tisdag, juli 16

Tagg: Mikael Ramel

SÅ LÄNGE’RE SVÄNGER – EN INTERVJU MED MIKAEL RAMEL (DEL 3)

SÅ LÄNGE’RE SVÄNGER – EN INTERVJU MED MIKAEL RAMEL (DEL 3)

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Peter Sjöblom (foto huvudbild: Petra Holmstedt) I den tredje och sista delen av MONO:s maratonutfrågning av Mikael Ramel berättar han ymnigt om sitt tjugohundratal, en tid när hans musik började genklinga hos artister, och en tid av olika samarbeten och projekt med andra artister. En tid när hela musikbranschen skakades i sina grundvalar och när dunkla idéer började sippra upp till den samhälleliga ytan som sumpgas ur det förflutna. (Del ett av intervjun kan ni läsa här, och del två här.) Nittiotalet var ett skivtyst årtionde för Mikael Ramel. Efter barnkassetten ”Musiktåget” 1991 dröjde det ända till 2000 innan han återkom i inspelad form, med liveplattan ”Rambalaja”. - Som jag förklarade tidigare kom musikterapin in här och tog mycken av min tid. Jag bodde i en ort som
SÅ LÄNGE’RE SVÄNGER – EN INTERVJU MED MIKAEL RAMEL (DEL 2)

SÅ LÄNGE’RE SVÄNGER – EN INTERVJU MED MIKAEL RAMEL (DEL 2)

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Peter Sjöblom (huvudbild: Petra Holmstedt) För några veckor sedan publicerade MONO första delen av en lång intervju med legenden Mikael Ramel. Här fortsätter berättelsen om honom med hans egna ord! När vi lämnade Mikael Ramel i slutet av del ett av den här långa intervjun med honom hade han precis gett ut sin tredje platta. Hans första plattor ”Till dej”, ”Extra vagansa” och ”3:dje skivan” utgör ett slags informell trilogi – inte minst för att det är de Ramel-skivor som oftast nämns och som har en fundamental plats i den svenska sjuttiotalsmusik. Ja, i svensk musik överhuvudtaget – det är tre underbara skivor som förtjänar allt beröm de kan få! Men Mikael Ramels karriär har mer att erbjuda. 1979 kom ”Rycker dej i svansen”, en skiva som skiljer sig en del från de föregående. H
SÅ LÄNGE’RE SVÄNGER – EN INTERVJU MED MIKAEL RAMEL (DEL 1)

SÅ LÄNGE’RE SVÄNGER – EN INTERVJU MED MIKAEL RAMEL (DEL 1)

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Peter Sjöblom (foto huvudbild: Petra Holmstedt) Peter Sjöblom möter Mikael Ramel som sedan sextiotalet vuxit från att vara sin pappas lovande son till en fullskalig legendar. Ramel berättar frikostigt om hela sin karriär, och eftersom det är en mycket lång intervju har vi valt att dela upp den. Här är den första delen! När man pratar om Mikael Ramel räcker det inte med att använda ord som ”begåvad” eller ”fantastisk”. Man behöver bläddra efter mer potenta ord i lexikonet och kanske hittar man ordet ”geni”. För ingen annan har som han förenat så fyndiga och intelligenta texter med lika fyndig och intelligent musik till en sådan svängig och hjärtevarm kombination. Och definitivt inte på svensk mark. Mikael Ramel är en ordkonstnär med halsbrytande ordlekar och en knivskarp iaktta
SPLASH – 1970-1979 SAMTLIGA INSPELNINGAR

SPLASH – 1970-1979 SAMTLIGA INSPELNINGAR

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom SPLASH: ”1970-1979 Samtliga inspelningar” (Splash) Långt ifrån all musik som gjordes under det vildvuxna, svenska sjuttiotalet har stått sig. Mycket av det som gjordes inom eller strax utanför musikrörelsen kräver ett stort akademiskt intresse för epoken för vara ens det minsta intressant att höra på idag, och det är inte ens alltid som ett utpräglat specialintresse räcker för att göra vissa skivor lyssningsbara såhär långt efter. Framför har den uttalat politiska proggen mestadels åldrats väldigt illa med sitt ofta stelbenta spel och sina plakattexter som dumförklarar lyssnaren med ett mästrande tonfall. Det är också sådana på den propagandistiska sidan av proggen som genom åren orättvist fördunklat synen på stora bredd som proggen faktiskt hade i stort. Sann
MIKAEL RAMEL & KLAS QVIST – I HUVET PÅ VARANN

MIKAEL RAMEL & KLAS QVIST – I HUVET PÅ VARANN

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom MIKAEL RAMEL & KLAS QVIST: ”I huvet på varann” (Paraply/Border) ”Till dej” är en av de bästa skivor som gjorts i Sverige, och de efterföljande skivorna som Mikael Ramel gjorde under sjuttiotalet är nästan lika bra. Mästerverk inom den svenska proggen, även om Ramel själv måhända inte är så förtjust i en sådan enkel definition. Och för all del, proggen hade mer att vinna på Mikael Ramel än vad han hade att vinna på proggen. Han var betydligt fyndigare både i sina texter och sin musik än vad många andra var under samma epok. (Men så hade han ju också pappa Povel att brås på.) Det kan tyckas småskuret att dra upp fyrtio år gamla plattor när det ska handla om en alldeles nyutgiven Ramel-skiva, men eftersom de gamla skivorna har en sådan oanfrätt fräschör tycke
DUNGEN & WOODS – MYTHS 003

DUNGEN & WOODS – MYTHS 003

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom DUNGEN & WOODS: ”Myths 003” (Mexican Summer) Storheten hos Dungen går mig envist förbi, och gudarna ska veta att jag försökt förstå den. Jag har till och med velat intala mig själv att jag kanske trots allt gillar de svenska neoproggarna med Gustav Ejstes i spetsen, men hur mycket välvillig ihärdighet jag än har investerat i det hela har det alltid slutat med att jag tyckt det jag tyckte redan från början: att de är urtrista. Som bäst har de låtit som ett näringsfattigt avkok på Mikael Ramels lysande sjuttiotalsplattor. Så när Dungen slår sig ihop med det i alla fall mikroskopiskt mer intressanta Brooklyn-bandet Woods hade jag hoppats att resultatet skulle bli åtminstone aningens bättre. Men se icke. Under sju låtar och trettio minuter såsar denna ”superko