tisdag, augusti 14

Tagg: folkmusik

PER GUDMUNDSON & BENGAN JANSON – HJELTAMÔS

PER GUDMUNDSON & BENGAN JANSON – HJELTAMÔS

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom PER GUDMUNDSON & BENGAN JANSON: ”Hjeltamôs” (Country & Eastern/Naxos) Per Gudmundson och Bengan Janson är båda välmeriterade folkmusiker; fiol- och ibland säckpipespelaren Gudmundson har sedan sjuttiotalet medverkat på skivor tillsammans med bland andra Folk & Rackare, Kjell Westling och Kirsten Bråten Berg, medan dragspelaren Janson har ett illustert förflutet tillsammans med exempelvis Östen med resten, Kalle Moraeus, Lena Willemark och Ulf Wakenius. Bägge har spelat med Björn Ståbi och har, inte oväntat, också figurerat i den rymliga kretsen kring Ale Möller. ”Hjeltamôs” är deras första skiva tillsammans som duo. Den är tillägnad Björn Ståbi och består delvis av låtar som de Gudmundson och Janson spelat tillsammans med honom och delvis av Rättviks
RY COODER – THE PRODIGAL SON

RY COODER – THE PRODIGAL SON

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom RY COODER: ”The Prodigal Son” (Fantasy) Min relation till Ry Cooder är idag inte lika okomplicerad som den en gång var. Jag hyser fortfarande den största respekt för hans villkorslösa kärlek till rotmusiken, men jag har med åren kommit att störas lite av att hans egen gestaltning av den emellanåt är lite magistralt präktig, som att han minsann ska undervisa lyssnaren i varenda liten musikstil som framsprungit ur det gamla Amerika. Ofta är det förstås fråga om fantastisk musik, men Cooders diskografi känns ändå ibland som en katalogaria över stilar (bevisföremål 1A: ”Jazz” från 1978). Till ”The Prodigal Son” – Cooders första platta på sex år – har han skrivit ett par låtar själv men tonvikten ligger på gamla sånger av gospelkaraktär av artister som Blind Willie J
HANNAH SANDERS & BEN SAVAGE – AWAKE

HANNAH SANDERS & BEN SAVAGE – AWAKE

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom HANNAH SANDERS & BEN SAVAGE: ”Awake” (Sungrazing) Den dulcimertrakterande engelska folksångerskan Hannah Sanders fick en del uppmärksamhet för sin några år gamla debutplatta ”Charms Against Sorrow” och ännu mer lovord när hon slog sig ihop med dobrospelaren Ben Savage från gruppen The Willows – deras första gemensamma skiva ”Before the Sun” lovprisades brett i folkkretsar. Men som så ofta handlade det bara om kejsarens nya kläder, med traditionella låtar och covers i sävlig presentation med ett inställsamt sound. Nu kommer deras andra platta tillsammans, med ett iögonfallande omslag djupt rotat i tarot och engelsk folktro och mörka seder. Och ”Awake” är en bättre skiva än sin föregångare. Sanders lätt beslöjade röst står fortfarande i centrum, inte lika tr
YOU ARE WOLF –KELD

YOU ARE WOLF –KELD

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom YOU ARE WOLF: ”Keld” (Firecrest) Man kan undra över alla konstiga bandnamn nu för tiden. Inte för att substantiv i bestämd form plural alternativt singular alltid var så spännande som namn men de hade i alla fall någon form av rim och reson. You Are Wolf är liksom inget namn, det är ett påstående. Som dessutom är fel. Jag är ingen varg. Inte heller heter jag Wolf, jag heter Peter, det står på mitt leg och längst upp i den här recensionen. Dessutom låter You Are Wolf som något som jag under normala omständigheter undviker att befatta mig med. Som något dåligt indieband, eller ännu värre, något slags technokollektiv som åker runt och spelar för aspackade svenskar med moralisk frigång på någon sydeuropeisk semesterort. Lyckligtvis leder namnet tankarna åt helt f
JOAN BAEZ – WHISTLE DOWN THE WIND

JOAN BAEZ – WHISTLE DOWN THE WIND

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom JOAN BAEZ: ”Whistle Down the Wind” (Proper) Låt det omedelbart vara sagt: Jag står inte ut med Joan Baez. Hon har gjort en (1) låt som jag kan fördra – ”Diamonds & Rust" – och det är inte särskilt mycket att komma med under vad som känns som en femhundraårig karriär. Jag vet att detta låter nedlåtande men för mig har hon mest varit en irriterande statist i berättelsen om Bob Dylan, någon som ibland dök upp under hans tidiga konserter med sin äppelkindade rättskaffenhet och kristallklara röst skälvande av ett heliumvibrato som får mig att vilja kasta möbler omkring mig. Så det är knappast ett bra sätt att sälja in Joan Baez av idag hos mig med argumentetet att hon har rösten i behåll. Det som jag under vad som känns som femhundra år hela tiden har önskat är e
ERIKA RISINGER – RIKSSPELMAN VID VÄRLDSMUSIKENS KORSVÄG

ERIKA RISINGER – RIKSSPELMAN VID VÄRLDSMUSIKENS KORSVÄG

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Jenny Franke Jenny Franke träffar och porträtterar Erika Risinger, riksspelmannen som rör sig på flera fält samtidigt och genom tiderna från Hjort Anders till Stefan Andersson. Erika Risingers främsta gebit är världsmusik och folkmusik. Hon är uppvuxen med sin moster Ninni Carr, riksspelman, som förebild och har därför stått folkmusiken nära sedan barnsben. Vi sitter på Degeberga spelmansstämma och samtalar en stund om hennes musik. Hon spelar de flesta stilar och har bland annat spelat violin i kammarmusikaliska uppsättningar på Göteborgsoperan som avbräck till folk och världsmusiken. Vintern 2017 samarbetade hon med Stefan Andersson, viskompositör och sångare, med ett historiskt visprojekt. ”Made in China” heter föreställningen och handlar om skeppet Götheborg och dess
SHANBEHADEH & MIRLASHARI – LIVE PÅ MUSIKALISKA, STOCKHOLM

SHANBEHADEH & MIRLASHARI – LIVE PÅ MUSIKALISKA, STOCKHOLM

LIVE!, NYHETER, RECENSIONER
SAIED SHANBEHADEH & ROSTAM MIRLASHARI: Musikaliska, 29 oktober 2017 av Thomas Wihlman (foto: Danish Saroee) Det är show, det är allsång, det är dans, det är handklappningar, det är vemod. Det är iranska musiker, delvis med afrikansk anknytning som intar Musikaliska Akademiens stora sal. Och tror du mig inte så kan jag lägga till att här finns också en judisk och en etiopisk koppling. Så här, som någon politiker plägar säga: Det finns afro-iranier, ättlingar till östafrikanska slavar som hamnade i Iran. Många av dessa anammade den muslimska tron, men en del behöll sitt arv, bland annat judendom. Av allt detta har blivit en afro-iransk musiktradition, som vi på konserten får uppleva via den musikaliske giganten Saeid Shanbehadeh. Med sin afro-iranska bakgrund dansar han också
JAZZIG VÄRLDSMUSIK MED MELODIC MELANGE

JAZZIG VÄRLDSMUSIK MED MELODIC MELANGE

LIVE!, NYHETER, RECENSIONER
av Thomas Wihlman Melodic Melange: Stallet, Stockholm, 22 oktober 2017 Melodic Melange heter en konstellation av eminenta musiker, med Anders Hagberg, känd bland annat från Mynta och Yggdrasil, som initiativtagare och sammanhållande kraft. Det handlar här om spännande kombinationer och möten. Under oktober/november är man på konsertturné i landet och MONO sökte sig till trevliga Stallet i Stockholm för att lyssna. Spänningen ligger inte bara i mötet mellan palestinskbördige Ahmad al Khatibs oud och Hagbergs saxofoner och flöjter, utan också i Lisbeth Diers slagverk av en mängd olika typer och inte minst i Johannes Lundbergs sofistikerade och nyanserade basgung. Lägger vi till detta de arabiska klangerna roll och inspiration från samisk jojk så förstår ni att det här är inte
GÖRAN MÅNSSON & FRIENDS – OL’ JANSA

GÖRAN MÅNSSON & FRIENDS – OL’ JANSA

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom GÖRAN MÅNSSON & FRIENDS: ”Ol' Jansa” (Caprice) Det är ju egentligen rätt bra. Kärleksfullt gjort, på uppdrag av Caprice och Svenskt visarkiv. Med fritt sinne men stor respekt för Olof Jönsson, pipspelmannen vars arkivinspelningar ”Ol' Jansa” inspirerats av. Sympatiskt att tvinna svenska musiktraditioner med japanska, roligt med koto, som i ”Al's Car” och ”Från Haverö till Yokohama”. Fint att höra Göran Månsson hantera flöjter och pipor med sådan lätthet, och trevligt att Emma Ahlberg – känd från bland annat folkmusiktrion Ahlberg, Ek & Roswall – medverkar. Men ändå. Musiken når inte fram till mig. Det är som att den sträcker sig mot mig, vill omfamna mig, men försöket kommer av sig, som om ett osynligt flor mellan oss stoppar ömhetsgesten och förvandla
BITTER FUNERAL BEER BAND – PRAISE DRUMMING

BITTER FUNERAL BEER BAND – PRAISE DRUMMING

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom BENGT BERGER & BITTER FUNERAL BEER BAND: ”Praise Drumming” (Dragon) Lyckligtvis fanns det ett och annat som lyfte åttiotalet ur sitt erbarmeliga elände, både inom jazzen och rocken. Och bortom. Sådant som Bitter Funeral Beer Band som håller än idag och som gör att man kan om kanske inte just fördra, så i alla fall lättare förtränga årtiondets mer osmakliga yttringar. Det är egentligen bara sopransaxen och den bandlösa basen som här och där låter antyda att ”Praise Drumming” spelades in 1986 (och gavs ut året därpå). Generellt sett har den sin fräschör i behåll. Å andra sidan är det inte konstigt att ”Praise Drumming” är så bra som den är då flera av tidernas bästa och mest vidsynta svenska musiker medverkar, bland dem Anita Livstrand, Thomas Mera Gartz, Si