söndag, december 15

Tagg: jazz

JASON, JUDAS OCH COUNTRYMUSIK

JASON, JUDAS OCH COUNTRYMUSIK

INNERSPÅRET, KRÖNIKA, NYHETER
av Peter Sjöblom Peter Sjöblom genomgår konstiga tider. I den här krönikan kommenterar han till och med en sporthändelse. Jag slog vad med mig själv och förlorade. Jag slog vad om att Ken Burns i alla fall inte skulle släpa in Wynton Marsalis i sin dokumentärserie om country som nyligen lades upp på SVT Play. Så naivt av mig. Godtroget så det förslår. För givetvis dök Marsalis självgoda nuna upp när de pratade om Bob Wills och western swing. Marsalis måste ha en ordentlig hållhake på Burns för att alltid snika sig in där han inte har något att göra. För Marsalis kommentarer om jazzinfluenserna hos Bob Wills och hans Texas Playboys var redundanta och tillförde inget meningsfullt till det som berättarrösten redan hade sagt. Min aversion mot radarparet Burns & Marsalis – do
GÖRAN KLINGHAGEN – HÄLSINGLAND BY THE LAKE BESIDE THE TREES

GÖRAN KLINGHAGEN – HÄLSINGLAND BY THE LAKE BESIDE THE TREES

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom GÖRAN KLINGHAGEN: ”Hälsingland by the Lake Beside the Trees” (Country & Eastern/Naxos) Den här skivan är inte vad den först verkar vara. Visst består den av svenska folkvisor, men att kalla den en folkmusikplatta är inte rättvisande. Översättningarna till engelska (och i ett fall tyska) av kända sånger som ”Uti vår hage”, ”Visa från Rättvik” och ”De sålde sina hemman” är klädda i jazzig gåbortskostym. Inget nytt grepp i sig – svenska folksånger och jazz har som bekant vänslats förr – men arrangören och gitarristen Göran Klinghagen hittar en egen infallsvinkel för sin ensemble på totalt sex personer. Att man bjudit in sångerskan Fola Dada borgar för en skräckupplevelse för någon som mig som tycker lika illa om gitarrjazz som vokal jazz men hör och häpna fun
METTE JUUL – CHANGE

METTE JUUL – CHANGE

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Thomas Wihlman METTE JUUL: ”Change” (Universal) Ibland vill man bara ha det lite soft, sjunka in i musikens detaljer, ackompanjerade av en duktig vokalist eller vokalissa. Just ett sådant album är Mette Juuls album ”Change”. Kanske jag har lite svårt för just förändringstemat, det kan handla om relationer som spräcks och så vidare, men känsloutbrotten märks knappast i detta album. Det är alltså ganska återhållet. Men, det är mycket välgjort, en duktig sångare, och ackompanjemanget är helt sjukt bra för att tala i ett lite modernare språk än musiken på albumet. Noterar till exempel att svenske Ulf Wakenius bidrar till det snygga, men det är också en dansk och amerikansk besättning. Även Mette Juul själv står för gitarrspel och har dessutom producerat. Så inga känsloutbro
YOTAM SILBERSTEIN – FUTURE MEMORIES

YOTAM SILBERSTEIN – FUTURE MEMORIES

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Thomas Wihlman YOTAM SILBERSTEIN: "Future Memories" (Jazz And People) Ett annorlunda album, tillkommet på ett alldeles särskilt sätt. Nämligen genom fundraising. Kanske en indikation att det inte är alldeles lätt att få ut jazz i dagens skivindustri. Nå, det blev ett album, "Future Memories", där israeliske, numera New York-boende Yotam Silberstein leker sig fram på gitarrhalsen. Det är mer än vackert, åtminstone på de flesta spåren. Men till varudeklarationen hör också, att det är någon slags be-bop/latinamerikansk fusion. I det latinamerikanska får vi nog fokusera på Brasilien, och influenser från sådana som Antonio Carlos Jobim och bossanovan. Här har säkert pianisten, bland annat, Vitor Gonçalves haft stort inflytande. Det är harmoniskt, och kanske mer melodiskt ä
AGNAS BROS. – LYCKA TILL MED MUSIKEN

AGNAS BROS. – LYCKA TILL MED MUSIKEN

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Leif Carlsson AGNAS BROS.: "Lycka till med musiken" (Agnas Musikproduktioner) Musiken klingar med en färgrik mångfald, ungefär som skivomslaget, fast med lite skarpare konturer. Lätt och flyktig som ljusa (och några mörka) skyar på en sommarhimmel drar den förbi och spelas med en självklar precision som brukar komma efter mycken övning, och så är det nog. De musikbegåvade bröderna Agnas har, trots sin ungdom, spelat ihop länge. Detta är deras tredje gemensamma skiva, Kasper på elgitarr, Max piano, Mauritz kontrabas och Konrad trummor, nio nya låtar komponerade av de tre förstnämnda. Trådar kan spåras bakåt till olika kompositörer och musiker som Jan Johansson som tillägnas den tredje låten, men tiden är nu. Vi hör genomarbetade melodier och musik som är lätt att lyssna till
HANNA PAULSBERG CONCEPT – DAUGHTER OF THE SUN

HANNA PAULSBERG CONCEPT – DAUGHTER OF THE SUN

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Leif Carlsson HANNA PAULSBERG CONCEPT: "Daughter of the Sun" (Odin Records) Hanna Paulsbergs kompositioner, eller sånger om man vill, är mycket melodiska och svängiga, men inte alltid de förväntade. Det var när hon råkade lyssna på Stan Getz hon kom in på jazzspåret som musiker, och det kan man förstå. Hennes ton är genomtänkt varierad och överraskande oftast inom tenorsaxofonens normala register. Inledande "Scent of Soil" smyger igång med små läckra pysanden och skrap från saxofonen, rösthummanden och ett vaggande piano, musiken på väg. "Little Big Saxophone" börjar som fritt och knotigt amerikanskt sjuttiotal, som sedan vänder mot Sydafrika. Och låten "Hemulen tar ferie", är precis allt som Tove Janssons petimäter-hemul inte är, oförutsägbar studsig och lekfull. Piano,
NEW SCANDINAVIAN ROOTS – 2ND TIME

NEW SCANDINAVIAN ROOTS – 2ND TIME

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Leif Carlsson NEW SCANDINAVIAN ROOTS: "2nd Time" (Jotun Records/Phonofile) Debuterande New Scandinavian Roots spelar en mestadels ljus svängig jazz med retrokänsla. Åtta egenkomponerade nummer på knappt trekvart med fem unga män från Musikhögskolan i Stockholm. Bandet klingar väl samman och piano bas och trummor är tydliga röster. Den i dessa sammanhang lite ovanliga klarinetten och den avrundade trumpeten går ihop och tar ofta täten. Stompig swing, vals och tango dyker upp och flera melodier fastnar. Nordisk kan man nog kalla musiken, en smula tillbakalutad med en behaglig ton, någon gång med Jan Johanssonsk humor. Det bekanta klingar varken föråldrat eller dammigt, utan verkar mer som ett försök att hitta en egen röst, vilket låter både spännande och oförutsägbart. Man kan
SPLASH – 1970-1979 SAMTLIGA INSPELNINGAR

SPLASH – 1970-1979 SAMTLIGA INSPELNINGAR

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom SPLASH: ”1970-1979 Samtliga inspelningar” (Splash) Långt ifrån all musik som gjordes under det vildvuxna, svenska sjuttiotalet har stått sig. Mycket av det som gjordes inom eller strax utanför musikrörelsen kräver ett stort akademiskt intresse för epoken för vara ens det minsta intressant att höra på idag, och det är inte ens alltid som ett utpräglat specialintresse räcker för att göra vissa skivor lyssningsbara såhär långt efter. Framför har den uttalat politiska proggen mestadels åldrats väldigt illa med sitt ofta stelbenta spel och sina plakattexter som dumförklarar lyssnaren med ett mästrande tonfall. Det är också sådana på den propagandistiska sidan av proggen som genom åren orättvist fördunklat synen på stora bredd som proggen faktiskt hade i stort. Sann
KLAS TORESSON & FILIP EKESTUBBE TRIO – WHERE OR WHEN

KLAS TORESSON & FILIP EKESTUBBE TRIO – WHERE OR WHEN

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Thomas Wihlman KLAS TORESSON & FILIP EKESTUBBE TRIO: ”Where or When” (DO Music/Border) Klas Toresson är flitig i elden i skivstudion. Förutom det nya albumet ”Ballads and Dreams”, tillsammans med Hans Loelv når han nu i vintermärket ut till publiken med albumet ”Where or When”, där han jobbar tillsammans med Filip Ekestubbe Trio. Liksom på ”Ballads and Dreams” möter vi här ett antal stycken från The American Songbook. Richard Rodgers ”Where Or When” har fått ge titeln till albumet, men här finns också George Gershwin, Jerome Kern och Bill Evans. Sticker ut gör det inte. Kanske är det inte ens meningen. De stötte på varann på vägen till Kingside Studios och då blev det ett album. För mig låter det mera live än studio, och skillnaden kan förstås vara hårfin. Men om
HANS LOELV & KLAS TORESSON – BALLADS AND DREAMS

HANS LOELV & KLAS TORESSON – BALLADS AND DREAMS

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Thomas Wihlman HANS LOELV & KLAS TORESSON: ”Ballads and Dreams” (DO Music/Border) Ibland landar det ljuvliga på ens bord. Och man kan få drömma. Det är precis så det känns när nu Hans Loelv kommer med sitt fjärde album, ”Ballads and Dreams”. Här möter Loelvs jazziga piano Klas Toressons saxofon, och de har mött varann på ett sådant sätt att känslor och det täta samspelet möter lyssnaren i forma av ett antal standards. Nej, det är säkert inte första gången du möter Richard Rodgers ”My Funny Valentine”, Errol Garners ”Misty” eller Harold Arlens ”Over the Rainbow”. Uttjatade pärlor ur The American Songbook skulle man kunna säga, men ändå får pärlorna den lyster de kanske hade första gången de mötte publiken. Det är verkligen inte illa. Men vänta, det kommer mer…För till