikimedia Commons) Det hör inte till vanligheterna att någon som inte är musiker eller musikvetare till professionen skriver en monografi om en tonsättare. Men det har emellanåt inträffat, och då handlar det ofta om presentationer ur en specifik synvinkel. Den slovakisk-amerikanske teologen Jaroslav Pelikan – ursprungligen lutheran, senare konvertit till den ortodoxa kyrkan – utgav 1986, ett par år före sin övergång till ortodoxin, en monografi om Johann Sebastian Bach, ”Bach Among the Theologians”. Hans varma kärlek till den lutherska fromhetens store tondiktare, som ibland till och med kallats ”den femte evangelisten”, bleknade dock aldrig efter att han lämnat lutherdomen och reformationskristendomen. I en radiointervju något år före sin död betygade Pe
NIELS W. GADE – ETT TONSÄTTARÖDE OCH KULTURHISTORIENS NYCKFULLHET

NIELS W. GADE – ETT TONSÄTTARÖDE OCH KULTURHISTORIENS NYCKFULLHET

ARTIKLAR
av Thomas Notini (Foto: Wikimedia Commons) Vi tycks utgå från att de konstnärer – bildkonstnärer, tonsättare, diktare, dramatiker m.m. - som har sina namn inskrivna i historien har nått denna status på grund av sina extraordinära förtjänster, medan de som glömts bort har mött sitt dystra öde därför att de på något sätt inte hållit måttet. Ett slags rak och enkel darwinsk princip överförd till konstens värld. Men konstnärlig framgång är ett relativt och ganska tänjbart begrepp. Johann Sebastian Bach var under sin levnad en väl etablerad musikalisk hantverkare, anställd vid olika tyska hov, och som sådan förhållandevis känd, men knappast utanför en begränsad krets, vars geografiska gräns utgjordes av de tyska furstendömenas gränser mot omvärlden. Furstehusen ägde med ensamrätt de
MARTIN HEDEROS – PIANO SOLOS

MARTIN HEDEROS – PIANO SOLOS

RECENSIONER, SKIVOR
MARTIN HEDEROS: "Piano Solos" (Sally Wiola) av Leif Carlsson Martin Hederos, känd från många olik-klingande musikaliska sammanhang som rock med The Soundtrack of Our Lives och jazz med Tonbruket och som duopartner till Nino Ramsby och Sofia Karlsson, framträder här för första gången som pianosolist. Jag har uppfattat Martin Hederos som en mycket inlyssnande musikantisk gruppmusiker. Med piano, klaviaturer, tramporgel och fiolklanger förhöjer han diskret framförandet i alla möjliga sammanhang. Förutom de ovan nämnda spelar han läckra Lennart Hellsing-rim för barn och vuxna, klaviaturer med Mats Gustafssons gigantiska ångvält Fire! Orchestra, och inte att förglömma hans piano- och orgelackompanjemang på Tore Bergers fina CD "I huset långt på landet" (kolla den!). Han har hittill
LISAS – FIDDLE & ACCORDION CONVERSATIONS

LISAS – FIDDLE & ACCORDION CONVERSATIONS

RECENSIONER, SKIVOR
LISAS: "Fiddle and Accordion Conversations" (Sally Wiola) av Leif Carlsson Lisa Rydberg som spelade altfiol på den intrikata skivan Bach på svenska (med Gunnar Idenstam på tramporgel, kolla gärna den) delar här på utrymmet med Lisa Eriksson Långbacka som både spelat balettmusik av den nutida tonsättaren Gavin Bryars och varit på turné med Tomas Ledin. Långsamt och med ljud hämtade ur djupa brunnar skrider, just det skrider, Lisorna till verket. Med en kärv lite avmätt omfamning slingrar de sig om varandra. Värmen är självklar och osentimental, inget att prata om. Jo förresten, i avslutande "Till Moa" sipprar allt lite sentiment in i musikbrygden, eller kanske är det kärlek som rinner över en smula. Det är strävt som en karelsk träkyrka från sjuttonhundra kallt. Hur klingar
EKA TRIO EKA & HURRAKEL! – ANNA LUND PRESENTERAR HURRAKEL!

EKA TRIO EKA & HURRAKEL! – ANNA LUND PRESENTERAR HURRAKEL!

RECENSIONER, SKIVOR
HURRAKEL: "Anna Lund presenterar Hurrakel!" (Hoob Records) av Leif Carlsson Här är två debuter med unga musiker. Den ena verkar vid första genomlyssningen vara en mer traditionellt upplagd jazzskiva, en trio med det improviserande soloinstrumentet i centrum, den andra är mjukt melodibaserad med sammanhållna låtar, mer som många andra nyare jazzskivor med unga musiker uppvuxna inte bara med jazz. Lyssnar man noggrannare kan man upptäcka mer än så och få en mer mångtydig bild. Eka Trio är en nordisk mix från Sverige Norge och Finland baserad i Malmö. Tomas Hörnberg på gitarr har skrivit tio kompositioner, alla utom en. Anne Marte Eggen spelar rörlig elbas och Pontus Häggblom på smakfulla trummor har skrivit den sångbara elfte. En mestadels mjukt anslagen gitarr är huvudsolist me
LOWDOWN SHAKIN’ CHILLS – EN KÄRLEKSHISTORIA

LOWDOWN SHAKIN’ CHILLS – EN KÄRLEKSHISTORIA

ARTIKLAR
av Peter Sjöblom Det är svårt att idag förstå att det hände. Att det som dånade inne i Café Apromus, en liten källarliknande lokal i Skytteholmsskolan i Solna, gav upphov till tryckvågor som kändes över hela världen. Att det var där som den mest vibrerande och exalterande svenska rockmusiken kom till. Den bästa svenska rockmusiken som fanns då och kanhända som någonsin har funnits. Därför har det ingenting med nostalgi att göra. Trettio år efter att den gjordes är den lika vital som när den var ny. Det är helt orimligt trångt på klubben Ratz inhyst i Glädjehuset i Stockholm en sen kväll i mitten av åttiotalet och en pojkvasker som knappast hade åldern inne för att få vistas där forsar av svett, hela publiken forsar av svett, och på scenen står ett band och forsar av svett när de
DYRBAR MUSIK FÖR FATTIGLAPPAR

DYRBAR MUSIK FÖR FATTIGLAPPAR

ARTIKLAR, DEBATT
av Peter Sjöblom Lågprisskivor har i alla tider setts på med visst förakt. Inte sällan med rätta. Men i takt med att många auktoriserade utgåvor blir allt mer påkostade fyller de billiga skivorna en funktion som inte kan negligeras. Skivboxarna blir allt större och priserna allt högre. Vad man väljer att köpa är inte alltid ens ett val utan bestäms av hur tillåtande plånboken är. Hur många har egentligen råd att betala flera tusen kronor på ett bräde för de åtråvärda lyxutgåvorna? Alltid är det någon moralsprängd besserwisser som ska stå och fäkta med sina pekpinnar i pupillerna på folk när ämnet lyssnar- och konsumtionsvanor tas upp till debatt. Nu tänker jag inte på den juridiska eldstriden mellan de mest rabiata och i längden ganska tröttsamma fildelningsivrarna och den halvga
MUSIKENS DJÄVULSKA MAKT

MUSIKENS DJÄVULSKA MAKT

ARTIKLAR
av Benny Holmberg (Foto: Benny Holmberg) Musiken är den av konstarterna som är mest okontrollerbar och gränslös i sina möjligheter och vildast i betydelserna abstrakt, hållningslös och oberäknelig i strängars och membrans ljuva ljudande och också i sin inre gåta, detta inte bara i god mening då musikens förföriska och näst intill djävulska makt ofta har skildrats. Musikens makt Musikens turer i våra hjärnor har mycket med minnet att göra och är baserat på dess strukturer. Det gåtfulla är att musiken lever ett eget inre liv i våra hjärnvindlingar även utan tillgång till ”ljud”. Ludwig van Beethovens skapande som döv är ju ett excellent exempel på detta där några av de mest uppskattade musikstycken som skapats i historien åstadkommits utifrån hans ”döva” inre musikcenter. Man kan
VIOLENT FEMMES KUBISTISKA BLUES

VIOLENT FEMMES KUBISTISKA BLUES

ARTIKLAR
av Peter Sjöblom Violent Femmes skeva och krängiga blandning av amerikanska musiktraditioner var inte bara originell när de först dök upp på åttiotalet, den saknar motstycke än idag. Sexualneuroser har aldrig låtit så bra som på Violent Femmes första platta. Med vem som helst annars skulle "Add It Up", "Prove My Love", "Confessions" och "Promise" ha varit lätta att vifta bort som pinsamma high school-litanior, men när bandets sångare och låtskrivare Gordon Gano sjöng dem lät de så elaka, illvilliga och kallblodiga att man inte tordes annat än att ta dem på allvar. Han lät som en tvättäkta psykopat som med knogarna vitnande kring skaftet på kökskniven bara väntade på en anledning, minsta lilla förevändning, för att få använda hushållsredskapet på ett väldigt dåligt sätt. Eller