tisdag, oktober 23

Tagg: 20 Years in a Montana Missile Silo

DUBBELRECENSENTERNA DYKER NER I EP-HÖGEN

DUBBELRECENSENTERNA DYKER NER I EP-HÖGEN

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström & Peter Sjöblom MONOs fruktade dubbelrecensenter slår till igen! Linda Bönström (LS) och Peter Sjöblom (PS) tar sig an en trave med åtta EP och släpper lös en störtflod av ofiltrerade åsikter. ALLERGIC TO HUMANS: ”Allergic to Humans” (Novoton) PS Innan vi kör igång den måste jag säga att beskrivningen "It’s primitive, stripped down and intense. Churning guitar, skronky saxophone, tight punchy riffs and explosive/howly shout-along vocals" väcker mitt intresse. Per "Ruskträsk" Johansson är tydligen den som brölar sax på skivan. LB Spontant är min tanke att för att lyckas i den här genren idag måste man vara väldigt outstanding. Ska vi ta reda på hur det ligger till? PS Play! LB Spännande kombination med ljudet. PS Inte fjäskigt om man säger så. LB
PERE UBU – 20 YEARS IN A MONTANA MISSILE SILO

PERE UBU – 20 YEARS IN A MONTANA MISSILE SILO

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom PERE UBU: ”20 Years in a Montana Missile Silo” (Cherry Red) Av alla de band som kom fram under punkens och artpunkens sjuttiotal hör Pere Ubu till dem vars skivor stått sig bäst mot den eroderande tiden. Men så var de heller inte som några andra. Visserligen hade de en del gemensamt med andra band från trakterna kring hemstaden Cleveland, men det var bara Pere Ubu som tog sin musik så långt in i den stundtals nihilistiskt präglade absurdismen – jag frestas till och med att säga dadaismen. Att de tog sitt namn från den franske författaren Alfred Jarrys vildsinta pjäser om den omedgörlige figuren Pappa Ubu är således helt rimligt; musiken var lika vresig som rollfiguren som hade inspirerat dem, och karaktäriserad av den egensinnige sångaren David Thomas som till rå