av Peter Sjöblom
EMMA AHLBERG EK: ”Hillevi” (Caprice)
Emma Ahlberg Ek är en av sin (relativt unga) generations bästa spelmän (eller -kvinnor, om vi ska vara petnoga med genus) och har hörts och synts i ett flertal olika sammanhang genom åren. Själv framhåller jag särskilt gärna trion Ahlberg, Ek & Roswall.
Skivan ”Hillevi” är resultatet av Ahlberg Eks efterforskningar om spelkvinnan och biografmusikern Hillevi Öberg, född 1897 och död 1979; research som började i arkivet vid Härnösands länsmuseum och som på snirkliga vägar ledde fram till både denna skiva och den turné som är inbokad till nästa år med Öbergs musik.
Att detta är ett hjärteprojekt för Emma Ahlberg Ek är uppenbart; ”Hillevi” är genomarbetad och gjord med stor värme. Men det är något som gör att den inte talar så direkt till mig som jag hoppades att den skulle göra. Något med arrangemangen och produktionen som får skivan att låta som musik till någon teveserie om auktionsutropare på landet. Trots att Ale Möller inte är inblandad låter det som att han är det – allting är prydligt, rent och uppriktigt välment. Jag hade velat ha något som bet ifrån mer, som tvingade mig att lyssna och inte bara fick mig att glida igenom musiken med, faktiskt, en axelryckning.