torsdag, maj 24

MATHIAS LANDAEUS TRIO OCH DANIEL BOYACIOGLU SÄNKER TEMPOT

av Linda Bönström (foto: Per Kristiansen)

Med nya skivan ”Bön för världen” (Brus & Knaster) testar jazzgruppen Mathias Landaeus Trio och estradpoeten Daniel Boyacioglu ett nytt musikaliskt uttryck.

Ni har arbetat tillsammans länge, hur började det hela?

– Det började runt år 2000 då vi båda ingick i jazzklubben Faschings husband i Stockholm.

Varför har det tagit så lång tid innan ni slagit er ihop för en gemensam platta?

– Vi har bott i olika städer, och gjort väldigt mycket på var sitt håll.

Hur har ni arbetat er fram – skriver och spelar ni tillsammans från början eller gör var och en sin egen del, så att säga?

– Jazz fungerar ju så att varje individ i ett band redan lagt väldigt mycket tid på sitt eget uttryck. När man gör en låt, ses och spelar in handlar det egentligen bara om att fastslå en form som fungerar för vad man tänkt sig. Ibland finns texten innan musiken, ibland skrivs texten till befintlig musik, ibland parar vi ihop grejer i studion precis innan inspelning. Det funkar därför att vi litar på varandra konstnärligt.

MONO har fått lyssna på skivan men hur skulle ni förklara vad lyssnarna har att vänta sig?

– Skitbra komposition, skitbra text, grym tajm i bandet!

Du Daniel var faktiskt en av de första jag hörde med spoken word för många år sedan och det är ett kraftfullt uttryck. Är det här en sorts utveckling mot en helt ny musikgenre tycker ni?

– En ny genre är att ta i även om vi har vårt eget uttryck. Vissa av låtarna kallar vi för balladrap, det är långsamma ballader som vi framför med ortodoxt skriven rap. Om man ser till att rapen redan dragit ner tempot i hiphopen så att det påverkat rapparnas uttryck och teknik, tog vi ner tempot ytterligare. Kan det bli spännande att se om det är något som också andra går vidare med.

Du Mathias är ju inte heller ny på banan! Du debuterade 1996 och har gett ut många skivor sedan dess. Hur kände du att ditt sound med jazzpiano och text skulle fungera?

– Det har alltid känts hundra procent naturligt att jobba med Daniel, en broder i konsten, och jag har aldrig tänkt annat än att det skulle bli väldigt bra

Skivan är mycket politisk och Sverige har gått in i valår. Har det påverkat skivans texter?

– Nej, verkligen inte! Skivan är mycket konstnärlig, det politiska är underordnat estetiken och vi är större än valåret. Det här året är bara i år, vi är för alltid. Det är därför man blir konstnär, för att de dräkter och uniformer som samhället i övrigt erbjuder är för små. Den här frågan är egentligen förolämpande.

 

”Bön för världen” släpps den 2 mars.