Gunhild Carling

av Peter Sjöblom (foto huvudbild: Petra Holmstedt) I den tredje och sista delen av MONO:s maratonutfrågning av Mikael Ramel berättar han ymnigt om sitt tjugohundratal, en tid när hans musik började genklinga hos artister, och en tid av olika samarbeten och projekt med andra artister. En tid när hela musikbranschen skakades i sina grundvalar och när dunkla idéer började sippra upp till den samhälleliga ytan som sumpgas ur det förflutna. (Del ett av intervjun kan ni läsa här, och del två här.) Nittiotalet var ett skivtyst årtionde för Mikael Ramel. Efter barnkassetten ”Musiktåget” 1991 dröjde det ända till 2000 innan han återkom i inspelad form, med liveplattan ”Rambalaja”. - Som jag förklarade tidigare kom musikterapin in här och tog mycken av min tid. Jag bodde i en ort som

av Thomas Wihlman DIVERSE ARTISTER: "22 x Owe Thörnqvist, En tribute" (Riverside Records) Idén är trevlig. Bjud in ett antal artister, av lite olika karaktär, mest svenska, några utländska, och gör ett hyllningsalbum till Owe Thörnqvist. Tjugotvå spår blev det, mycket, men med lite ojämn kvalitet. Törnqwists blandning, med till exempel rock, boogie, jazz, gör honom till en artist med många sidor och därmed kanske också svår att sammanfatta och att förhålla sig till. Sun Cats med "Varm korv boogie" och The Hub Caps "På festplatsen" är väl utfört liksom Cowbells Bands "Kalle Kork". Rolf Carlsson band med "Rosen och vinden" gillar jag också. Nivån är allra högst, tycker jag, när Gunhild Carling ger sig på "Silver sand merengue", för att understryka femtiotalets latinoinflue

Tag: Gunhild Carling

SÅ LÄNGE’RE SVÄNGER – EN INTERVJU MED MIKAEL RAMEL (DEL 3)

BLANDADE ARTISTER – 22 x OWE THÖRNQVIST EN TRIBUTE