lördag, februari 24

KIAN SANG – FRÅN MÄRSTA TILL VÄRLDEN

av Sebastian Wickström

Sebastian Wickström möter Kian Sang, en stjärna i vardande som väckt Aviciis intresse.

Kian Sang är en låtskrivare och producent från Märsta i Stockholm och som nyligen vann en internationell produktionstävling anordnad av Aviciis produktionsbolag, och som också gjort musik till reklam för en rad kända märken. Sang har precis gått ut Handelshögskolan och börjar till hösten som en av endast trettio antagna en utbildning på landets i särklass bästa låtskrivarskola, Musikmakarna i Örnsköldsvik.

Hur började det hela? Vilka instrument spelar du?

– Jag gick till en början i Sigtuna Kulturskola, har spelat fiol sedan sex års ålder, jag spelade också fiol i orkester mellan tolv och sjutton år. Gitarren började jag också med vid tolv och sedan är jag självlärd på piano, det kom naturligt när man jobbade med produktion eftersom MIDI-syntar är viktiga i det arbetssättet.

– Nuförtiden sjunger jag i två körer, Handelshögskolans studentkör vid namn Friedmans Apostlar och manskören Zero8. Just det, jag spelar också bas när det behövs i produktionerna.

Hur valde du vilket instrument du skulle börja med?

– Det var föräldrarna som ville att jag skulle spela fiol men jag var själv inte så intresserad egentligen. Dock så är jag väldigt tacksam i efterhand att jag fick lära mig ett instrument. Inte är det bara ett vackert instrument utan det har också hjälpt mig otroligt mycket, bland annat tack vare Suzuki-metoden, det vill säga att man lär sig gehör vid tidig ålder. Det hjälpte mycket när jag började spela gitarr och gav mig försprång på den delen som kanske tar längst tid att lära sig vid vuxen ålder.

– Att spela har varit en stor källa till glädje väldigt länge men det var inte förrän jag började spela gitarr som jag kände något större. Men i stora drag så gav också instrumenten ett produktivt sätt att utrycka mig och använda fritiden till något roligt och vettigt. Att spela instrument är och fortsätter att vara en aktivitet som ger mig glädje i vardagen.

– Jag skulle vilja utöka mina kunskaper på piano, bli bättre på att komponera harmoniskt och att jobba med ackord på ett snyggare sätt. Det känns som att piano är det mest musikteoretiska instrumentet och att utveckla mina kunskaper inom det skulle stärka mig på alla håll. Dessutom tycker jag man skriver och kommer på olika saker beroende på vilket instrument man jobbar med.

– Mitt största intresse är att skriva låtar, bra poplåtar och fördelen med att kunna flera instrument är att du kan skriva musik från flera olika perspektiv, från olika instrumentbakgrunder och jag tycker att sång är det allra viktigaste. Det är sången som lyssnarna fokuserar på mest, det som länkar lyssnarna till låten allra mest. Därför har jag haft väldigt stor nytta av att kunna sjunga själv, för då kan jag visa vad jag menar med min egen röst.

– Det jag älskar mest är att skapa nya saker, det vill säga att skriva och producera. När jag var yngre spelade jag mest andras grejer och tänkte att om de kan skapa så kan jag också, och så föddes min vilja att producera och skriva egna låtar.

– Förut var målet att bli rockstjärna men det dog ut ganska snabbt, helt ärligt. Ju mer jag skrev och skapade desto mer blev jag kär i musiken och då blev turnerande och att rocka loss på scen mindre attraktivt. Efter att jag insett detta föddes mitt driv för att bli producent. Det är en väldigt kritisk bransch och man måste nöta och nöta för att komma någon vart. Man måste skicka låtar till skivbolag för kritik, ibland kritik som kan vara helt sågande och man måste börja om helt och hållet. Man får inte bli avskräckt och tappa motivationen. Efter ett antal nej kommer det så småningom ett ja om man jobbar hårt. Det är affärer, och tuffa sådana.

– Förut var min dröm att bli en internationell låtskrivare, men på sistone har fokus skiftat från det till att försöka göra låtar som är tidlösa. Varför lyssnar folk fortfarande på ”Stand By Me” till exempel? Samtidigt måste man acceptera att man bara kan skriva låtarna och hoppas att andra ska tycka om det, det är inte låtskrivarna som gör hitsen utan det är folket, de som lyssnar på musiken.

Vad tog dig från att vara entusiast till att bli en skapare och utövare? Ett definierande ögonblick?

– Jag började lyssna på musik när jag var typ tio. Iron Maiden, Metallica och så. Fiol var inget eget beslut men jag är tacksam för att jag började så tidigt. Det var inget direkt ögonblick, det var mer en naturlig övergång baserat på intresse, talang och drivkraft.

– Jag började göra musik kanske runt 2012, det var en poplåt som var min första skapelse. Ingen sång, bara ett instrumentalt beat men sångmelodin utmålad med ett piano.

Vad är den mest genomstrålande och märkvärdiga upplevelse du har haft?

– Mitt allra bästa musikminne kanske låter lite knasigt men jag var extremt inne i bandet Muse i gymnasiet och om jag tänker efter så är min upptäckt av Muse som är mitt bästa minne. Jag satt och dreglade över alla klipp och album jag kunde få tag på, haha.

När du utövar eller skapar musik, vad för känslor får du då?

– Helt ärligt känner jag prestationsångest till stor del. Jag vill skapa något riktigt bra och sätter ribban väldigt högt för mig själv. Men ibland kan det bli mer av ett hinder och det går bättre när man skapar från en plats av närvaro. Jag tror det handlar om prestationsångest mest, som kanske inte bara är kopplad till musiken heller. Det är viktigt att hitta sätt som fungerar för dig för att komma bort från ångesten att prestera och istället släppa loss tyglarna och fokusera på själva skapandet. När jag väl lyckas med det så skapas ett enormt lugn, som en sorts trans. Man släpper allt och bara spelar eller skapar och den känslan är fantastisk. Jag älskar den känslan och försöker nå dit så ofta som möjligt. Musik för mig är generellt sätt en lugnande aktivitet, vissa knäcker en öl efter jobbet och sätter på teven, jag går runt och spelar gitarr eller sjunger.

Hur lärde du dig digital produktion?

– Det var väldigt svårt i början när man inte kunde någonting, jag ville lära mig och jag satte mig ner och började sakta men säkert lära mig hur allt fungerade. Jag kunde lite musikteori och olika instrument så den musikaliska biten var redan där så att producera handlade för mig främst om att lära sig tekniken. Det som i början pushade mig till att börja skapa var faktiskt min bror som sa till mig att jag borde testa på och producera, det var knuffen jag behövde och sen växte det bara därifrån.

Vad inspirerar din kreativitet?

– Det är olika varje gång. Ibland hittar jag ett ljud som låter najs. Det är alltid ett sug innan, ett sorts drag till produktionen att jag måste få något ur mig liksom. Att producera är för mig beroendeframkallande och det börjar oftast med melodin, sedan tar resten form efter det. Ofta har jag en idé i huvudet sen är det bara frågan om att överföra det i ett program vilket till slut blir en låt.

Avicii X You var en internationell tävling som Avicii och hans produktionsbolag anordnade där deltagarna bidrog med olika delar till en låt. Avicii själv valde ut tre finalistbidrag som lyssnarna sedan fick rösta på. Tävlingen var uppdelad i kategorierna bassline, melody, beat/rhythm och break, och Kian Sang vann den viktigaste, melodidelen.

Vad fick dig att gå med i tävlingen till att börja med?

– Jag vaknade tidigt och såg att en kompis, Filip Ljungholm, hade länkat tävlingen på Facebook till videon som beskrev tävlingen. Jag tänkte wow, vilken kul möjlighet! Jag måste vara med på det här! Det var flera delar som tävlingen handlade om men jag fokuserade på melodidelen och det var den enda delen jag skickade in bidrag till.

– Man fick en del ackord och jag satt ganska länge och skapade. På dag två kom jag fram till något konkret, melodin som jag till slut skickades in var skapad! Min storebror satt ute på soffan och hörde mig leka runt med melodier och han hörde mitt slutgiltiga bidrag och tyckte att om den inte vann tävlingen så skulle jag göra en låt av den ändå haha.

– Jag kollade andras bidrag, folk skickade ju in tusentals bidrag. Jag lyssnade på många och helt ärligt tyckte jag att jag hade en chans i alla fall. Det var något speciellt med melodin som jag trodde på och det visade sig hålla hela vägen och till slut fick jag med min melodi i låten.

Vad var din reaktion när du fick samtalet att du vunnit?

– Jag fick ett mejl och ett samtal men det var inte så dramatiskt som man kan tro eftersom Avicii först hade valt tre finalister som sedan folket skulle rösta på. Man kunde inte se hur många röster man hade fått medan tävlingen pågick. Dagen efter att röstningen avslutats fick jag ett samtal där jag fick det glädjande beskedet att min melodi hade vunnit och därmed skulle komma att bli ledmotivet till låten.

– Avicii var verkställande producent så efter att tävlingen var slut så satte han ihop låten till den som man kan höra idag. Det roligaste som hände efter tävlingen var intervjuerna och kamerateamet som kom hem till mig och att det senare kom att leda till fler jobb så det var en superkul upplevelse. De var hemma hos mig i ungefär sju, åtta timmar. Plus att jag fick vara med i en video som visats miljontals gånger, en kul bonus.

– Kontakten med Avicii har bland annat lett till flera roliga jobb inom reklammusikproduktion. Det var samma byrå som filmade ”Avicii X You” som jag kom att jobba med framöver. Deras musikproducent hade för mycket att göra en vecka och de slängde ut en fråga till mig om jag var intresserad och givetvis var jag det. Flera år senare kom det en hel del kul jobb då jag producerade reklamlåtar för flera stora företag. Det var riktigt kul, något som jag hoppas får fortsätta att göra ett tag framåt.

– Det som var allra viktigast tycker jag är att man fick en sorts bevis, någon slags godkännande från branschen och en av världens främsta producenter att det finns någon form av potential, att det finns något där som man kan utveckla och som kan leda till större grejer. Framförallt var det känslan av att jag kanske kan göra det här i framtiden, att det inte bara var en avlägsen, ouppnåelig dröm längre.

Har du och Avicii en produktionsstil som passar bra tillsammans med din egen?

– Det kan vara anledningen att han valde mitt bidrag, att det var en melodi som han själv skulle skriva om han hade kommit på den först. En rolig sak är att de som styrde tävlingen, inklusive Avicii, tyckte att det var kul och lite slumpmässigt att melodin kom från Sverige. Det är många av hans låtar som inspirerar mig men ”Bromance” har varit min största inspiration när det gäller honom och elektronisk musik.

Vilka är dina största influenser?

– I början var det Avicii, jag är ett stort fan. Jag har kollat en del på Future Music och hans masterclass, kollat på alla hans intervjuer och så vidare för att hela tiden lära mig mer om hans tillvägagångssätt, hut han gör en låt från start till slut. Han nämner att det är melodin som tar form först och det gör det i mitt arbetsflöde också. Min process var lik Aviciis i början men jag har utvecklats mycket från det och lagt till mina egna element som gör min arbetsprocess till min egen. Men i botten så har vi samma filosofi, finns inte melodin är det inte värt att börja på en låt. Dock kan jag ibland inspireras av ett riktigt bra beat, men som sagt melodin är viktigast för mig.

Skulle du vilja samarbeta med Avicii i framtiden?

– Ja, hela processen var egentligen ett samarbete på distans, jag träffade aldrig honom öga mot öga. Nu för tiden sker många samarbeten på distans så det var en kul erfarenhet av hur man gör det på en professionell nivå. Men absolut, skulle inte tveka en sekund.

Hur ser du på produktion i dagens värld?

– Det är ett enormt fokus på samarbete. Det handlar om att man slängs in i samma rum med andra låtskrivare och producenter och så gör man musik. Det är roligast att göra musik tillsammans med andra så det passar mig bra!

– Det finns många artister som det verkligen hade varit en dröm att jobba med. Men framförallt finns det många låtskrivare och producenter som jag drömmer om att samarbeta med någon dag. Högst upp på listan är den legendariska Max Martin som varit en enorm förebild i många år.

Vad jobbar du på nu i studion?

– Det är mestadels egna låtar som jag planerar släppa själv som independent-artist. Det är lite elektronisk pop som till exempel Mura Masa, Chainsmokers, Zedd. Det är en väldigt smal gräns mellan pop och EDM nu för tiden, det är kanske mest tydligt när det är väldigt många samarbeten mellan de båda genrerna och ibland är det svårt att se skillnaden. Det blir väldigt tydligt när Martin Garrix har samma manager, Scooter Braun, som Justin Bieber.

– Mina mer närliggande mål är att gå Musikmakarna, två år, och genom det att musikförlagen ska få upp ögonen för mig och få möjlighet att jobba med riktigt bra människor och göra riktigt bra musik. Jag är väldigt glad att jag kommit in på Musikmakarna. Det är en utbildning som ger väldigt mycket och det ska bli otroligt spännande att se vilka möjligheter som presenterar sig framöver.

Har du några tips till aspirerande producenter?

– Hitta något som du tycker om inom musiken, det som du brinner för. Det handlar mestadels om att hitta sin egen röst och jobba med de sound man gillar. Jag kommer ihåg själv i början när man kände att allt man gjorde var som en kopia, det var svårt att vara originell men det är bara att fortsätta och producera, analysera och fråga dig själv, vad gillar jag med denna låt? Du måste vara väldigt självkritisk också.

– När det kommer till programvara, DAW, finns det genomgångar på internet som man kan lära sig ifrån. Lär dig det du vill och behöver kunna för att göra din låt till verklighet.

– Det är superviktigt att försöka hitta sin egen identitet. Allt för många låter bara som alla andra men man måste hitta ett sätt att sticka ut. Man kan känna var inspirationen kommer ifrån, musik handlar mycket om känslor. Det händer inte över en dag, det tar tid att utveckla sin individualitet inom produktion och låtskrivande.

– Mitt sista tips är att inte ge upp för tidigt. Du kan få tusen nej innan du får ett ja. Var inte rädd att släppa låtar för att få feedback. Ge dig själv en ärlig chans, man måste hitta sin egen grej och det tar tid.