Leo Westlin

av Linda Bönström & Peter Sjöblom MONOs fruktade dubbelrecensenter slår till igen! Linda Bönström (LS) och Peter Sjöblom (PS) tar sig an en trave med åtta EP och släpper lös en störtflod av ofiltrerade åsikter. ALLERGIC TO HUMANS: ”Allergic to Humans” (Novoton) PS Innan vi kör igång den måste jag säga att beskrivningen "It’s primitive, stripped down and intense. Churning guitar, skronky saxophone, tight punchy riffs and explosive/howly shout-along vocals" väcker mitt intresse. Per "Ruskträsk" Johansson är tydligen den som brölar sax på skivan. LB Spontant är min tanke att för att lyckas i den här genren idag måste man vara väldigt outstanding. Ska vi ta reda på hur det ligger till? PS Play! LB Spännande kombination med ljudet. PS Inte fjäskigt om man säger så. LB

Någon buggade MONO-redaktionen när Linda Bönström och Peter Sjöblom lyssnade igenom ett gäng nya singlar och EP:n och skickade sedan ett utpressningsbrev med ful typografi med budskapet att hela inspelningen skulle offentliggöras om vi inte omgående betalade en lösensumma motsvarande fyrtio miljarder svenska kronor till ett bankkonto på Caymanöarna. Eftersom MONO inte viker sig för några simpla hot väljer vi istället att själva publicera en utskrift av hela samtalet. ANNELIE: ”Teenager” (Annelie) [låt: ”Kid Master”] Linda Bönström: Pressing play. Peter Sjöblom: Mycket dåligt förstaintryck här. LB: Jag brukar så gott som alltid fundera på hur rösten låter – egentligen. Rätt ofta med elektropop skruvar man upp sången så ljust att det inte blir så mycket kvar. PS: Ty

Tag: Leo Westlin

DUBBELRECENSENTERNA DYKER NER I EP-HÖGEN

AVLYSSNAT: REDAKTIONEN PRATAR OM NÅGRA NYA EP