måndag, april 23

Tagg: konstmusik

ALLAN PETTERSSONS TID SKALL KOMMA

ALLAN PETTERSSONS TID SKALL KOMMA

ARTIKLAR, NYHETER
av Thomas Notini (foto av Kandinsky: "Improvisation, Deluge" Thomas Notini) Thomas Notini porträtterar Sveriges möjligen störste symfoniker genom tiderna, Allan Pettersson. ”De verk som överlever längst i musikhistorien är de som träffar någonting i åhörarna, något som gör att en människa känner igen sig själv i musiken.” (Victoria Borisova-Ollas) Hur många försök har det inte gjorts att definiera musiken, att förklara musikens väsen? Otaliga – och alla lika ofullkomliga och bristfälliga, liksom våra alltid lika fåfänga bemödanden att förklara konsten i allmänhet. Dessa försök gäckar oss likt fjärilar vi aldrig lyckas fånga. De löses upp och förvandlas till luft i de ögonblick då vi trodde oss ha hittat formeln, satsen, som en gång för alla röjer konstens mysterium för oss. L
EASTER EVERYWHERE

EASTER EVERYWHERE

INNERSPÅRET, KRÖNIKA, NYHETER
av Peter Sjöblom Storhelgsförnekaren Peter Sjöblom låter tankarna vandra mellan påskgodis, flourtanter, Bach-oratorier och psykedelia. Kanske eller kanske inte hänger det ihop. Påsken har aldrig varit någon större högtid för mig. Det var lite kul när man var liten och man fick ett påskägg fullproppat med godis (minns särskilt ett jag fick som var stort som en bäver och så fullt med godsaker att de vällde ut när jag öppnade det – jag måste ha haft IBS i månader efter det), men alltid var det någon förnumstig släkting som grumlade glädjen genom att menande stoppa med en tandborste i ägget. Jag vet inte om den seden fortfarande förekommer, att man ska ge ungarna dåligt samvete med en kulört gaddfejare från Jordan, men jag är helt säker på att den där förnumstigheten på min tid var
LEIF JANZONS ÅRSKRÖNIKA

LEIF JANZONS ÅRSKRÖNIKA

INNERSPÅRET, KRÖNIKA, NYHETER
av Leif Janzon (foto Aniara: Malin Arnesson) Leif Janzon sammanfattar det svenska operaåret. Inom musikens värld sker numera en ständig "disruption", framför allt vad gäller distributionsformerna. Allt från fantasifull promotion, med "streaming catfights" och festivalernas löften om gemenskap bortom skärmlivet, till den sobra vinylens återkomst. Men artistiskt är det i pop och rock samma ständigt uppvärmda halvfabrikat som serveras. När en Broadway-produktion som "Hamilton" (2016-17) fusionerade musikal med hiphop åstadkom det ett publikfrosseri utan dess like; familjen Obama infann sig förstås, den kristelige vicepresidenten Pence lämnade salongen förstås. Kan denna – enda – "rebelliska" crossover-produktion rädda den svårt hotade, inte minst i Sverige ganska så utsvultna m
ANTON BRUCKNER – ÄLSKAD OCH MISSFÖRSTÅDD

ANTON BRUCKNER – ÄLSKAD OCH MISSFÖRSTÅDD

ARTIKLAR, NYHETER
av Thomas Notini I vad Thomas Notini kallar "ett trevande försök till försvarstal" porträtterar han tonsättare som förblivit något av en outsider, långt efter sin egen tid. ”Nie mehr Bruckner in Stockholm!” – ”Aldrig mer Bruckner i Stockholm!” Det var vad en upprörd Wilhelm Furtwängler nästan skrek ut, när han i vredesmod lämnade Konserthuset i Stockholm efter att ha dirigerat Stockholmsfilharmonikerna i ett Bruckner-program en gång under mellankrigstiden. Mottagandet hade alltså varit mycket svalt. Det blev för Furtwängler en total chock och en oerhörd besvikelse, inte minst för att det stod i bjärt kontrast till den djupa uppskattning som han var van vid att Bruckners musik mötte på hela den europeiska kontinenten, i Storbritannien och i USA. Och inte mycket har ändrat
FOLKE RABE HAR AVLIDIT

FOLKE RABE HAR AVLIDIT

AKTUELLT
Tonsättaren med mera Folke Rabe har avlidit. Rabe var brett verksam och skrev bland annat musik för barn, elektroakustisk musik, kör- och orkesterverk. Han spelade själv trombon, och hann med både att under många år vara programdirektör på Rikskonserter och vara verksam vid Sveriges Radio där han som ständig fanbärare för den avantgardistiska musiken under lång tid producerade programmet Nya timmen. 1970 gav tyska skivbolaget Wergo ut en skiva med Rabes verk ”Was??” där andra sidan upptogs av ett stycke Bo Anders Persson. Folke Rabe blev 81 år gammal.
STHLM/SUOMI – FINLANDS SAK ÄR HÖST

STHLM/SUOMI – FINLANDS SAK ÄR HÖST

ARTIKLAR, LIVE!, NYHETER
text & foto: Thomas Wihlman  Lordi och Saijonmaa. Tango, "Säkkijärven polka" och Sibelius. Möjligen en och annan dirigent. Så kan nog det svenska folkets inställning till finländsk musik karakteriseras. På festivalen Sthlm/Suomi 24-26 augusti, när Stockholm firade Finlands 100 år, gavs tillfälle att lyssna till både tango och tonårsidoler och att få en uppfattning om dagens moderna finländska musik. Runt 1970. Två svenska ungdomar, den ene lång och mager, den andra rödhyllt och rund, har trasslat sig ner i den gamla Folkan och rullar fram på landsvägen i östra Finland. Skylt varnar för att vi närmar oss den ryska gränsen. Ur bilradion tonar vemodiga obegripliga sånger fram. De blir överens om att de inte gillar finsk musik. Några år tidigare. Den långe magre bor hos släkte
MUSIKEN ÄR HANS MISSION – HERBERT BLOMSTEDT, JUBILAR OCH DIRIGENTMAESTRO

MUSIKEN ÄR HANS MISSION – HERBERT BLOMSTEDT, JUBILAR OCH DIRIGENTMAESTRO

ARTIKLAR, NYHETER
av Thomas Notini Thomas Notini hedrar Herbert Blomstedt, ett fenomen och som nybliven nittioåring fortfarande är på väg och alltjämt helt och hållet står till musikens förfogande. Den 11 juli i år inträffade i den klassiska konstmusikens värld ett jubileum av ovanligt slag. En av världens ledande dirigenter firade sin nittioårsdag – men inte vilande på sina gamla lagrar utan fortfarande fullt verksam och inbokad för åttio konserter per år, på konsertestrader världen runt: från San Francisco till Tokyo, från Stockholm till Wien och Paris. Redan detta fenomen i sig har naturligtvis varit föremål för mycken diskussion: Hur är det möjligt att vid en så hög ålder ha inte bara sin fysiska, mentala och intellektuella kapacitet i behåll utan även en sjudande konstnärlig vitalitet och
PIERRE HENRY, 89, HAR AVLIDIT

PIERRE HENRY, 89, HAR AVLIDIT

AKTUELLT, NYHETER
Pierre Henry har avlidit. Henry var pionjär för den konkreta musiken, en montagebetonad gren av den elektroniska konstmusiken, och utvidgade kompositionsmöjligheterna bland annat med vännen och kollegan Pierre Schaeffer. Henry intresserade sig också för rockmusik och samarbetade med så vitt skilda band som Spooky Tooth och Violent Femmes. Hans musik har också remixats av bland andra Fatboy Slim och William Orbit. Henry inledde sina musikaliska experiment i tonåren, gav ut sina första skivor på femtiotalet, arbetade mycket med scen- och filmmusik och var verksam in i det sista. Han avled på Saint Joseph-sjukhuset i Paris, 89 år gammal.
KONTRASTER OCH BREDD – ETT PORTRÄTT AV NILS LINDBERG

KONTRASTER OCH BREDD – ETT PORTRÄTT AV NILS LINDBERG

ARTIKLAR, NYHETER
av Björn Gustavsson (Foto: Staffan Eriksson) Björn Gustavsson skissar en bild av Nils Lindberg, tonsättare och musiker med det breda fältet mellan lidelse och intellekt som arbetsområde. Oskar Lindberg, som började sin karriär som 14-årig organist i Gagnef, hade som tonsättare stor bredd i uttrycket. Men denna spännvidd framkommer sällan av nutida framföranden av hans musik. När ska man få höra de symfoniska dikterna ”Från de stora skogarna” (1918) och ”Gesunda”, och orkestersviten ”Tre färdeminnen”? Och vem ska väcka nytt liv i hans opera, ”Fredlös”, baserad på Selma Lagerlöfs roman. Oskar Lindbergs mångsidighet går igen hos Nils Lindberg, som både förvaltar farbroderns arv och vidareutvecklar det. Nils Lindberg, som bor i Gagnef och i år fyller 84, är en internationellt upps
NÄKTERGALEN FRÅN NORDEN – TANKAR KRING JENNY LIND

NÄKTERGALEN FRÅN NORDEN – TANKAR KRING JENNY LIND

ARTIKLAR
av Thomas Notini Vi är många – både vanliga musikälskare och yrkesutövande musiker – som innerligt skulle önska att det hade funnits bara några få takter inspelade med musik framförd av gångna tiders stora: Bach spelande sin Toccata och Fuga; Mozart spelande någon av sina klaverkonserter; Schubert spelande något av sina impromptun; Chopin spelande någon av sina valser… Och – några takter, eller bara några toner, av Jenny Linds sång. Men nej, det finns inte att uppbringa. Vi kan aldrig nå fram till en uttömmande kunskap om hur vår största och mest internationellt kända sångkonstnärinna vid sidan av Birgit Nilsson faktiskt lät när hon sjöng, alla stilhistoriska rekonstruktionsförsök till trots. Möjligen kan vi nå fram till något slags närmevärden, och i det avseendet är vi helt