fredag, mars 31

NYHETER

LITTLE STEVEN – SOULFIRE

LITTLE STEVEN – SOULFIRE

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom LITTLE STEVEN: ”Soulfire” (Wicked Cool/Universal) Om Little Steven – eller om man så vill, Steven Van Zandt – idag är mest känd som gitarrist i Bruce Springsteens E Street Band eller som teveserieskådis beror kanske på åldern hos den man frågar, om den tillfrågade växte upp med ”Darkness on the Edge of Town” eller Sopranos. Knappt någon lär nämna honom som i första hand soloartist, och särskilt inte idag då det är närmare tjugo år sedan han senast gjorde en skiva i eget namn. Och sanningen att säga är det mesta han har gjort solo väldigt svårlyssnat idag, inspelat som det mestadels är på åttiotalet och anfrätt av all tidstypisk sound-röta som man kan tänka sig. Bäst är hans renare, starkt soulpräglade debut ”Men Without Women”, utgiven 1982 och inspelad tillsamma
SKIVOR SOM KOM UNDAN, VOL. 9: LESTER BANGS & THE DELINQUENTS

SKIVOR SOM KOM UNDAN, VOL. 9: LESTER BANGS & THE DELINQUENTS

NYHETER, SKIVOR SOM KOM UNDAN
av Peter Sjöblom LESTER BANGS & THE DELINQUENTS: ”Jook Savages on the Brazos” (Live Wire, 1981) Lester Bangs – legend som rockkritiker, förbisedd som rockartist. MONO tipsar om hans bortglömda skiva ”Jook Savages on the Brazos” och passar samtidigt på att avliva en seg myt. Ni vet det där som sägs, att rockjournalister bara är misslyckade musiker. Det är en myt som borde avlivas här och nu, mitt på Stortorget rentav, inför allas åsyn. Och även om det nu vore en sanning så vet jag väl inte om det är ett så stort problem egentligen. Inga namn nu, men jag tycker att det är betydligt värre när rockjournalister är misslyckade rockjournalister... Men som tur är finns det sådana som har gjort bra ifrån sig på bägge områdena. Lester Bangs skapade nästan helt på egen hand det mo
SKIVOR SOM KOM UNDAN, VOL. 8: THE CREEPS

SKIVOR SOM KOM UNDAN, VOL. 8: THE CREEPS

NYHETER, SKIVOR SOM KOM UNDAN
av Peter Sjöblom THE CREEPS: ”Now Dig This!” (WEA, 1988) Kalla historien om The Creeps för en Askungesaga men i så fall är det en där den elaka styvmodern drar det längsta strået. För att få band har haft så mycket potential och blivit av med den på lika kort tid som dem. Över en natt blev Älmhultsgrabbarna hela Sveriges gunstlingar men det var till priset av en förlorad integritet. Jag missunnar inte någon deras framgångar men ibland hade det varit att föredra att de hade uteblivit. Det hade varit bättre om The Creeps inte hade fått en hit med ”Ooh – I Like It!” och den tillhörande LP:n ”Blue Tomato”. För med dem gick hela deras trovärdighet ur led. Det som först och främst hände var att Clarence Öfwerman kom i vägen för dem. Hans produktioner är själva sinnebilden för det
WILLY DEVILLE OCH RÖSTEN SOM ALDRIG SLÄPPER TAGET

WILLY DEVILLE OCH RÖSTEN SOM ALDRIG SLÄPPER TAGET

ARTIKLAR, NYHETER
av Peter Sjöblom Elvis Costello avskydde Willy DeVille men MONOs Peter Sjöblom gillar honom desto bättre. Här tecknar han ett porträtt av en artist vars röst transcenderar tiden. Ibland undrar jag varför så många av de artister jag gillar allra bäst dog i förtid. Varför drev de sig själva till den yttersta kanten för att förstöra sig själva? Är det så enkelt att de bara gick på myten om det skimrande förfallet? Eller var det en smärtsam panikreaktion? Kanske hade de för lite mellan sig själva och världen för att de skulle kunna hantera den – samma sak som förmådde dem komma så nära lyssnaren när de sjöng och spelade. Som om de saknade det där nödvändigaste lagret av skyddande hud, som att de blödde så mycket att de till sist inte kunde blöda mer. Visst låter det klyschigt. Men de
INTONAL 2017 – MAN VILL ALDRIG GÅ HEM

INTONAL 2017 – MAN VILL ALDRIG GÅ HEM

LIVE!, NYHETER
av Curt Lundberg (Foto: Curt Lundberg) Intonal på det tredje året är en temperaturmätare på tillståndet inom ny elektroniskt musik, företrädesvis inom ljudkonst (Soundart) och den mer experimentella delen av klubbmusiken. Många artister på årets festival undersöker klang, frekvens och akustiska tillstånd, ofta i liveset som synes skapade i stunden, men skenet bedrar. Allt är noga planerat. Som en av festivalens dragplåster, William Basinski, framhåller: elektronisk musik handlar mest om planering. Därför är det inte konstigt att höra att tre timmar avsatts till hans soundcheck för en konsert på knappa timmen! I år spänner Intonal bågen ordentligt med fyra festivaldagar, en bredare bokningsstrategi och konserter på flera olika håll i Malmö, inte bara på kulturcentret Inkonst, där
MUSIK VÅLDTAR INTE

MUSIK VÅLDTAR INTE

DEBATT, NYHETER
av Linda Bönström (Foto: Linda Bönström) Många dagar det senaste året har jag vaknat till en nyhetsrapportering som är ett eko, som om det självklara återanvänts och skapat ett allmänt ursinne - igen. När kvinnor blivit utsatta för något av det värsta som kan hända en människa kräver vi att någon ska ställas till svars. Frågan är om vi inte letar på fel ställe. Jag har gått på musikfestivaler sedan jag var tonåring och det är fortfarande något jag ser fram emot varje sommar. Inte bara som festivalare utan också som musikjournalist är det dessutom bedrövligt att se hur många människors slit kommit i skymundan på grund av den politiska och mediala inblandningen i de våldtäkter som anmälts i samband med Bråvallafestivalen, de klibbar sig fast vid fel slutsatser. Det verkar finnas et
JEFFREY LEE PIERCE – I BAKHASORNA PÅ DEMONERNA

JEFFREY LEE PIERCE – I BAKHASORNA PÅ DEMONERNA

ARTIKLAR, NYHETER
av Peter Sjöblom (Foto: Wikimedia Commons) Människans naturliga instinkt borde vara att hela tiden få det bättre, att optimera omständigheterna. Men somliga gör tvärtom, de söker ytterligheterna, stiger ner i helvetet av fri vilja, utmanar demonerna i en kamp som den dumdristige är dömd att förlora. Jeffrey Lee Pierce sökte den råa utlevelsen och betalade priset för den. När någon säger Jack White tänker jag Jeffrey Lee Pierce. Visst var jag rätt White Stripes-manisk medan de fortfarande höll på, men entusiasmen lade sig med tiden och utvecklades efter hand till likgiltighet. Det Jack White har gjort efter White Stripes har jag praktiskt taget inte brytt mig om alls. Hörde en Raconteurs-platta som mer än något annat var sövande. Men jag respekterar hans djupa kärlek till blues
MAGDA ANDERSSON – OM ATT KORSA GRÄNSER

MAGDA ANDERSSON – OM ATT KORSA GRÄNSER

INTERVJUER, NYHETER
av Belinda Graham Magda Andersson är aktuell med sitt nya album ”Korsa gränser”, som är inspelat i Umeå. Här finns ett eget uttryck i rösten och i musiken, melodierna behöver inte ens texterna för att framkalla bestående bilder hos lyssnaren. De är lockande, lekfulla, poetiska... som ett skogsrå som lockar dig längre och längre in i en skog. Belinda Graham har träffat Magda Andersson för en intervju om att korsa gränser – både personliga och musikaliska.   Låtarna på ditt nya album ”Korsa gränser” bildar verkligen en fantastiskt fin kreativ enhet! Jag höll på att säga att "detta är din debut" – men det är det ju inte. Men detta är din debut som "egen" – som förläggare. Hur känns det att ha fullständig "creative control" över det man gör? Blir allt så perfekt som det känns