fredag, januari 15

Tagg: Dream Syndicate

DEN MÖNSTRADE UNDERJORDEN – EN ÅTERTRIPP TILL PAISLEY UNDERGROUND-SCENEN

DEN MÖNSTRADE UNDERJORDEN – EN ÅTERTRIPP TILL PAISLEY UNDERGROUND-SCENEN

ARTIKLAR, NYHETER
av Peter Sjöblom Kalifornien förknippas med sextiotalet, solsken, hippies och psykedelia. Men lysergiskt anstruken musik gjordes i delstaten även senare. Följ med när Peter Sjöblom gör en tidsresa tillbaka till början av åttiotalet och den alldeles för försummade Paisley Underground-scenen! Länkar till valda låtar finns i slutet av artikeln. Prince skrev ett brev till True West och berömde Russ Tolmans gitarrljud, skrev ”Manic Monday” till Bangles och blev ihop med deras sångerska Susanna Hoffs. Han döpte sitt skivbolag till Paisley Park som en hyllning till Paisley Underground-scenen, men när den var aktiv under några tidiga åttiotalsår, grovt räknat mellan 1980 och 1987, var det i övrigt bara de mest inbitna musiklyssnarna som hade riktig koll på den. På det hela taget var de
THE DREAM SYNDICATE – THESE TIMES

THE DREAM SYNDICATE – THESE TIMES

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom THE DREAM SYNDICATE: ”These Times” (Anti) Andra gången gillt för det återupplivade Dream Syndicate och frågan jag ställer när jag hör ”These Times” är den samma jag ställde mig när ”How Did I Find Myself Here?” kom för ett par år sedan: Är detta verkligen relevant? Visserligen låter ”These Times” inte fullt så mycket som att Steve Wynn och hans mannar försöker låtsas som att de aldrig hade upplösts, men de fåtaliga försöken att ta sin Velvet Underground-mörka rock mot – för Dream Syndicate – delvis andra soundhorisonter lyckas inte heller så väl. En låt som ”Bullet Holes” förutsätter till exempel att R.E.M. fortfarande är det största på den amerikanska collegeradion. Och när gruppen inte ens orkar låtsas som att de tänker utveckla sig, hamnar de i slentrian med
THE LONG RYDERS – PSYCHEDELIC COUNTRY SOUL

THE LONG RYDERS – PSYCHEDELIC COUNTRY SOUL

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom THE LONG RYDERS: ”Psychedelic Country Soul” (Omnivore) Long Ryders svepte in från Los Angeles med åttiotalets våg av paisley underground-band, men där Dream Syndicate bar med sig ett Velvet Underground-mörker, Green On Red tog Neil Young till de sjaskigare barerna där de värsta baksmällorna grundläggs och Rain Parade sjönk in i ett psykedeliskt dis, valde Long Ryders countryrockens väg. Med Gene Clark-beundraren Sid Griffin i spetsen utmärke de sig snabbt som sin tids fanbärare för band som The Byrds och Buffalo Springfield. Det gjorde ett antal riktigt fina låtar, men bandet drogs så gott som alltid av en ledstelhet i framförandena. De hade svårt att få det att svänga så mycket som hade behövts och det hade inte alltid att göra med tidens trista soundideal. När al