fredag, januari 17

Tagg: jazz

ELSA NILSSON – SALT WIND

ELSA NILSSON – SALT WIND

NYHETER, RECENSIONER
av Peter Sjöblom ELSA NILSSON: ”Salt Wind” (Elsa Nilsson Music) Tvärflöjten är ett egentligen ett rätt märkligt instrument, anpassligt men alltid med en stark integritet. Oavsett om Eric Dolphy eller Roland Kirk tog med sig den in i jazzen, eller om Ian Anderson lät Jethro Tulls progressiva rock få en alldeles egen karaktär genom den, eller om Severino Gazzelloni gav den en sträng skärpa genom både Debussy och Bruno Madernas kompositioner, så kan den aldrig frigöra sig från sina emotionella konnotationer. Även om man pressar klangen till sitt yttersta behåller den sitt romantiska skimmer och färgar musiken den tar del i på ett mycket distinkt vis. Det är både dess tillgång och begränsning. Med tvärflöjten som verktyg försöker Elsa Nilsson knyta samman flera sorters musik. Hon
SKAM ÖVER SVT:s MUSIKPRODUKTIONER!

SKAM ÖVER SVT:s MUSIKPRODUKTIONER!

DEBATT, KRÖNIKA, NYHETER
av Peter Sjöblom SVT:s musikprogram har försvunnit i ett flams- och flabbmörker skriver Peter Sjöblom och efterlyser både mer och bättre närproducerat, i samma anda som BBC:s ambitiösa dokumentärserier om musik. Varför hatar SVT den svenska populärmusikhistorien? Eller, de kanske inte hatar den utan bara tycker att den är så ovidkommande att den inte är värd någon uppmärksamhet. Antagligen tycker de att det finns viktigare saker att lägga pengarna på, som evighetsloopen av melodifestivalsuttagningar, melodifestivalsandrachansuttagningar, melodifestivalssemisemisemifinaler, melodifestivalsandrachansenskvartssemifinaler, melodifestivalsfinalsfinaler och sedan själva melodifestivalsfinalen som föregås av ett försnack till försnacket till uppsnacket till finaluppsnacket och sedan
MARTIN HEDEROS – PIANO SOLOS

MARTIN HEDEROS – PIANO SOLOS

RECENSIONER, SKIVOR
MARTIN HEDEROS: "Piano Solos" (Sally Wiola) av Leif Carlsson Martin Hederos, känd från många olik-klingande musikaliska sammanhang som rock med The Soundtrack of Our Lives och jazz med Tonbruket och som duopartner till Nino Ramsby och Sofia Karlsson, framträder här för första gången som pianosolist. Jag har uppfattat Martin Hederos som en mycket inlyssnande musikantisk gruppmusiker. Med piano, klaviaturer, tramporgel och fiolklanger förhöjer han diskret framförandet i alla möjliga sammanhang. Förutom de ovan nämnda spelar han läckra Lennart Hellsing-rim för barn och vuxna, klaviaturer med Mats Gustafssons gigantiska ångvält Fire! Orchestra, och inte att förglömma hans piano- och orgelackompanjemang på Tore Bergers fina CD "I huset långt på landet" (kolla den!). Han har hittill
EKA TRIO EKA & HURRAKEL! – ANNA LUND PRESENTERAR HURRAKEL!

EKA TRIO EKA & HURRAKEL! – ANNA LUND PRESENTERAR HURRAKEL!

RECENSIONER, SKIVOR
HURRAKEL: "Anna Lund presenterar Hurrakel!" (Hoob Records) av Leif Carlsson Här är två debuter med unga musiker. Den ena verkar vid första genomlyssningen vara en mer traditionellt upplagd jazzskiva, en trio med det improviserande soloinstrumentet i centrum, den andra är mjukt melodibaserad med sammanhållna låtar, mer som många andra nyare jazzskivor med unga musiker uppvuxna inte bara med jazz. Lyssnar man noggrannare kan man upptäcka mer än så och få en mer mångtydig bild. Eka Trio är en nordisk mix från Sverige Norge och Finland baserad i Malmö. Tomas Hörnberg på gitarr har skrivit tio kompositioner, alla utom en. Anne Marte Eggen spelar rörlig elbas och Pontus Häggblom på smakfulla trummor har skrivit den sångbara elfte. En mestadels mjukt anslagen gitarr är huvudsolist me
KYRKOMUSIKENS STORA SPÄNNVIDD

KYRKOMUSIKENS STORA SPÄNNVIDD

INNERSPÅRET, KRÖNIKA
av Björn Gustavsson Begreppet ”kyrkomusik” är ett diffust begrepp. Normalt avses den musik som på något vis är förbunden med kyrkliga sammankomster och en del av liturgin. Men spännvidden är stor mellan å ena sidan liturgisk bruksmusik och å andra sidan annan musik som spelas i kyrkorna – ofta i form av separata konserter. Faktiskt var det väl alldeles i början av sjuttiotalet som svenska kyrkor började användas för renodlad konsertverksamhet. Till en början brukade dylika evenemang rubriceras som ”musikgudstjänster” och inramas av prästerlig medverkan. Under senare decennier däremot har kyrkorna allt oftare kommit att fungera som vilken konsertlokal som helst – och musikaliskt har allt fler församlingar närmast sig en ytterst liberal attityd. Rock’n roll-konserter och discomusik