tisdag, december 1

SKIVOR

SKIVOR I KORTHET

SKIVOR I KORTHET

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
TAWNY ELLIS: ”Love Life” (Music Building/Hemifrån) Tawny Ellis gör musik typisk för sin countrytid. Det vill säga slätstruken radiopop med påhängda countryattribut som steel guitar och lite twang i rösten. Men vad man än hänger på ”Love Life” förblir den slätstruken radiopop. Bästa låten heter ”Powers That Be” med ett par oväntade melodivändningar, men kraften som finns i den någonstans därinne låses in av samma radiofjäskiga produktion som resten av skivan lider av. av Peter Sjöblom STEVE YANEK: ”Across the Landscape” (Primitive/Hemifrån) Europeisk nylansering av ”Across the Landscape” som kom i Yaneks USA redan 2005. Steve Yanek är en riktigt hygglig låtskrivare i det countrystänkta poprockidiomet och lyckas med god hjälp från Jeff Pevars eldfängda gitarrspel ingjuta en g
LYNX ENSEMBLE – BAROQUE TALES

LYNX ENSEMBLE – BAROQUE TALES

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom LYNX ENSEMBLE: ”Baroque Tales” (Caprice/Naxos) Folkmusiken och barockens klanger har alltid varit en lyckosam kombination vilket kvintetten Lynx Ensemble tagit fasta på; blockflöjtisten Netta Huebscher och violinisten Linnea Aall Campbell förklarar sambanden mellan barocken och den folkliga hälsingemusiken redan i sin korta programförklaring i CD-häftet. Den må vara lite torr, men musiken är det inte. Man behöver inte vara musikakademiker för att omedelbart uppfatta vad Lynx Ensemble menar. Hälsinglands friska melodier rör sig oängsligt och aciöst i den tidiga sjuttonhundratalsstassen med blockflöjt, cembalo, cello och fiol ihop med den folkliga nyckelharpan. Handlaget är lätt och dansant och även om utförandet vilar på beläst grund lider den inte av någon som hels
KAKAFONI – VARGTIMMEN

KAKAFONI – VARGTIMMEN

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom KAKAFONI: ”Vargtimmen” (Imogena) Jazz och elektronik har inte ett självklart giftastycke. Det är lätt att elektroniken tar över och att jazzen reduceras till pikanta inslag som bara verkar finnas där för att flörta in sig hos kulturredaktionerna. Det krävs ett speciellt handlag för att det ska bli mer än bara läppstift på en gris. Kakafoni har det handlaget. På ”Vargtimmen” – gruppens tredje platta – låter det som att de olika elementen har blivit till symbiotiskt. Ingenting tillåts förhäva sig på bekostnad av något annat, blås och elektronik går hand i hand. Med en lätt romantisk poppighet i melodierna och här och var rockstuns i groovet blir ”Vargtimmen” lättillgänglig utan att bli banal. Det är utåtkommunicerande musik med värme. Och som en bonus finns här på sa
STEN KÄLLMAN & SANBA ZAO – MAPOU

STEN KÄLLMAN & SANBA ZAO – MAPOU

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom STEN KÄLLMAN & SANBA ZAO – Mapou: Haitian Drums & Northern Wind (Country & Eastern/Naxos) Mapou är det haitiska namnet på ett heligt träd och är en märkligt passande titel på den här skivan, ett samarbete mellan haitiska slagverkare anförda av Sanba Zao och svenska blåsare med folksaxofonisten Sten Källman i spetsen och lika frodigt som ett frikostigt lövverk. Till skillnad från ”världsmusik” – facket där ”Mapou” troligen och slentrianässigt ändå hamnar – så förtar traditionerna inte varandra här, de tvingar inte bort varandras väsentliga delar. Tvärtom lyfter den nordiska folktonen och de komplexa haitiska trumrytmerna varandra och bildar en helhet som låter både ny och potent. Förutom handtrummor och varjehanda saxofoner hörs klarinetter, tuba, trumpe
BRUCE SPRINGSTEEN – LETTER TO YOU

BRUCE SPRINGSTEEN – LETTER TO YOU

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom BRUCE SPRINGSTEEN: ”Letter to You” (Columbia) För de flesta verkar det vara en stor grej varje gång Springsteen arbetar med sitt E Street Band. Personligen hoppas jag varje gång istället på att han skulle låst in sig ensam i sin studio och plockat upp tråden från ”Nebraska” och ”Devils & Dust”. Det skulle ha passat särskilt bra för en tillbakablickande och begrundande skiva som ”Letter to You” med en sparsam instrumentering och en insulär, rentav klaustrofobisk stämning. Med fullt band blir ”Letter to You” mest som en bara ännu en typisk Springsteen-platta, och sådana finns det redan tillräckligt gott om. Jag förstår att han som nybliven sjuttioettåring har mycket att säga om hur livet har varit och minnen att se tillbaka på – i några fall i form av gamla lå
MELVIN LITTON THE GOTHIC COWBOY – BARE BONES

MELVIN LITTON THE GOTHIC COWBOY – BARE BONES

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
MELVIN LITTON THE GOTHIC COWBOY: ”Bare Bones” (Melvin Litton/Hemifrån) Ena minuten har jag ingen aning om vem Melvin Litton – eller som han kallar sig: The Gothic Cowboy – är, andra minuten håller jag en utgåva med fyra CD med hans musik i handen. Fyra CD fulla med inspelningar gjorda i största enkelhet på en vanlig kassettbandspelare mellan åren 1978 och 1984 (ljudet är dock bra). Sådana här arkivutgåvor brukar vara förbehållna betydligt mer kända artister – visserligen antyder Google att han nog har sina fans, somliga säkert förvärvade medan han var medlem i The Border Band, men är de så många att en kvadrupel-CD är berättigad? Men det är möjligt att jag helt enkelt är okunnig, somliga verkar leva i villfarelsen att jag kan allt om alla, men det gör jag inte, och till exempel had
THE RED LIGHTS (JEFFREY LEE PIERCE) – THE RED LIGHTS

THE RED LIGHTS (JEFFREY LEE PIERCE) – THE RED LIGHTS

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom THE RED LIGHTS: ”The Red Lights” (In The Red) MONO brukar inte skriva som om singlar och EP, men för den här femspåriga tolvtummarna krävs ett undantag då den har en sådan historisk tyngd. I alla fall om man som jag hyser en livslång kärlek till Jeffrey Lee Pierces musik. Dessa fem demos härrör från tiden innan han dekonstruerade bluesen med våld och rekonstruerade den med trollkonst till något djupt personligt och demonridet i de stormande Gun Club. Fem demos som aldrig tidigare ens har cirkulerat bland fansen och som legat ohörda för de flest. Det är med andra ord ett rockhistoriskt fynd. Pierces uppsåt med The Red Lights var nog så allvarligt men deras existens var kort, så kort att man inte ens kan kalla den en karriär. Hela deras livstid inföll under 1978
MAGNUS WIIK – RAD / TRAD

MAGNUS WIIK – RAD / TRAD

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom MAGNUS WIIK: ”Rad” (Just For The Records) MAGNUS WIIK: ”Trad” (Just For The Records) Till vardags spelar Magnus Wiik det mesta med strängar på i norska Open String Department vars hittills två skivor bättre än det mesta manifesterar beteckningen progressiv bluegrass i sin striktaste form. Han har också spelat med bland andra Julie & The New Favorites, Haley's Comet och i duo med Laura Ellestad, men tanken på en soloskiva har funnits länge. Det uppdämda behovet av att få stoltsera med sin snudd på oberörbara talang helt eget namn har nu resulterat i att Wiik nu gör sin solodebut med två stycken skivor samtidigt. ”Rad” består helt och hållet av Wiik-komponerad musik; som han själv uttrycker det bygger den delvis på den hastigt inspelade idéer som går tre Ipho
KELLY’S LOT – ANOTHER SKY

KELLY’S LOT – ANOTHER SKY

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
KELLY'S LOT: ”Another Sky” (egen produktion/Hemifrån) Låt inte det new age-iga omslaget vilseleda er: Rutinerade Kelly Zirbes har en fin countrybetonad röst som har en viss klädsam kärvhet. Hon gör dessutom bra låtar som hon är noga med att inte låta överarrangera eller överproducera. Hellre för lite än för mycket men oftast alldeles precis så mycket som behövs för största effekt. Ibland låter hennes låtar som en korsning av Tarnation och Walkabouts, som den tremologitarrsmyckade ”Took It Back” och den helt suveräna ”Simple Man” – båda två höjdpunkter på ”Another Sky”. De invändningar jag rör två helt andra låtar, ”Tangled” som låter som Sinatra-Dylan skulle kunna ha gjort med hjälp från en trött Tom Waits, och ”The Irish Luck” som är alldeles för ärtig för sammanhanget. Men två botte