Tag: Caprice

Okt182017 by adminNo Comments

DIVERSE ARTISTER – SVENSK JAZZHISTORIA, VOL. 11: JAZZ COSMOPOLIT

av Peter Sjöblom DIVERSE ARTISTER: ”Svensk jazzhistoria, vol. 11: Jazz Cosmopolit” (Caprice) Caprices monumentala dokumentation av den svenska jazzens utveckling är nu med sin elfte volym – med undertiteln ”Jazz Cosmopolit” – framme vid sjuttiotalet. Det är den del i serien som jag har sett fram emot allra mest. Sjuttiotalet var en blomstrande tid för svensk musik. Med proggen exploderade musiken åt alla håll, allting blev möjligt. Eller för att citera salig Leif Nylén vars beskrivning av 1968 gäller lika bra här: ”Allt var liksom i rörelse”. Många tvekar kanske inför att koppla samman jazzen med proggen, men faktum kvarstår att det är svårt att dra några skarpa skiljelinjer mellan proggen och jazzen. Musikuttrycken blödde ju hela tiden över till varandra – om man enbart ser t

Okt182017 by adminNo Comments

GÖRAN MÅNSSON & FRIENDS – OL’ JANSA

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR

av Peter Sjöblom GÖRAN MÅNSSON & FRIENDS: ”Ol' Jansa” (Caprice) Det är ju egentligen rätt bra. Kärleksfullt gjort, på uppdrag av Caprice och Svenskt visarkiv. Med fritt sinne men stor respekt för Olof Jönsson, pipspelmannen vars arkivinspelningar ”Ol' Jansa” inspirerats av. Sympatiskt att tvinna svenska musiktraditioner med japanska, roligt med koto, som i ”Al's Car” och ”Från Haverö till Yokohama”. Fint att höra Göran Månsson hantera flöjter och pipor med sådan lätthet, och trevligt att Emma Ahlberg – känd från bland annat folkmusiktrion Ahlberg, Ek & Roswall – medverkar. Men ändå. Musiken når inte fram till mig. Det är som att den sträcker sig mot mig, vill omfamna mig, men försöket kommer av sig, som om ett osynligt flor mellan oss stoppar ömhetsgesten och förvandla

Sep152017 by adminNo Comments

ISKRA – GRÄNSLÖS MUSIK

BÖCKER & FILM, NYHETER, RECENSIONER

av Peter Sjöblom BO C. BENGTSSON: ”Iskra – Gränslös musik” (Bo Ejeby Förlag) ISKRA: ”Gränslös musik 1970-1992” (Caprice) Det går inte att tänka sig en bättre titel på en bok om svenska gruppen Iskra än ”Gränslös musik”. De hade öppningar åt så många håll – inåt mot musikerna själva och mellan dem, mot publiken och inte minst mot musiken – att man antingen får sortera in dem i väldigt många fack eller inget befintligt fack alls. Improvisationen var grunden i Iskras musik och det är inte fel att placera dem i samma europeiska krets som Spontaneous Music Ensemble, Il Gruppo D'Improvvisazione Nuova Consonanza och Globe Unity Orchestra. Men allra starkast släktband tycker jag att de hade med Art Ensemble of Chicago, tack vare hur de hanterade tystnaden och mellanrummen i musiken.