av Linda Bönström
ARCTIC MONKEYS: ”Tranquility Base Hotel & Casino” (Domino)
Det hela är så planlöst. Jag får inget grepp om Arctic Monkeys ”Tranquility Base Hotel & Casino”, sångaren Alex Turner tar upp hela skivan som om det inte behövs läggas någon energi på att skapa ett starkt sound – och det blir så trist. Turner är till exempel inte Brett Anderson, mest känd från bandet Suede, eller The Verves Richard Ashcroft och verkligen inte Coldplays Chris Martin eller Nick Cave: för någonstans där emellan verkar Turner i villfarelse tro att hans röst ligger. Men det är inte en särskilt intressant röst, åtminstone inte på den här fyrtiominutersplattan. Texterna kommer inte fram ur allt gnällande som Matt Helders, Jamie Cook och Nick O’Malley tvingar fram.
Arctic Monkeys har trots allt haft ett bra rykte innan det fem år långa uppehållet (förra plattan ”AM” kom 2013). Jag hör till dem som inte riktigt förstått hypen kring bandet och ”Tranquility Base Hotel & Casino” gör definitivt inget för att omvända mig.