av Linda Bönström
COURTNEY PINE: ”Black Notes from the Deep” (Freestyle)
Det svartvita skivomslaget får den stora saxofonen att lysa som i antikt silver och titeln smakar som en jazzklubb i källarvåningen med röda bordsdukar och så man sugs man därmed in i Courtney Pines nya album ”Black Notes from the Deep”. Pine, en av Storbritanniens mest hyllade jazzmusiker, har på den här plattan gästats av Omar Lyefook M.B.E och Charleen Hamilton på sång, Ed Bentley på orgel, gitarristen Chris Cobbson och skivans verkliga stjärna Robert Mitchell på piano.
Att Pine själv inte spelat tenorsaxofon på över ett decennium gör onekligen skivan speciell. ”A Change Is Sure to Come” är som en virvel driven av flöjt och där tonerna rör sig med lätthet, ”Rivers of Blood”, som fått sitt namn efter den brittiske politikern Enoch Powells föreslag om raslagar 1968, är lågmäld och Mitchell har tangenterna precis på rätt ställe. I låten ”Butterfly”, en cover av en låt som jazzpianisten Herbie Hancock spelade in på skivan ”Thrust” 1974, låter Omar framträda mer med sin ljusa stämma. ”A Word to the Wise” är ett vackert avslut på skivan. Och ändå kan jag inte hjälpa det, ”Black Notes from the Deep” är inte särskilt spännande. Jag vill dras med mera, känna mer vibrationer och bli inspirerad till att plöja igenom Pines över trettio år långa skivutgivning.