tisdag, april 23

Tagg: Daniel Boyacioglu

LINUS HASSELBERG – GRANADA, GRANADA

LINUS HASSELBERG – GRANADA, GRANADA

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Thomas Wihlman LINUS HASSELBERG: "Granada, Granada" (Icons Create Evil Arts) Linus heter han. Hasselberg. Känd för att ha jobbat med Petter, Planeten Jorden med flera. Så en senhöstkväll är det riktig riktig, egen, debut för Linus Hasselberg. På Södra Teaterns scen med hela det nya albumet "Granada, Granada". Med ett gäng duktiga, känsliga musiker och med gästartister som Maia Hirasawa och Jens Hult. Inte minst en fullsatt salong med vänner och entusiaster. Jag dissar aldrig några musikstilar, men som barnbarnet säger om tomater: jag älskar inte hiphop. Däremot tror jag att jag kan älska Linus. För att han skapat en musikperformance på scenen. I den möter hiphopen en singer/songwriter, släktdrag med Daniel Boyacioglu. Men, vänta, det kommer mer. Är det ett konstprojekt
ReBELL – SÅ SOM DET ALLTID HAR VARIT, HAR DET ALDRIG VARIT

ReBELL – SÅ SOM DET ALLTID HAR VARIT, HAR DET ALDRIG VARIT

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Leif Carlsson reBell: ”Så som det alltid har varit, har det aldrig varit” (SEKT Records/Bandcamp) Två saker tror jag är viktiga för gruppen reBell. För det första, Bellman sjöng om sin verklighet då, i sin nutid, reBell vill sjunga Bellman om sin verklighet nu, göra honom aktuell. För det andra, all stor musik var ny och modern när den skrevs, det gäller såväl Mozart som Bellman och nu levande Andrea Tarrodi. Så varför inte överföra epistlarna till nutida elektronik och estradpoesi? Traditioner måste förändras, om de fortfarande ska ha relevans, och här prövar reBell att modernisera både orden och musiken. reBell består av duon med det udda namnet there are no more four seasons, George Kentros, fiol och Mattias Petersson, elektronik. De har tidigare på liknande sätt gjort u
MATHIAS LANDAEUS TRIO OCH DANIEL BOYACIOGLU SÄNKER TEMPOT

MATHIAS LANDAEUS TRIO OCH DANIEL BOYACIOGLU SÄNKER TEMPOT

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Linda Bönström (foto: Per Kristiansen) Med nya skivan ”Bön för världen” (Brus & Knaster) testar jazzgruppen Mathias Landaeus Trio och estradpoeten Daniel Boyacioglu ett nytt musikaliskt uttryck. Ni har arbetat tillsammans länge, hur började det hela? – Det började runt år 2000 då vi båda ingick i jazzklubben Faschings husband i Stockholm. Varför har det tagit så lång tid innan ni slagit er ihop för en gemensam platta? – Vi har bott i olika städer, och gjort väldigt mycket på var sitt håll. Hur har ni arbetat er fram – skriver och spelar ni tillsammans från början eller gör var och en sin egen del, så att säga? – Jazz fungerar ju så att varje individ i ett band redan lagt väldigt mycket tid på sitt eget uttryck. När man gör en låt, ses och spelar in handlar d