tisdag, juli 16

NYHETER

THE CONGOS – HEART OF THE CONGOS

THE CONGOS – HEART OF THE CONGOS

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom THE CONGOS: ”Heart of the Congos (40th Anniversary Edition)” (VP) Med sina profetior med religiösa övertoner kom den jamaicanske politiske aktivisten Marcus Garvey att på trettiotalet ge upphov till rastafarireligionen. Bland annat förutspådde han att apokalypsen skulle ta sin början när sjuorna möttes – den 7/7 1977 sade han skulle bli en ödesdag vilket fick många jamaicaner att stanna hemma den dagen och affärsidkare att hålla sina butiker stängda. Nu vet vi ju att de rättrognas rättvisa inte skipades och att jorden inte gick under den dagen heller, men 1977 blev i alla fall ett bemärkelseår för reggaemusiken, med flera milstolpar som Augustus Pablos ”East of the River Nile”, Bob Marley & The Wailers bästa platta ”Exodus”, Cultures ”Two Sevens Clash” (va
MAVIS STAPLES – IF ALL I WAS WAS BLACK

MAVIS STAPLES – IF ALL I WAS WAS BLACK

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom MAVIS STAPLES: ”If All I Was Was Black” (Anti-) I och med att gospel-legenderna Five Blind Boys of Alabama rönte förnyat intresse med sina skivor för Real World-bolaget i början av nolltolltalet växte en livskraftig trend fram där gamla soulprominenser som Solomon Burke och Bettye Lavette lockades fram och ikläddes en modern ljuddräkt som lånade attribut från rock, träskblues och i mindre mån även hiphop. Stundtals har det känts som att det suttit någon blekfet hipster och funderat ut vem som ska göras nycool härnäst, men i somliga fall har konceptet fungerat otvunget, som i fallet med Jeff Tweedy och Staple Singers uppburna förgrundsfigurer Pops och Mavis Staples – Pops postuma ”Don't Lose This” från ett par år tillbaka var särskilt lyckad. För Tweedy och Mav
TALIB KWELI – RADIO SILENCE

TALIB KWELI – RADIO SILENCE

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström TALIB KWELI: ”Radio Silence” (Javotti Media) Äntligen! Så som jag har väntat på en hiphopskiva som vågar tänja på de musikaliska gränserna, som vågar vara annorlunda än det allra mesta i marknadstoppen. Talib Kweli har sedan förra soloplattan, ”Fuck the Money” 2015, mest ägnat sig åt mixtapes och singlar men nu är han tillbaka i det större måttet med ”Radio Silence”. Men plattan är långtifrån tystlåten, Kweli är Brooklynsoundet trogen med betoning på texterna. Och det är faktiskt trevlig omväxling till många hiphopskivor vars verser mest handlar om könsorgan och brajrökande. För Kweli har historier, verkligheten, att förmedla. ”All of Us” med Jay Electronica och Yummi Bingham är rena brandtalet. I bakgrunden hörs soulinfluerade körsångare, som i ”The Magic Ho
MORRISSEY – LOW IN HIGH SCHOOL

MORRISSEY – LOW IN HIGH SCHOOL

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström MORRISSEY: ”Low in High School” (BMG) Efter tre år och ett antal inställda konserter kommer – äntligen – Morrisseys elfte studioalbum! Och med det kommer naturligtvis höga förväntningar på den nu femtioåttaårige alternativa indierockaren. ”Low in High School” visar tydligt hur Morrissey har skämt bort sin publik genom karriären som den makalösa baryton han är och blivit så känd för, efter en längre tids kamp med sjukdom märks det på plattan (och för den delen även från spelningar på senare tid) att han undviker vissa toner. Kanske är det också så att på den här plattan leker Morrissey lite mindre med experimentella ljudkombinationer – jodå, de finns verkligen men inte med samma precision och uppfinningsrikedom som man vant sig vid, och sett fram emot. Textmäs
ALLT LJUS PÅ RONDO – 20 ÅR MED KROGSHOWER

ALLT LJUS PÅ RONDO – 20 ÅR MED KROGSHOWER

ARTIKLAR, LIVE!, NYHETER, SPELNINGAR VI MINNS
av Belinda Graham (foto: Belinda Graham) Vad är absolut roligast? Vad är höjdpunkten i en karriär? När Tomas Ledin samtalar med Marianne Rundström på Bokmässan i Göteborg om sin nya bok, en musikbiografi med titeln ”Inte ett moln så långt ögat kan nå”, så kommer de in på guldkorn i karriären. Bland världsturnén med ABBA, ANC-galan och Rocktåget finns också att sätta upp en egen krogshow. Många artister säger liknande saker: att det känns som en utmaning att göra en krogshow, men att det är väl värt satsningen, för det är så roligt och tillfredsställande när allt klaffar. Och man kommer nära publiken. Det blir en upplevelse för livet. Ledins ”Showtime” är en av många hyllade produktioner som haft sin premiär på Rondo, som i år fyller tjugo år som plats för krogshower. Men som plat
TORSSON – HÄLFTEN VORE NOG 1979-2016

TORSSON – HÄLFTEN VORE NOG 1979-2016

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom TORSSON: ”Hälften vore nog – 1979-2016” (Gamlestans Grammofonbolag/Border) Naturligtvis är Torsson töntiga. Och har alltid varit det. Obotligt gammaldags redan när de dök upp i slutet av sjuttiotalet som ett av banden knutna till det numer legendariska Klippan-bolaget Svenska Popfabriken. Med lantromantiska betraktelser av ett korvkiosk-Sverige i färger som man numer bara ser på gamla vykort i en kartong undanstuvad på någon äldre släktings vind. Torsson är en stilla tillvaro där en påse praliner eller en gammal ihågkommen fotbollsmatch som kanske inte ens ägt rum är anledningar nog att skriva en låt. Gärna med musikaliska inslag från The Kinks, Chuck Berry eller Sir Douglas Quintet. Det är svårt att tänka sig någonting mer anspråkslöst än Torsson och det är n
JULIEN BAKER – TURN OUT THE LIGHTS

JULIEN BAKER – TURN OUT THE LIGHTS

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström JULIEN BAKER – ”Turn Out the Lights” (Matador) Efter debuten ”Sprained Ankle” är den tjugotvåårige Julien Baker tillbaka med elva låtar i hennes säregna stil på den helt igenom vackra ”Turn Out the Lights”. Hennes röst är både skör och stark på en och samma gång, och det hela klaffar. Skivan är inspelad i Bakers hemstad Memphis och Camille Faulkner har bidragit med stråkar, Cameron Boucher med saxofon och klarinett medan Baker själv har skött både gitarr och piano. Att sedan skivan mixats av Craig Silvey, som bland andra arbetat med The National, har gjort sitt till för den här vackra produktionen. En utmärkt skiva att lyssna till medan man lutar sig bekvämt tillbaka i soffan med någon varm dryck i handen och begrundar livet.  
SUMIE – LOST IN LIGHT

SUMIE – LOST IN LIGHT

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström SUMIE: ”Lost In Light” (Bella Union) När först snön faller utanför vill jag verkligen att göteborgskan Sumie ska ha en debutplatta som passar årstiden – stillsam och melankolisk. Och det får jag väl ändå säga att ”Lost In Light” är. Sumie har valt att göra en helt akustisk platta och det är vackert. Tyvärr är variationen alltför klen, låtarna glider in i varandra och emellanåt har jag svårt att avgöra om spåret har skiftat eller inte. Producenten Dustin O’Halloran bidrar med piano och gör vad som går med Sumies kompositioner men efter ett tag blir pianospelet snarast irriterande med sin enkla enformighet. Tyvärr räcker inte Sumies ”Lost In Light” till att mota vintern vid dörren och den kommer inte vara en platta som kommer att spelas särskilt ofta, om ens al
WILLOW – THE 1ST

WILLOW – THE 1ST

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström WILLOW: ”The 1st” (Interscope) Uppföljaren till 2015 års debutplatta ”Ardipithecus” har nu landat. Och bara tanken på att det är blott en sjuttonåring som fått ihop denna spännande och mogna skiva är faktiskt rätt fantastiskt. ”The 1st” har – tyvärr – bara elva spår och en speltid på knappt över en halvtimme, men ändå hinner Willow Smith få saker sagda. Hon hinner höras ordentligt – det är en sångerska som kan lita på att det egna materialet är starkt nog och därför inte paketerar musiken med massa krusiduller. Istället består musiken av lågmält piano, som i ”An Awkward Life Of An Awkward Girl”, och avskalade gitarrer, som i ”And Contentment”. Kvicktänkta ”Lonely Road” och bankande ”Human Leech” visar också på att Willow har stor potential till att gå vidare med