måndag, juni 18

DUBBELRECENSENTERNA DYKER NER I EP-HÖGEN

av Linda Bönström & Peter Sjöblom

MONOs fruktade dubbelrecensenter slår till igen! Linda Bönström (LS) och Peter Sjöblom (PS) tar sig an en trave med åtta EP och släpper lös en störtflod av ofiltrerade åsikter.

ALLERGIC TO HUMANS: ”Allergic to Humans” (Novoton)

PS Innan vi kör igång den måste jag säga att beskrivningen ”It’s primitive, stripped down and intense. Churning guitar, skronky saxophone, tight punchy riffs and explosive/howly shout-along vocals” väcker mitt intresse. Per ”Ruskträsk” Johansson är tydligen den som brölar sax på skivan.
LB Spontant är min tanke att för att lyckas i den här genren idag måste man vara väldigt outstanding. Ska vi ta reda på hur det ligger till?
PS Play!
LB Spännande kombination med ljudet.
PS Inte fjäskigt om man säger så.
LB Jo, jag tycker det börjar rätt bra faktiskt. Jag funderar på om det här egentligen är ett liveband.
PS De är förmodligen väldigt bra live!
LB Tror det kan vara bra röj. Jag kanske skulle velat ha lite mer tryck hos sångaren, han drunknar lite i allt det fräna soundet.
PS Ja, han har lite svårt att hävda sig. Ah! Saxofonen där! Han får till ett riktigt gott Stooges/”Fun House”-larm. De påminner lite grann om (International) Noise Conspiracy som jag var riktigt förtjust i förr.
LB Ja, dem var det länge sedan jag hörde sist! Jag håller med i att de verkar veta vad de vill sin musik ska låta som.
PS Allergic to Humans har genomarbetade låtar, inte bara ös och sound men skka jag invända mot något är att det utstuderat distade ljudet trots allt blir lite kompakt i längden.
LB Nja, inte helt frälst i den.
PS På det hela taget tycker jag det är rätt bra. Den gamla garagerockaren i mig gläds trots allt åt detta.
LB Japp, det känns som att vara i polarens garage.

ANTONIO D: ”Från barnsben till gravsten” (Same Plate Music/André Roots)

LB Jag gillar titeln på EP:n måste jag säga.
PS Synd att musiken inte är så bra… Det här är sånt som jag använder största delen av min vakna tid till att aktivt undvika att utsätta mig för.
LB Så negativ! Jag gillar texten i ”Ljuva livet”, och jag skulle nog kunna ge vaken tid till det.
PS Du får lite av mina vakna tid om jag får gå och lägga mig istället.
LB Kanske lite mindre falsett vore bra… Jag tror att det här är någon som inte riktigt hunnit utforska sin röst.
PS Jag avskyr hela dancehallgrejen, hatar soundet, sättet att sjunga på, hela tillgjordheten.
LB Dancehall håller jag med om! ”Mango (ft. Eka Scratch)” var ju inte lika bra om jag säger så. Rörig och splittrad.
PS Det finns alltid något dum-macho över hela grejen. Man tar det allra sämsta ur hiphopen och lägger till en parodi på det sämsta med reggaen och shazam! har man sånt här.
LB ”Allt e cool” fungerar tyvärr inte riktigt för mig, det saknas någon typ av hårdhet, det här blir mest fluffigt om du förstår hur jag menar.
PS Ja, jag fattar precis. Fluffigt, verkligen. Kapten Röd har visst producerat det här, knappast heller ett försäljningsargument som funkar på mig.
LB Det blir inte bättre du, här behöver man skippa reaggaen fullständigt.
PS Jag vill skippa allting här fullständigt. Tycker fruktansvärt illa om det här.
LB Jag köper första spåret, resten gnäller i mina öron.
PS Du hittar betydligt mer här än jag någonsin kommer att göra om jag så lever i fem miljoner år.
LB Jag har bara mer öppet sinne än dig, haha!
PS Du har betydligt öppnare sinne får sånt här än jag har. Men jag är en gammal gubbstrutt som gillar trattgrammofoner ju.
LB Trattgrammofoner gillar väl alla!
PS Jag håller mig vid gott mod genom att hoppas det.
LB Jag ger upp med den här nu.

BIRDPEOPLE: ”Birdpeople” (Monocetafon)

PS Jag förstår vad de menar när de nämner Tangerine Dream som en referens. Låter som en korsning mellan dem och ett Radiohead på lite för låg hastighet.
LB Jag tänkte precis på att den här korsningen är något tveksam. Är inte alls förtjust i sången.
PS Han låter som någon som sjunger signaturer till svenska tevekriminalare i blågrått.
LB Det är som jag säger så ofta, sångaren har inte hittat sin egen röst utan lånar så mycket. Får lite Robert Smith-vibbar.
PS Sångare är nästan alltid ett problem. Tänker gå så långt att jag säger att det är råder en skriande brist på bra sångare idag.
LB Det kan jag hålla med om, tycker det är så mycket marknadsföring som handlar om ”soundet” och inte sångarens kvalitéer. Jag gillar synten och så, men det blir ingen helhet. Sången och musiken går i olika riktningar.
PS Spelar man Cure på tjugofem varv kanske det blir Radiohead.
LB Haha! Tycker nog att jag sagt mitt om den här plattan.
PS De bygger tydligen sina egna instrument, det gillar jag. Tycker om nervigheten i en del av låtarna, men det känns ändå lite andefattigt på det hela taget.
LB Jag blev sååå sugen på att spela Cure nu.
PS
Jag tror vårt samlade intryck är samma som i början. Halvhyfsat på sitt vis men lite för trist sång.
LB Sammanfattning för min del är väl just detta, jag föredrar spåret utan sång framför de andra låtarna. Men det är ju någonting man kan jobba på, eller helt byta genre.
PS Jobba på sången röstar jag för. Nånting har de hittat men det behövs lite mer stadga.

THOMAS EKSPONG: ”Ett snedsteg i rätt riktning” (egen produktion)

LB Oj oj, Peter – nu är du lite snäll!
PS Hahaha! Du vet vad jag tänker!
LB Ja, jag gör ju det…
PS ”Ett snedsteg i rätt riktning” är en suverän skivtitel, men sången…. Snälla snälla, säg att det inte är sant…
LB Att göra bra musik är faktiskt ett hantverk, sånt här visar på hur många tar det som en lek, och därmed bara blir lite skojigt bus polare emellan…
PS Tycker första låten här, ”Stan snurrar i feber” svängde rätt bra, men vad ska jag ta mig till med en sångare som låter som en korsning av en Joppe Pihlgren utan charm, Jocke Berg och Henrik Berggren?
LB Vet du, allt sånt här dravel är Håkan Hellström-syndromet!
PS Men för fan, den där rösten kortsluter mina synapser, jag får tics i öronen.
LB Allt blir liksom okej, ”det ska vara sådär ojämnt och ur ton för det är kreativt”!
PS Som du sade, Håkan Hellström-syndromet. Hade Hellström funnits på bibelns tid hade han räknats in bland Egyptens plågor.
LB Sannolikt. De skulle kunna sälja sina texter till Hellström faktiskt.
PS Såhär: Jag vill inte veta av detta. Jag är inte något särskilt lättstött person men det här tar jag personligt. Någon vill mig illa med det här.
LB Du är superlättstörd, det vet både jag och läsarna!
PS Störd, men inte stött!
LB Hahaha!
PS Jag vägrar höra en enda ton till av detta.
LB Då går vi vidare!

LAST OF THE APES: ”Last of the Apes” (egen produktion)

PS Första tanken: Känns väldigt ofärdigt, som någon som spelat in sin första demo. Oerfaren produktion, svag sång med dåligt uttal. Stelt och rörigt trumspel.
LB Vad är det för bakgrundssång?! Låter ju helt fel! Ja, det är demokänsla, definitivt. Sen vet du ju vad jag tycker om alla dessa sångare som försöker sig på höga toner med vare sig framgång eller av nödvändighet.
PS Haha! Ja, vad ska folk upp och joddla i de höga registren för när de inte hittar dit? Nåja, han wailar i alla fall inte.
LB Ja men det går inte att fokusera när allt man märker är att rösten inte når. Om han sänker den tror jag att resultatet blir helt annorlunda.
PS Jag kan ha fel men jag anar ett Pearl Jam i hans skivsamling. Och alldeles för många sömniga americana-plattor.
LB Inte otänkbart, man vill liksom skaka liv i det här.
PS Jag fattar vad Last of the Apes vill uppnå, men det är lååångt kvar tills visionen blivit klingande verklig. Det är väldigt livlöst. Blodfattigt. Tror att facktermen för det är ”urtråkigt”.
LB Ja, jag tror de har något i tanken men ligger fortfarande på demostadiet. Och jag tror de alla i bandet behöver lite mer erfarenhet för att våga komma ur det här stela.
PS Och jag irriterar mig som fan på trummorna. De låter som att det är datortrummor som inte programmerats utan spelas med tangenterna. Otajt på flera ställen. Det hela känns väldigt valhänt.
LB De gör sig något av en otjänst att ge ut en EP så här innan det verkligen sitter. First impression and all…
PS Ja, detta borde ha stannat bland datorfilerna och inte spridits förrän det har hunnit bli stabilt.
LB Kontentan är väl just det, det är inte stabilt ännu och därför är det svårt att avgöra vart det här bandet tänker ta vägen. Men mer reptid och ett riktigt tänk på hur man ska låta är mina råd.
PS Det känns inte riktigt som ett band, utan en person som gör allt själv. Vilket kan bli fantastiskt och visionärt och egendomligt och underbart, men här blir det bara trist.

LILYER: ”Maybe This Is All You Can Be” (Jansen)

PS Ska man vinna mitt hjärta ska man inte lägga något som låter som ett tredje avkok på U2 med våp-sång först på skivan.
LB Ah, du hann för mig, haha! Åh, vad är det för låt?
PS ”With or Without You” tror jag. Men för jävla helvete! Jag börjar nästan längta efter Antonio D när jag hör detta!
LB Man ska väl säga så här, det är inte bra när första låten får en att nynna på en annan låt…
PS Nä, och i mitt fall dessutom en låt jag inte heller gillar….”I Was on Your Side” heter andra låten och det är fortfarande skit. Riktigt vedervärdigt. Jag skulle kunna äga såååå elaka saker om hennes sång men jag vill inte att MONO ska dra på sig något åtal för förtal. Enda anledningen att jag inte hivar ut fanskapet genom fönstret är att jag blivit uppfostrad till att inte skräpa ner utomhus.
LB Om en fullängdare av den här landade på mitt skrivbord skulle jag inte palla det slätstrukna i längden. Det är sådan här urtypisk grej där jag inte blir klok på om människan kan sjunga – om hon gör det som sig själv – eller inte. För det är för mycket att försöka låta som någonting man bestämt sig för att man gillar men med det inte nödvändigtvis kan göra.
PS Jag vill byta skiva. Att fortsätta lyssna på detta är självskadebeteende.
LB Jag undrar om man testat de här låtarna för någon som inte är vän eller familj, för man skulle vilja se vad som händer när hon inte försöker påminna om en liten älva. Det här är lite åt musiken som spelas på min yogaklass… Nej, dags att gå vidare, vi blir knappast yngre med det här.

PERSHAGEN: ”Tarfala” (egen produktion)

PS Gustav Ejstes från Dungen är inblandad och det tänder varningslampor för mig. Hans nyprogg är så trist att det får Statistisk årsbok att verka som en nagelbitardeckare.
LB Jag sitter och väntar – fortfarande – på sången för det känns som att det borde finnas en.
PS Det här låter som en typisk nutida psuedoproggplatta med postrock-touch där man bara maler på med stora ljudlandskap.
LB Jag har inget emot det, men det känns som man eventuellt går miste om någonting här.
PS Förr i tiden försågs vissa mediciner med en röd varningstriangel för att man inte skulle köra bil när man tagit dem därför att de gjorde en dåsig och riskerade orsaka olyckor när man somnade vid ratten. Den här skivan borde förses med en sådan.
LB Soundtrack till någon tonårsfilm nästa. Lite trista trummor, får man säga så?
PS Du får säga hur många negativa saker du vill om den här plattan för det tänker jag göra.
LB Tycker man borde chansa lite och ge den här en röst som kanske öser på istället för att fastna i den här loopen.
PS Jag har hört hur mycket sånt här dravel som helst sedan nittiotalet, ofta svenskt sådant, där det bara lunkar på lulligt och trött och ska föreställa ”atmosfäriskt”. Detta är typisk svensk nyprogg som inget vill, som inget orkar, som inget betyder. Jag är så gruvligt trött på sånt här. Och jaha, naturligtvis, lite svensk folkton också, så oväntat det inte var. Klyschigt så man baxnar, fast man orkar inte ens baxna.
LB Nä, usch vad trist det här blir i längden.
PS Det är musik som skiter i om jag lyssnar på den eller inte, den är så belåten med sin egen bolstriga och navelskådande intighet.
LB Man är inte Hendrix bara för att man äger en gitarr – detta vet jag av egen erfarenhet.
PS Hahaha! Vi har inte ens kommit igenom halva plattan ännu…. Vi fick den som en EP men verkar lång som en fullängdare.
LB Vad har vi mer på bordet är min fråga, för let’s face it, den här kommer inte bli annorlunda. Den här har gjort sitt nu.

LEO WESTLIN: ”Mood Waves” (egen produktion)

PS Det känns skönt att ha vår favorit från förra EP-svepet kvar.
LB Vågar inte hoppas på för mycket efter den här dagen.
PS Hur vi än gör kan det inte bli sämre än det redan varit…
LB Säg aldrig så igen!
PS Hahaha! Men det hörs direkt att detta är något annat. Westlin är bara tjugoett år men har redan en så klar bild av vad han vill åstadkomma.
LB Håller helt med, det är så avkopplat och naturligt.
PS Precis! Han låter inte alls som att han vill bevisa något, bara få göra det han är bäst på att göra. Jäkligt snyggt gitarrsolo i första låten! Det finns något med Westlin som påminner om Lloyd Cole, inte i stil så myclet men en sorts finessrik omedelbarhet och självklar elegans. Omedelbara låtar som ändå känns så väl odlade.
LB Jag säger som förra gången faktiskt, finns ingen anledning i världen till att Westling inte borde göra en fullängdare.
PS Det är så uppenbart att han skulle kunna hantera en sådan. Det är såhär talang låter.
LB Jag gillar hans röst också.
PS Eftersom jag aldrig riktigt begriper varför sådana som slår igenom slår igenom kanske jag lägger någon sorts förbannelse på Leo Westlin när jag säger att han borde få ett genombrott. Men jag vill verkligen att folk ska höra hans musik, han förtjänar det så väl.
LB Det bolag som tackar nej kommer sannolikt få ångra det om han fortsätter i den här takten.
PS Jag hoppas bara att han har integriteten att stå emot en massa påtryckningar från folk som vill att han ska anpassa sig till någon idiotisk idé om ”säljbarhet”, att han får fortsätta vara som han är på hans egna villkor och ändå nå ut. Det är artister som han som får en att vilja starta ett eget skivbolag.
LB Du är ju helt betuttad!
PS Ja! Jag tycker det här är jättejättebra!
LB Tycker faktiskt att du summerat det hela!
PS För mig är det inget snack om vilken platta som tar hem guldpokalen i den här högen. Westlin är solklar etta. Allergic To Humans tar hem silvret. Någon bronsmedalj delar jag överhuvudtaget inte ut…
LB Nej, en etta, det har vi ju och vi får hoppas på det bästa – och att han skickar oss sin fullängdare!
PS Två ex – ett till oss vardera!