fredag, juli 20

Tagg: Linda Bönström

SHAWN MENDES – SHAWN MENDES

SHAWN MENDES – SHAWN MENDES

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström SHAWN MENDES: ”Shawn Mendes” (Island) Om Charlie Puths ”Voicenotes” som släpptes tidigare i maj (och recenserades här) visade på att popkungen Justin Timberlake borde bli lite nervös så är det ingenting mot vad den blott nittonårige Shawn Mendes drar fram med sitt tredje, självbetitlade album. Jag är imponerad av hur stark plattans helheten är. Jodå, ibland önskar man att Mendes skulle ta i, våga pressa rösten och se vad som händer. Och jag brukar sällan vara nådig mot alla dessa skönsjungande tjejer och killar som massproduceras, men plattan innehåller spår som faktiskt får mina fördomar att smälta en smula.  
JAMES BAY – ELECTRIC LIGHT

JAMES BAY – ELECTRIC LIGHT

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström JAMES BAY: ”Electric Light” (Virgin/EMI) Att James Bay har dumpat sin hatt har genererat rent av lika mycket tjatter som att han har en ny skiva ute. ”Electric Light” är uppföljaren till det stora genombrottet med debuten ”Chaos and the Calm” (Republic, 2014) där singlarna ”Let It Go” och ”Hold Back the River” sålde platina. Men upplevelsen av den här plattan – hatt eller inte – är att Bay är så fixerad vid att berätta en historia att resultatet blir mycket forcerat. Skivan känns helt enkelt inte organisk, kärlekshistorien som utspelas på fjorton spår går verkligen igenom alla faser en relation möjligen kan göra. Tanken är god men det blir faktiskt mest trist att lyssna på. Som något väckelsemöte man inte orkar engagera sig det minsta i. Förmildrande faktorer ä
TT – LOVELAWS

TT – LOVELAWS

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström TT: ”LoveLaws” (LoveLeaks) Kanske är det den stekande solen som gör att Theresa ”TT” Waymans soloalbum ”LoveLaws” känns som en härligt sval bris. För de flesta är Wayman antagligen mest känd från indiegruppen Warpaint som slog igenom 2010 med albumet ”The Fool” (Rough Trade) och nog kraxade en del olyckskorpar att Wayman skulle få det svårt att ro soloprojektet i land utan gruppens dynamiska helhet. Men Wayman plockade upp basen, gitarren och synten – ja till och med trummorna programmerade hon själv på de flesta spår – och någonstans mellan hemmastudion i London och Warpaints studio i Los Angeles kom plattan till. Wayman är cool – helt enkelt – och med ”LoveLaws” känns det som att hon vet vad hon vill. Därmed inte sagt att alla spår är någon ren njutning (ex
PLAYBOI CARTI – DIE LIT

PLAYBOI CARTI – DIE LIT

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström PLAYBOI CARTI: ”Die Lit” (AWGE/Interscope) Playboi Carti, som egentligen heter Jordan Carter, är i sann mening inte en debutant men ”Die Lit” beskrivs ändå på sina ställen som hans första platta. Oavsett är den definitivt ett genombrott, Playboi Carti tog dessutom alla på sängen genom att tillkännage albumet dagen före släppet, och skivan som andas självsäkerhet. Han liksom valsar in som om hans plats i hiphopvärlden är självklar, ”Die Lit” försöker inte att övertyga någon utan är behaglig– i positiv mening. Förvisso med gäster som Nicki Minaj, Young Thug, Lil Uzi, Travis Scott och många fler kan man inte säga att plattan är på något sätt eller vis anspråkslös. Playboi Carti däremot är inte en superstark rappare i min mening, han har ett mumlande för sig som gör
CHARLIE PUTH – VOICENOTES

CHARLIE PUTH – VOICENOTES

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström CHARLIE PUTH: ”Voicenotes” (Atlantic/Artist Partner) Att jag haft problem med popgenren i många år är knappast en hemlighet. Men det beror inte på att jag inte gillar den i sig utan helt enkelt för att popen trasats sönder av mängden artister som alla är likadana med sitt pustande, stönande och kassa wailande. Så att Charlie Puth ens registreras på min radar betyder mycket. Att han har själv producerat ”Voicenotes”, hans andra platta i ordningen, är både vågat och lyckat; resultatet är en fin helhet som jag tycker representerar Puth som musiker på ett tydligt vis. Med sig har Puth fått Kehlani, Boys II Men och James Taylor så självklart får skivan starka inslag av romantik, även om Puth själv menar att han inte ville ha kärleksballader den här gången. Jag tänke
ARCTIC MONKEYS – TRANQUILITY BASE HOTEL & CASINO

ARCTIC MONKEYS – TRANQUILITY BASE HOTEL & CASINO

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström ARCTIC MONKEYS: ”Tranquility Base Hotel & Casino” (Domino) Det hela är så planlöst. Jag får inget grepp om Arctic Monkeys ”Tranquility Base Hotel & Casino”, sångaren Alex Turner tar upp hela skivan som om det inte behövs läggas någon energi på att skapa ett starkt sound – och det blir så trist. Turner är till exempel inte Brett Anderson, mest känd från bandet Suede, eller The Verves Richard Ashcroft och verkligen inte Coldplays Chris Martin eller Nick Cave: för någonstans där emellan verkar Turner i villfarelse tro att hans röst ligger. Men det är inte en särskilt intressant röst, åtminstone inte på den här fyrtiominutersplattan. Texterna kommer inte fram ur allt gnällande som Matt Helders, Jamie Cook och Nick O’Malley tvingar fram.  Arctic Monkeys har tr
ROYCE DA 5’9 – BOOK OF RYAN

ROYCE DA 5’9 – BOOK OF RYAN

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström ROYCE DA 5'9: ”Book of Ryan” (Entertainment One/Heaven Studios) För knappt två månader sedan förutspådde jag att ”PRhyme 2” med Royce da 5´9 och DJ Premier skulle ligga kvar som ett av årets bästa album. Royce da 5'9 tycks vara ute efter att stå högst på prispallen när han nu släpper ”Book of Ryan”, denna efterlängtade platta som hängt i luften på grund av förseningar. Vad Royce da 5'9 kan ha ändrat på ”Book of Ryan” sedan 2016 när albumet sades vara så gott som färdigt vet jag inte, men oavsett så fungerar det. Riktigt bra till och med. Vi får personliga och rättframma historier i klassisk Detroit-stil och Royce da 5'9 har ju som välkänt något av magiska fingrar när det gäller att producera och tillsammans med Mr. Porter och S1 är spåren riktigt tajta. Jag k
TOVE STYRKE – SWAY

TOVE STYRKE – SWAY

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström TOVE STYRKE: ”Sway” (RCA/Sony) Tredje studioalbumet från Tove Styrke har landat och tjugofemåringens bubbliga pop med elektroinslag är nästintill hypnotiserande. ”Sway” är nämligen ett sådant där album som måste slåss mot mina fördomar redan innan första spåret dragit igång, hur många nasala pustande brudar som matar ut meningslös text kan en kritiker ta egentligen! Och så kommer Styrke och stampar mig på tårna. ”Sway” beskrivs av Styrke som små kärlekshistorier och jag tycker det är ett bra utgångsläge, varje spår får plats på det sättet utan att bli en utdragen dänga. Men så är albumet också bara under halvtimmen långt och består av blott åtta spår. Varför kan man fråga sig och en anledning skulle kunna vara att Styrke varit ute och rest runt med Lorde och ska
JANELLE MONÁE – DIRTY COMPUTER

JANELLE MONÁE – DIRTY COMPUTER

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström JANELLE MONÁE: ”Dirty Computer” (Bad Boy) Jag har sett Monáe spela live och kanske är det därför jag hade höga förväntningar på ”Dirty Computer”. Sångerskan kan nämligen koppla suveränt med sin publik och hon har en röst som på inget vis är konstlad. Hon vet vad hon sysslar med. Men som sagt, jag hade höga förväntningar. Plattan är i stort någon typ av ytlig pop/R&B och jag blir lätt uttråkad av just denna ytlighet. Jag vet att Monáe kan bättre, och antagligen har hon åkt alltför mycket snålskjuts på hennes relation med Prince – många recensenter har utan ett uns av självkritik till och med insisterat på att Monaé plockat upp Prince stafettpinne. Själv tycker jag att det kan nog vara att ta i en smula, men ”Dirty Computer” har ljusglimtar. I ”Crazy, Classic, Li
MONO FYLLER 1 ÅR!

MONO FYLLER 1 ÅR!

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER, OM MONO
av Malin Bergman Gardskär (foto Regina Spektor: Sture Svensson) Idag fyller MONO ett år och Malin Bergman Gardskär ber redaktörerna och grundarna av sajten svara på lite frågor om vad de håller på med. Först och främst, stort grattis till MONO som fyller ett år och grattis till er som jobbat stenhårt med detta. PS: Tack! Hur känns det? PS: Alldeles utmärkt! Vi har jobbat stenhårt hela året och det är rätt underbart att se vad det har blivit av sajten. LB: Jag har faktiskt fått dubbelkolla i kalendern att det faktiskt stämmer, att vi haft sajten igång ett helt år känns nästan overkligt! Det är som man brukar säga, tiden går väldigt fort när man har så mycket roligt för sig. Dessutom känns det väl också så att alla sena nätter och tokiga deadlines verkligen har lett f