söndag, maj 19

NYHETER

JESSIE WARE – GLASSHOUSE

JESSIE WARE – GLASSHOUSE

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström JESSIE WARE: ”Glasshouse” (Island) Antagligen skulle Jessie Wares ”Glasshouse” åkt i soporna tämligen omedelbart. Om det inte vore för det där med om inte. Där Ware brister i sången är soundet på ”Glasshouse” oerhört förföriskt och lockande. Ibland vill jag helst sätta Ware på mute och bara lyssna på musiken – och inte för att Ware är dödligt dålig utan för hon är dödstrist. Men den maffiga elektropopen i ”Your Domino”, salsainfluerande ”Selfish Love” och den låga basen i ”Midnight” kan tyvärr inte bära upp hela plattan trots ett gediget försök.  
SAMANTHA FISH – CHILLS & FEVER

SAMANTHA FISH – CHILLS & FEVER

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom SAMANTHA FISH: ”Chills & Fever” (Ruf) Samantha Fish har en serie bluesrockiga plattor bakom sig men till ”Chills & Fever” har hon ändrat kurs och valt ut ett knippe mer eller mindre obskyra soul- och soulbetonade covers. Att hon plockat in musiker från Detroit Cobras är perfekt för konceptet – de om några vet ju hur man injicerar flytande garagerockbly i soulens blodomlopp. Men Samantha Fish kan inte mäta sig Detroit Cobras sångerska Rachel Nagy som av uppenbara skäl är den närmaste referensen. Visst kan Fish ta i när det behövs vilket hon brukar få en hel del beröm för, men hennes röst är för tunn för ansatserna och istället för att bli kraftfull blir den för gäll ibland på gränsen till skrikig. Och kompet är överraskande tamt med tanke på vilka som ä
CARLY PEARCE – EVERY LITTLE THING

CARLY PEARCE – EVERY LITTLE THING

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström CARLY PEARCE: ”Every Little Thing” (Big Machine) Carly Pearce har varit musiker sedan barnsben och efter många slitsamma år i Nashville utan att lyckats få igång sin musikkarriär är det kanske dags. Debuten ”Every Little Thing” av Carly Pearce klättrar stadigt på countrytopplistorna, och på skivan blandar Pearce ett traditionellt countrysound med vad som närmast kan beskrivas som countrypop. Det är denna blandning som gör många hoppfulla om Pearces nyskapande, moderna country. Hon har rösten och hon är en stilfull textförfattare, det är det ingen tvekan om. Mest briljerar hon med låtar som balladerna ”If My Name Was Whiskey”, ”Dare Ya” och ”I Need A Ride Home”. Plattan har också spår med intressanta inslag som exempelvis ”Feel Somethin’” med elektroniska infl
SALAMANDER – LIVE AT NORTHSEA JAZZ FESTIVAL

SALAMANDER – LIVE AT NORTHSEA JAZZ FESTIVAL

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom SALAMANDER: ”Live at Northsea Jazz Festival” (Wela) Det har varit ett bra år för frigående jazz, inte minst vad beträffar återutgåvor av svensk sådan. På kort tid har vi fått arkivmaterial från Iskra, Caprices sjuttiotalsbox i serien ”Svensk jazzhistoria”, Bitter Funeral Beer Bands ”Praise Drumming” och nu, Salamanders ”Live at Northsea Jazz Festival”, inspelad under den årliga jazzfestivalen i Haag 1981 (fast sedan drygt tio år hålls den i Rotterdam). En högst välkommen nyutgåva av blixtrande jazz som kan vara både samlad, ömsint smekande och fritt, brutalt konfrontativ. Ibland påminner ensemblespelet en aning om Willem Breukers skälmska Kollektief, medan Susanna Lindeborg – också känd från Salamanders göteborgskollegor Mwendo Dawa – stundtals går lös på flyg
NIALL HORAN – FLICKER

NIALL HORAN – FLICKER

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström NIALL HORAN: ”Flicker” (Capitol) Så har det blivit dags för Niall Horan, den siste av de tidigare One Direction-medlemmarna, att släppa sin solodebut. Han har kallat ”Flicker” för ett folkpopalbum med inspiration från Fleetwood Mac och The Eagles. Dessutom bär den medvetet eller omedvetet spår även av Ed Sheeran. Och det är problemet med skivan; den här musiken har inte bara gjorts förr, utan även gjorts bättre. ”Flicker” har enstaka poänger, Horan har lyckats att få till en duett med Maren Morris, ”Seeing Blind”, och det finns schyssta spår som vackra ”This Town” och poppiga ”On The Loose”, men som helhet är den bilmusik.  
DIVERSE ARTISTER – TEGAN AND SARA PRESENT THE CON X: COVERS

DIVERSE ARTISTER – TEGAN AND SARA PRESENT THE CON X: COVERS

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström DIVERSE ARTISTER: ”Tegan And Sara Present The Con X: Covers” (Warner) Indiepoptvillingarna Tegan and Sara Quin firar tioårsjubiléet av sin ”The Con” med att ge ut coverinspelningar på hela skivan. Tillsammans med bland andra Hayley Williams (”Nineteen”), Pvris (”Are You Ten Years Ago”), Ryan Adams (”Back In Your Head Again”), Chvrches (”Call It Off”) och Kelly Lee Owens (”Soil, Soil”) har man genomfört projektet på ett strålande vis. Den arton spår långa plattan är ett nöje att lyssna på med alla dess influenser; Bleechers gör ”Burn Your Life Down” vacker i all sin skörhet, Ruth B. sjunger utan att tveka akustiska ”I Was Married”, och Muna gör skön electropop av ”Relief Next to Me”. Som bonusspår finns bland andra Cyndi Laupers med ”Back In Your Head” och Teg
ROBERT PLANT – CARRY FIRE

ROBERT PLANT – CARRY FIRE

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom ROBERT PLANT: ”Carry Fire” (Nonesuch) Jag är mycket lyckligare sedan jag en gång för alla sparkade ut Led Zeppelin ur mitt liv. För till sist gick det bara inte, jag stod inte längre ut med att bli knullad i ena örat av Robert Plants testosterondase och Jimmy Pages dubbelhalsade gitarrer i det andra. Det har ingenting att göra med mitt liv. Det har ingenting att göra med någonting alls, förutom kukmäteri. Led Zeppelin är runkbullerock av allra värsta slag. Så varför jag överhuvudtaget bryr mig om en soloplatta med Robert Plant kan ju tyckas obegripligt men kanske hoppas jag hela tiden på att han ska visa att han är beredd till fortsatt bot och bättring efter det att han med ett lite allvarligare uppsåt började närma sig en mer jordnära musik med plattan
FUTURE & YOUNG THUG – SUPER SLIMEY

FUTURE & YOUNG THUG – SUPER SLIMEY

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström FUTURE & YOUNG THUG: ”Super Slimey” (Epic) Utan förvarning dök färdiga ”Super Slimey” upp på nätet och den sköt strax i höjden på ITunes försäljningslista.  Och det finns inte mycket att klaga på med Atlanta-rapparna Future och Young Thugs samarbete. Det är snyggt mixat och massiv ljudbild. Future och Young Thug passar onekligen bra ihop, trots att de tidigare haft rejäla konflikter. Ovanligt nog för dagens hiphopskivor har ”Super Slimey” bara en endaste gäst: Offset i låten ”Patek Water”. Producenter finns det däremot i vanlig ordning gott om, en drös av så exempelvis Southside, Richie Souf, Wheezy och Fuse. Och det är faktiskt lyckade val. ”Super Slimey” är enhetlig utan att vara enkelriktad, den har ett redigt textmakeri och en uppriktighet som gör att de
ANDERS F. RÖNNBLOM – OUTSIDERN I ALLTINGS MITT

ANDERS F. RÖNNBLOM – OUTSIDERN I ALLTINGS MITT

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Peter Sjöblom (foto: Carina Hedlund) Anders F. Rönnblom har varit en musikalisk ciceron genom samtiden i snart femtio år. Med poetisk pregnans och perfekt precision har han rapporterat från ett kallt fosterland som blir allt kallare i takt med att tiden går – samtidigt som hans musik blir allt mer slipad. Peter Sjöblom möter en veteran som bara blir yngre med åren. Förmodligen fattar vi inte själva hur lyckligt lottade vi är. Vilken tur vi har som har Anders F. Rönnblom. Den ende som rimligtvis skulle kunna utnämnas till en svensk Bob Dylan, om det nu är någon som helst vits med sådana utmärkelser. I över fyrtiofem års tid har han med rötterna i amerikansk beatlitteratur à la Richard Brautigan och Lawrence Ferlinghetti utvecklat, renodlat och finslipat en poetiskt genomsyrad r
JON AUER – I POWERPOPENS KRAFTFÄLT

JON AUER – I POWERPOPENS KRAFTFÄLT

INTERVJUER, NYHETER
av Thomas Renhult Med medlemskap i både The Posies och det återupplivade Big Star på sitt CV är Jon Auer något av en modern poplegend. Nu gästar han Sverige som soloartist. Thomas Renhult har pratat med honom. Jon Auer bildade powerpop-bandet The Posies tillsamman Ken Stringfellow i Seattle i slutet av åttiotalet. Bandet fick sitt genombrott 1993 med plattan "Frosting on the Beater" och blev snabbt ett av de mest hyllade alternativa rockbanden. De fick hits med flera av låtarna på skivan, som till exempel "Dream All Day" och "Solar Sister". Ljudbilden på plattan utmärktes av ett tungt sound med bland annat hårt distade gitarrer, medan sångerna visade på tydliga influenser från The Beatles. Det var det amerikanska powerpop-bandet Big Star, som under sina verksamma år på sjutiot