söndag, januari 20

NYHETER

BROR GUNNAR JANSSON – AND THE GREAT UNKNOWN, PART I & II

BROR GUNNAR JANSSON – AND THE GREAT UNKNOWN, PART I & II

NYHETER, RECENSIONER
  av Peter Sjöblom BROR GUNNAR JANSSON: ”And the Great Unknown, Part I & II” (Normandeep Blues) Från början hade vi Daniel Norgren som med sina första skivor ställde sig som mellan hårdhudad enmansbandsblues och Tom Waits. Sedan kom Bror Gunnar Jansson med sin explosiva debutplatta 2012 och ungefär samtidigt gick Norgren bort sig i ett ingemansland mellan en sorts neofolkambient och signaturmelodierna till nordiska kriminalserier. Men Bror Gunnar Jansson stod kvar med båda fötterna i skrotbluesen, med en naturgivenhet som Norgren såhär i eftertankens kranka blekhet aldrig har haft på riktigt samma sätt. Jansson sjunger med en helt annan angelägenhet, som om det gällde livet. Och det gör det ju. Annars kan det kvitta. Bror Gunnar Jansson har inte haft bråttom med sk
KACY HILL – LIKE A WOMAN

KACY HILL – LIKE A WOMAN

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström KACY HILL: ”Like A Woman” (G.O.O.D./Def Jam) När Kacy Hill anslöt sig till Kanye Wests skivbolag var förväntningarna höga på hennes studiodebut ”Like A Woman”. West står som huvudproducent till plattan, men under sig har han exempelvis DJDS, Terrace Martin, DJ Mustard och Stuart Price (känd från samarbeten med Madonna och Pet Shop Boys). Till balladen ”Cruel” och poplåten ”Hard To Love” är det svensken Oskar Sikow som medverkat till ett drömskt, småbubblande sound. Hill blandar skickligt pop, R&B och elektroniska influenser och hennes röst har täckning för det. ”Static” och ”Lion” är fina med sina mjuka syntslingor och Hills klara stämma, och titelspåret visar att Kacy Hill har något att komma med.  
JAKE BUGG – HEARTS THAT STRAIN

JAKE BUGG – HEARTS THAT STRAIN

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström JAKE BUGG: ”Hearts That Strain” (Virgin) ”Hearts That Strain” har spelats in med goda förutsättningar. I Nashville fick tjugotreårige Bugg stöd av samma band som spelat på Elvis fantastiska ”Suspicious Minds” och ikoniska ”In The Ghetto”, Black Keys-gitarristen Dan Auerbach medverkar på tre av plattans spår och Miley Cyrus syster Noah sjunger duett på ”Waiting”. Skivan är inte lika dålig som förra årets flopp ”On My One”, men Bugg tycks aldrig nå fram vare sig i sina lugna folkinfluerade låtar som ”In The Event Of My Demise”, indierockspår som ”Burn Alone” eller med helt vanliga tryckare som ”This Time”. ”Bigger Lover” är en skojig countryaktig trudelutt men titelspåret är plattans starkaste låt. Sedan Jake Bugg slog igenom 2012 med sitt självbetitlade deb
HOLGER CZUKAY, 79, HAR AVLIDIT

HOLGER CZUKAY, 79, HAR AVLIDIT

AKTUELLT, NYHETER
Holger Czukay har avlidit, 79 år gammal. På sextiotalet studerade han för Karlheinz Stockhausen, innan han i slutet av årtiondet var med och startade gruppen Can som kom att bli ett av den tyska krautrockens främsta band, med skivor som ”Ege Bamyasi” och ”Tago Mago”. Senare samarbetade han med bland andra Jah Wobble från Public Image Ltd, The Edge från U2, och David Sylvian.
SKIVOR SOM KOM UNDAN, VOL. 18 – COWBOY JUNKIES

SKIVOR SOM KOM UNDAN, VOL. 18 – COWBOY JUNKIES

ARTIKLAR, NYHETER, SKIVOR SOM KOM UNDAN
av Peter Sjöblom COWBOY JUNKIES: ”Whites Off Earth Now!!” (Latent, 1986) Det är väl preskriberat nu. Förresten är det nog ändå ingen som minns att jag i min recension av Cowboy Junkies då nya och väldigt hyllade ”The Trinity Session” från 1988 avfärdande den som musik för trötta lastbilschaufförer. Men ändå. När jag lyssnar på den idag tycker jag fortfarande att deras variant av country är lite väl letargisk. Men å andra sidan har jag själv i denna dag inte ens ett B-körkort. Förmodligen hade jag blivit ännu mer besviken på ”The Trinity Session” om jag hade hört Cowboy Junkies första skiva redan då. Jag tror inte att det var så många som hade det på den tiden, om man inte möjligen var kanadensare såsom Cowboy Junkies själva. Eller rent av kompis med medlemmarna, för ”Whites Of
PETER PUDERS, 58, AVLIDEN

PETER PUDERS, 58, AVLIDEN

AKTUELLT, NYHETER
Peter Puders har avlidit, 58 år gammal. Puders, som egentligen hette Höglund i efternamn, blev på sjuttio- och åttiotalet känd som stilbildande gitarrist i grupperna TT Reuter och Commando M. Pigg (sedermera förkortat till Commando), och har också spelat med bland andra Ulf Lundell, Stig Vig, Kajsa och Malena, Ulf Dageby och Thåström inklusive Imperiet och Peace, Love and Pitbulls.
ASJO – MOVE

ASJO – MOVE

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Leif Janzon ASJO: ”Move” (Pitch Blue/Plugged) En framtid för svensk jazz med en kvinnlig röst – finns den? Det är lockande lätt att tro det efter att ha lyssnat på den nya skivan med Ann-Sofi Söderqvists Jazz Orchestra (ASJO),”Move”. Ett album med suggestivt, personligt material och fängslande komplex gestaltning. Ändå är det långt ifrån någon experimentell eller ”svår” storbandsjazz som kompositören/arrangören/textförfattaren Söderqvist bjuder på. I sin ohöljda subtilitet, sina skuggningar av hemlighetsfullhet, sina oväntade avslöjanden, uppvisar ”Move” kanske just det som är lätt att se som kvinnliga drag. Med en mångfacetterad sångsolist (även textförfattare) som Lena Swanberg är redan den mänskliga röst som tilltalar oss kvinnlig. Storbandsjazzen har väl oftast va
LUKAS NELSON & PROMISE OF THE REAL – LUKAS NELSON & PROMISE OF THE REAL

LUKAS NELSON & PROMISE OF THE REAL – LUKAS NELSON & PROMISE OF THE REAL

NYHETER, RECENSIONER
av Linda Bönström LUKAS NELSON & PROMISE OF THE REAL: ”Lukas Nelson & Promise of the Real” (Fantasy) Hur Lukas Nelson och Promise of the Real (POTR) får tiden att räcka till är svårt att veta, från förra årets ”Something Real” och liveinspelningen ”Earth” (tillsammans med Neil Young som bandet dessutom turnerat med) och nu till denna självbetitlade skiva. Att Lukas är Willie Nelsons son är emellanåt svårt att bortse ifrån på grund av den karaktäristiska rösten och gitarrspelet, men det ligger inte Nelson den yngre i fatet. Snarare tvärtom. Med Anthony Logerfo på trummor, Corey McCormic på bas och Tato Melgar på slagverk är den nya plattan en blandning av country, blues och till och med en smula indie tack vare bidrag från bandet Lucius. ”Find Yourself” har något ovänta
STHLM/SUOMI – FINLANDS SAK ÄR HÖST

STHLM/SUOMI – FINLANDS SAK ÄR HÖST

ARTIKLAR, LIVE!, NYHETER
text & foto: Thomas Wihlman  Lordi och Saijonmaa. Tango, "Säkkijärven polka" och Sibelius. Möjligen en och annan dirigent. Så kan nog det svenska folkets inställning till finländsk musik karakteriseras. På festivalen Sthlm/Suomi 24-26 augusti, när Stockholm firade Finlands 100 år, gavs tillfälle att lyssna till både tango och tonårsidoler och att få en uppfattning om dagens moderna finländska musik. Runt 1970. Två svenska ungdomar, den ene lång och mager, den andra rödhyllt och rund, har trasslat sig ner i den gamla Folkan och rullar fram på landsvägen i östra Finland. Skylt varnar för att vi närmar oss den ryska gränsen. Ur bilradion tonar vemodiga obegripliga sånger fram. De blir överens om att de inte gillar finsk musik. Några år tidigare. Den långe magre bor hos släkte
FÅR JAG LOV ELLER? – OM EN TEXT AV ANNIKA NORLIN

FÅR JAG LOV ELLER? – OM EN TEXT AV ANNIKA NORLIN

ARTIKLAR, NYHETER
av Freke Räihä (foto: Sture Svensson) När jag först fattar grejen med Annika Norlins Säkert! hade jag redan hört Hello Saferide på ZTV – ja, det var ett tag sedan – och bodde i sovstaden Vä utanför Kristianstad. Jag hade flyttat dit, till en gammal skolas gymnastiksal, för kärleks skull. Jag hade precis fått min första egna dator och fyllt trettio år. Spotify var nytt och jag satt och skrev dikter om träd och mat och läste för första gången större mängder av nyutkommen lyrik. Innan dess hade jag, på grund av fattigdom, köpt nästan alla mina böcker på antikvariat och just då var det många böcker från 60- och 70-talet som lämnats över. Alltså mycket berättande och politisk dikt som först drog till mig uppmärksamhet. Så att hitta en berättande och politisk Annika Norlin var som att hitta e