måndag, oktober 26

Tagg: Archimedes Badkar

DET MYSTISKA MÄSTERVERKET PÅ YOUTUBE

DET MYSTISKA MÄSTERVERKET PÅ YOUTUBE

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Peter Sjöblom En dag när Peter Sjöblom trampar runt i Youtubes tassemarker på jakt efter ohörda skivrariteter snubblar han över något mycket, mycket speciellt: en skiva som i princip ingen känner till. Inte ens de mest försigkomna skivrävarna och -grävarna. Han blir förhäxad av vad han hör och kontaktar Damon Jones som lagt upp skivan på Youtube. Det här är en berättelse om skivjakt, osannolika loppisfynd och den hyperobskyra gruppen Monk som gjorde ett mästerverk som ingen vet att det finns. Alla som gräver bland loppisskivor bär på en dröm, vare sig de erkänner det eller inte: Att göra Det Riktigt Stora Fyndet. Att hitta den där skivan som för ett ögonblick får en att tappa andan och säga tyst för sig själv: ”Men det kan inte vara sant!?” Ibland gör man också fynd fastä
THE MYSTERIOUS MASTERPIECE ON YOUTUBE (ENGLISH VERSION)

THE MYSTERIOUS MASTERPIECE ON YOUTUBE (ENGLISH VERSION)

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
by Peter Sjöblom (Monk related photos and photo of Damon Jones by Damon Jones) As Peter Sjöblom one day trods the outbacks of Youtube for unheard album rarities, he stumbles across something very, very special: an album that practically no-one knows about – not even the most hardened vinyl sharks and crate diggers. The music spellbinds him, and he decides to get in touch with Damon Jones who uploaded the album to Youtube. This is a story about record hunting, unbelievable finds and hyper obscure band Monk who made a masterpiece no-one knows exists. Every crate digger has a dream, no matter if they admit it or not: the dream to make that Really Big Find. To find that album that steals your breath for a moment and have you silently say to yourself: 'This can't be true?!' Now and
SÅ LÄNGE’RE SVÄNGER – EN INTERVJU MED MIKAEL RAMEL (DEL 3)

SÅ LÄNGE’RE SVÄNGER – EN INTERVJU MED MIKAEL RAMEL (DEL 3)

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Peter Sjöblom (foto huvudbild: Petra Holmstedt) I den tredje och sista delen av MONO:s maratonutfrågning av Mikael Ramel berättar han ymnigt om sitt tjugohundratal, en tid när hans musik började genklinga hos artister, och en tid av olika samarbeten och projekt med andra artister. En tid när hela musikbranschen skakades i sina grundvalar och när dunkla idéer började sippra upp till den samhälleliga ytan som sumpgas ur det förflutna. (Del ett av intervjun kan ni läsa här, och del två här.) Nittiotalet var ett skivtyst årtionde för Mikael Ramel. Efter barnkassetten ”Musiktåget” 1991 dröjde det ända till 2000 innan han återkom i inspelad form, med liveplattan ”Rambalaja”. - Som jag förklarade tidigare kom musikterapin in här och tog mycken av min tid. Jag bodde i en ort som
SPLASH – 1970-1979 SAMTLIGA INSPELNINGAR

SPLASH – 1970-1979 SAMTLIGA INSPELNINGAR

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom SPLASH: ”1970-1979 Samtliga inspelningar” (Splash) Långt ifrån all musik som gjordes under det vildvuxna, svenska sjuttiotalet har stått sig. Mycket av det som gjordes inom eller strax utanför musikrörelsen kräver ett stort akademiskt intresse för epoken för vara ens det minsta intressant att höra på idag, och det är inte ens alltid som ett utpräglat specialintresse räcker för att göra vissa skivor lyssningsbara såhär långt efter. Framför har den uttalat politiska proggen mestadels åldrats väldigt illa med sitt ofta stelbenta spel och sina plakattexter som dumförklarar lyssnaren med ett mästrande tonfall. Det är också sådana på den propagandistiska sidan av proggen som genom åren orättvist fördunklat synen på stora bredd som proggen faktiskt hade i stort. Sann
ISKRA – GRÄNSLÖS MUSIK

ISKRA – GRÄNSLÖS MUSIK

BÖCKER & FILM, NYHETER, RECENSIONER
av Peter Sjöblom BO C. BENGTSSON: ”Iskra – Gränslös musik” (Bo Ejeby Förlag) ISKRA: ”Gränslös musik 1970-1992” (Caprice) Det går inte att tänka sig en bättre titel på en bok om svenska gruppen Iskra än ”Gränslös musik”. De hade öppningar åt så många håll – inåt mot musikerna själva och mellan dem, mot publiken och inte minst mot musiken – att man antingen får sortera in dem i väldigt många fack eller inget befintligt fack alls. Improvisationen var grunden i Iskras musik och det är inte fel att placera dem i samma europeiska krets som Spontaneous Music Ensemble, Il Gruppo D'Improvvisazione Nuova Consonanza och Globe Unity Orchestra. Men allra starkast släktband tycker jag att de hade med Art Ensemble of Chicago, tack vare hur de hanterade tystnaden och mellanrummen i musiken.