tisdag, juni 19

PUSTERVIK 2016 – PARHAM

av Filip Kruse (Foto: Playground Music)

Parham tog hiphop-Sverige med storm med sin debut ”Pojk” 2014. Han berättade både personliga och politiska historier på catchiga manér med hemstaden Göteborg som bas. Nya skivan ”Hemma här” följer samma spår och de båda albumen adderas till en imponerande repertoar. Vi får ett rimligt urval av den under hans spelning på Pustervik.

Men först så värms vi upp av några andra medlemmar från SOM031 – ett kollektiv som förutom Parham själv består av Skander, Ikhana, Nibla, Överklass, Oh Majk och DJ Finest, varav de två sistnämnda står bakom DJ-båset genom hela konserten. Ikhanas ”Ingen annan” övertygar mest under uppvärmningen. Sedan stiger han slutligen upp på scenen, Parham. Och han inleder med singeln ”Hemma här” vars text känns extra äkta när den framförs här i Götet.

Hans mellansnack är begränsat, men jag tycker inte att det tar något ifrån hans publikkontakt, han känns ständigt närvarande på scen. Det han gör är att understryka att det är den nya skivan som ska stå i fokus den här kvällen, och han kör ihop tre låtar från ”Pojk” till en; ”Snurrar runt”, ”Snäll kille” samt ”Jobbpsykos” vilket är lite synd, de hade enkelt kunnat stå för sig själva utan att det hade dragit ut på tiden.

”I skuggan av hjältar” är en av de bästa låtarna från ”Pojk” och den fick en fortsättning på ”Hemma här”, ”I skuggan av hjältar II”. Den handlar om invandring och om att fortsätta ta sig uppåt efter allt som uppoffrats för en. Parham väver ihop de båda delarna på ett fyndigt sätt. Finast under kvällen är dock uppgörelsen med sin pappa, ”Sådan far, sådan son”, som är så ärlig och intim att stämningen bland publiken skiftar en aning och det är under låten nästan helt knäpptyst i lokalen.

När det blir extranummer så rullas en tårta ut på scen. Tydligen så fanns det även en för två år sedan när släppet av ”Pojk” skulle firas. Parham tar sig en stor bit och sedan avslutar han med sin största hit ”Dela på hälften” tillsammans med resten av SOM031 och repliken ”Kändes som vi ena hela GBG till en hel armé som blir fler och fler” blir påtaglig.

Energin och passionen är kraftfull, både på scen och i publiken. Synd bara att den passionen inte riktigt återfinns i alla nummer.