tisdag, oktober 23

Tagg: konstmusik

ReBELL – SÅ SOM DET ALLTID HAR VARIT, HAR DET ALDRIG VARIT

ReBELL – SÅ SOM DET ALLTID HAR VARIT, HAR DET ALDRIG VARIT

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Leif Carlsson reBell: ”Så som det alltid har varit, har det aldrig varit” (SEKT Records/Bandcamp) Två saker tror jag är viktiga för gruppen reBell. För det första, Bellman sjöng om sin verklighet då, i sin nutid, reBell vill sjunga Bellman om sin verklighet nu, göra honom aktuell. För det andra, all stor musik var ny och modern när den skrevs, det gäller såväl Mozart som Bellman och nu levande Andrea Tarrodi. Så varför inte överföra epistlarna till nutida elektronik och estradpoesi? Traditioner måste förändras, om de fortfarande ska ha relevans, och här prövar reBell att modernisera både orden och musiken. reBell består av duon med det udda namnet there are no more four seasons, George Kentros, fiol och Mattias Petersson, elektronik. De har tidigare på liknande sätt gjort u
INTONAL 2018 – RIVNA TRÖSKLAR MELLAN EXPERIMENT OCH UNDERHÅLLNING

INTONAL 2018 – RIVNA TRÖSKLAR MELLAN EXPERIMENT OCH UNDERHÅLLNING

LIVE!, NYHETER
av Curt Lundberg (foto Curt Lundberg) INTONAL EXPERIMENTAL MUSIC FESTIVAL, Inkonst, Malmö 25-30 april Experimentmusikfestivalen Intonal arrangerades i år för tredje gången på Inkonst i Malmö. Curt Lundberg rapporterar. Det tredje året med festivalen Intonal i Malmö sträcker sig över sex dagar vilket är mest bra även om det ställer lite nya krav på arrangörerna. Bra därför att det ger utrymme och spänst åt programmet; här kan både det riktigt smala vänslas med de (i det här sammanhanget) lättillgängliga uttrycken, och mindre bra för det kan uppstå longörer. Programmet koncentreras till Inkonsts lokaler vid Bergsgatan och ett fåtal större DJ-akter – i motsats till tidigare år – placeras sent på kvällarna på det större klubbgolvet. Programmet i övrigt i foajén/baren och i den ”sv
BACH – TROTJÄNAREN

BACH – TROTJÄNAREN

ARTIKLAR, NYHETER
av Thomas Notini ”Man kan se Gud – lyssna på Bach!” sade Freddie Wadling en gång i tiden. Thomas Notini tittar efter extra noga och berättar om en av historiens största kompositörer. ”Johann Sebastian Bach är den femte evangelisten. Gån ut och förkunnen honom!” Med så högstämda ord inledde ärkebiskopen Nathan Söderblom ett tal inför en kyrkomusikerkongress i Uppsala en gång under sin ämbetstid. Söderblom var själv synnerligen musikalisk och tonsatte flera av de psalmkoraler som ännu är i bruk i Svenska kyrkans psalmbok. Formulerandet av själva epitetet, Bach som ”den femte evangelisten”, har ibland tillskrivits Söderblom, ibland har det påståtts att den är av äldre datum. I vilket fall som helst är J.S. Bach idag känd världen över under just denna titel, och för många vänner a
ANDERS HAGBERG & JOHANNES LANDGREN – DÄR DU GÅR

ANDERS HAGBERG & JOHANNES LANDGREN – DÄR DU GÅR

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Thomas Wihlman ANDERS HAGBERG & JOHANNES LANDGREN: ”Där du går” (Swedish Society Discofil/Naxos Sweden) Anders Hagberg och Johannes Landgren tillhör två av våra främsta musiker. De tillhör också den akademiska världen. Landgren är prodekan vid den konstnärliga fakulteten vid Göteborg Universitet. Han är också professor i orgel vid musikhögskolorna i Stockholm och Göteborg Även Hagberg har ett forskningsspår, så har han bland annat forskat om västerländsk och orientalisk modalitet. Meritlistan är diger även när vi ser till det musikaliska utövandet. Anders Hagberg är flöjtist, saxofonist och kompositör. Senast jag kom i kontakt med Hagberg var för något år sedan, där han gav sig in i den arabiska tonvärlden. Det var ett givande och kreativt samarbete, som bland annat res
ALLAN PETTERSSONS TID SKALL KOMMA

ALLAN PETTERSSONS TID SKALL KOMMA

ARTIKLAR, NYHETER
av Thomas Notini (foto av Kandinsky: "Improvisation, Deluge" Thomas Notini) Thomas Notini porträtterar Sveriges möjligen störste symfoniker genom tiderna, Allan Pettersson. ”De verk som överlever längst i musikhistorien är de som träffar någonting i åhörarna, något som gör att en människa känner igen sig själv i musiken.” (Victoria Borisova-Ollas) Hur många försök har det inte gjorts att definiera musiken, att förklara musikens väsen? Otaliga – och alla lika ofullkomliga och bristfälliga, liksom våra alltid lika fåfänga bemödanden att förklara konsten i allmänhet. Dessa försök gäckar oss likt fjärilar vi aldrig lyckas fånga. De löses upp och förvandlas till luft i de ögonblick då vi trodde oss ha hittat formeln, satsen, som en gång för alla röjer konstens mysterium för oss. L
EASTER EVERYWHERE

EASTER EVERYWHERE

INNERSPÅRET, KRÖNIKA, NYHETER
av Peter Sjöblom Storhelgsförnekaren Peter Sjöblom låter tankarna vandra mellan påskgodis, flourtanter, Bach-oratorier och psykedelia. Kanske eller kanske inte hänger det ihop. Påsken har aldrig varit någon större högtid för mig. Det var lite kul när man var liten och man fick ett påskägg fullproppat med godis (minns särskilt ett jag fick som var stort som en bäver och så fullt med godsaker att de vällde ut när jag öppnade det – jag måste ha haft IBS i månader efter det), men alltid var det någon förnumstig släkting som grumlade glädjen genom att menande stoppa med en tandborste i ägget. Jag vet inte om den seden fortfarande förekommer, att man ska ge ungarna dåligt samvete med en kulört gaddfejare från Jordan, men jag är helt säker på att den där förnumstigheten på min tid var
LEIF JANZONS ÅRSKRÖNIKA

LEIF JANZONS ÅRSKRÖNIKA

INNERSPÅRET, KRÖNIKA, NYHETER
av Leif Janzon (foto Aniara: Malin Arnesson) Leif Janzon sammanfattar det svenska operaåret. Inom musikens värld sker numera en ständig "disruption", framför allt vad gäller distributionsformerna. Allt från fantasifull promotion, med "streaming catfights" och festivalernas löften om gemenskap bortom skärmlivet, till den sobra vinylens återkomst. Men artistiskt är det i pop och rock samma ständigt uppvärmda halvfabrikat som serveras. När en Broadway-produktion som "Hamilton" (2016-17) fusionerade musikal med hiphop åstadkom det ett publikfrosseri utan dess like; familjen Obama infann sig förstås, den kristelige vicepresidenten Pence lämnade salongen förstås. Kan denna – enda – "rebelliska" crossover-produktion rädda den svårt hotade, inte minst i Sverige ganska så utsvultna m
ANTON BRUCKNER – ÄLSKAD OCH MISSFÖRSTÅDD

ANTON BRUCKNER – ÄLSKAD OCH MISSFÖRSTÅDD

ARTIKLAR, NYHETER
av Thomas Notini I vad Thomas Notini kallar "ett trevande försök till försvarstal" porträtterar han tonsättare som förblivit något av en outsider, långt efter sin egen tid. ”Nie mehr Bruckner in Stockholm!” – ”Aldrig mer Bruckner i Stockholm!” Det var vad en upprörd Wilhelm Furtwängler nästan skrek ut, när han i vredesmod lämnade Konserthuset i Stockholm efter att ha dirigerat Stockholmsfilharmonikerna i ett Bruckner-program en gång under mellankrigstiden. Mottagandet hade alltså varit mycket svalt. Det blev för Furtwängler en total chock och en oerhörd besvikelse, inte minst för att det stod i bjärt kontrast till den djupa uppskattning som han var van vid att Bruckners musik mötte på hela den europeiska kontinenten, i Storbritannien och i USA. Och inte mycket har ändrat
FOLKE RABE HAR AVLIDIT

FOLKE RABE HAR AVLIDIT

AKTUELLT
Tonsättaren med mera Folke Rabe har avlidit. Rabe var brett verksam och skrev bland annat musik för barn, elektroakustisk musik, kör- och orkesterverk. Han spelade själv trombon, och hann med både att under många år vara programdirektör på Rikskonserter och vara verksam vid Sveriges Radio där han som ständig fanbärare för den avantgardistiska musiken under lång tid producerade programmet Nya timmen. 1970 gav tyska skivbolaget Wergo ut en skiva med Rabes verk ”Was??” där andra sidan upptogs av ett stycke Bo Anders Persson. Folke Rabe blev 81 år gammal.
STHLM/SUOMI – FINLANDS SAK ÄR HÖST

STHLM/SUOMI – FINLANDS SAK ÄR HÖST

ARTIKLAR, LIVE!, NYHETER
text & foto: Thomas Wihlman  Lordi och Saijonmaa. Tango, "Säkkijärven polka" och Sibelius. Möjligen en och annan dirigent. Så kan nog det svenska folkets inställning till finländsk musik karakteriseras. På festivalen Sthlm/Suomi 24-26 augusti, när Stockholm firade Finlands 100 år, gavs tillfälle att lyssna till både tango och tonårsidoler och att få en uppfattning om dagens moderna finländska musik. Runt 1970. Två svenska ungdomar, den ene lång och mager, den andra rödhyllt och rund, har trasslat sig ner i den gamla Folkan och rullar fram på landsvägen i östra Finland. Skylt varnar för att vi närmar oss den ryska gränsen. Ur bilradion tonar vemodiga obegripliga sånger fram. De blir överens om att de inte gillar finsk musik. Några år tidigare. Den långe magre bor hos släkte