av Peter Sjöblom
ELLEN ANDREA WANG: ”Blank Out” (Jazzland Recordings)
Öppningslåten ”Peace Prize” börjar med några sekunder i ett längtans dis, som spiritual jazz, lite som Alice Coltrane i tonfallet. Men även om ”Blank Out” liksom den tre år gamla debuten ”Divine” ges ut på ett norskt jazzbolag, och även om kontrabasisten Ellen Andrea Wang uppträder mycket på jazzklubbar både i och utanför Skandinavien är den mer en popplatta med jazzinslag än tvärtom.
Det är noggrann musik, påverkad av både Joni Mitchell och Rickie Lee Jones, och det är uppenbart att Wang verkligen månar om vitaliteten. Problemet är bara att hon försöker för mycket. Precisionen kommer i vägen för svänget och gör ”Blank Out” för livlös och distansierad. Det är alldeles för tillrättalagt för att jag ska kunna hitta något att haka fast i, något som är så angeläget formulerat att jag verkligen inte kan låta bli att lyssna. Emellanåt glömmer jag till och med vad det är jag lyssnar på. Ellen Andrea Wang träffar helt säkert sitt mål, men mitt mål har hon långt bortom sikte.