måndag, april 23

ARTIKLAR

ANDERS F. RÖNNBLOM – OUTSIDERN I ALLTINGS MITT

ANDERS F. RÖNNBLOM – OUTSIDERN I ALLTINGS MITT

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Peter Sjöblom (foto: Carina Hedlund) Anders F. Rönnblom har varit en musikalisk ciceron genom samtiden i snart femtio år. Med poetisk pregnans och perfekt precision har han rapporterat från ett kallt fosterland som blir allt kallare i takt med att tiden går – samtidigt som hans musik blir allt mer slipad. Peter Sjöblom möter en veteran som bara blir yngre med åren. Förmodligen fattar vi inte själva hur lyckligt lottade vi är. Vilken tur vi har som har Anders F. Rönnblom. Den ende som rimligtvis skulle kunna utnämnas till en svensk Bob Dylan, om det nu är någon som helst vits med sådana utmärkelser. I över fyrtiofem års tid har han med rötterna i amerikansk beatlitteratur à la Richard Brautigan och Lawrence Ferlinghetti utvecklat, renodlat och finslipat en poetiskt genomsyrad r
JON AUER – I POWERPOPENS KRAFTFÄLT

JON AUER – I POWERPOPENS KRAFTFÄLT

INTERVJUER, NYHETER
av Thomas Renhult Med medlemskap i både The Posies och det återupplivade Big Star på sitt CV är Jon Auer något av en modern poplegend. Nu gästar han Sverige som soloartist. Thomas Renhult har pratat med honom. Jon Auer bildade powerpop-bandet The Posies tillsamman Ken Stringfellow i Seattle i slutet av åttiotalet. Bandet fick sitt genombrott 1993 med plattan "Frosting on the Beater" och blev snabbt ett av de mest hyllade alternativa rockbanden. De fick hits med flera av låtarna på skivan, som till exempel "Dream All Day" och "Solar Sister". Ljudbilden på plattan utmärktes av ett tungt sound med bland annat hårt distade gitarrer, medan sångerna visade på tydliga influenser från The Beatles. Det var det amerikanska powerpop-bandet Big Star, som under sina verksamma år på sjutiot
ANTON BRUCKNER – ÄLSKAD OCH MISSFÖRSTÅDD

ANTON BRUCKNER – ÄLSKAD OCH MISSFÖRSTÅDD

ARTIKLAR, NYHETER
av Thomas Notini I vad Thomas Notini kallar "ett trevande försök till försvarstal" porträtterar han tonsättare som förblivit något av en outsider, långt efter sin egen tid. ”Nie mehr Bruckner in Stockholm!” – ”Aldrig mer Bruckner i Stockholm!” Det var vad en upprörd Wilhelm Furtwängler nästan skrek ut, när han i vredesmod lämnade Konserthuset i Stockholm efter att ha dirigerat Stockholmsfilharmonikerna i ett Bruckner-program en gång under mellankrigstiden. Mottagandet hade alltså varit mycket svalt. Det blev för Furtwängler en total chock och en oerhörd besvikelse, inte minst för att det stod i bjärt kontrast till den djupa uppskattning som han var van vid att Bruckners musik mötte på hela den europeiska kontinenten, i Storbritannien och i USA. Och inte mycket har ändrat
SONOR FÖRPLÄGNAD – OM CAFÉERNAS LEVANDE MUSIK

SONOR FÖRPLÄGNAD – OM CAFÉERNAS LEVANDE MUSIK

ARTIKLAR, KRÖNIKA, NYHETER
av Björn Gustavsson En skiva till kaffet för all del, men det går inte upp mot livs levande musiker till en kopp av den åtråvärda drycken. Björn Gustavsson bjuder på en betraktelse av ett allt mer sällsynt musikutövande. Är man på restaurang eller café kan levande musik i lokalen förhöja stämningen – eller rentav skapa den. Ännu för femtio år sedan var det vanligt att musikkapell spelade på svenska restauranger; en tradition som sedan decennier i stort sett försvunnit. Utomlands är det bättre ställt – ännu. I Berlin brukar gatumusiker komma in på restauranger och spela en stund, innan de drar vidare till nästa ställe. Och i Budapest lockar många matställen, främst de dyra, med zigenarkapell. Men ännu för några decennier sedan fanns folkliga matställen (”etterems”) i Budapest d
DEN BÄSTA DAGEN ÄR EN DAG AV CRAMPS

DEN BÄSTA DAGEN ÄR EN DAG AV CRAMPS

ARTIKLAR, KRÖNIKA, NYHETER
av Peter Sjöblom Det finns ingen dag som inte kan bli ännu lite bättre och Peter Sjöblom förklarar hur man ska bära sig åt för att gör den det. Bästa dagen i mitt liv var när jag upptäckte The Cramps och näst bästa dagen i mitt liv var när jag återupptäckte The Cramps. Det är naturligtvis en överdrift som jag drog till med för att få till en klatschig inledning på den här krönikan men det är ingen överdrift att säga att The Cramps har gjort mitt liv mycket roligare än vad det hade varit utan dem. De fyller en funktion som inga andra band egentligen kan fylla. Eller det är i alla fall få andra band som lyckas roa och ruska lika mycket liv i mig som dem. Alex Chilton kallade dem för världens bästa rockband och han kan ha haft rätt. De extraherade det värdefullaste – om det
DJ 50 SPÄNN – NYTT LIV ÅT RATAD MUSIK

DJ 50 SPÄNN – NYTT LIV ÅT RATAD MUSIK

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Peter Sjöblom (foto på Tommie Jönsson: Fredric Marcus) Det finns poddar för det mesta men kanske ingen som konsekvent spelar loppisvinyl. Utom DJ 50 Spänn då. Loppisentusiasten Peter Sjöblom samtalar med loppisentusiasten – och poddens eldsjäl – Tommie Jönsson! Att leta skivor på loppis har sin alldeles egna tjusning. Det behöver inte handla om att nedlägga det största bytet, att lägga beslag på de mest värdefulla rariteterna. Visst finns det de som har vidareförsäljning och avans som sökandets drivkraft men för många av oss är den enkla men stora överraskningen i det lilla sammanhanget belöning nog; att stå där och bläddra bland de oftast osorterade vinylerna, välvårdade exemplar huller om buller bland sönderälskade skivor i tufsiga omslag, och plötsligt hitta någon konstig pla
RUT MEYERSSON AFRELL – DJ MED BRED BAKGRUND OCH ÖPPEN FRAMTID

RUT MEYERSSON AFRELL – DJ MED BRED BAKGRUND OCH ÖPPEN FRAMTID

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Sebastian Wickström (intervju och foto) och Linda Bönström (text) DJ:n Rut Meyersson Afrell tar Stockholms dansgolv med storm och har siktet inställt på världen. MONO:s Sebastian Wickström har träffat henne. Ruth Meyersson Afrell, även känd under namnet Main Projects, har mycket på gång. Förutom DJ:andet är hon videoproducent, jobbar på skivbolag och när det handlar om rå talang bakom skivspelarna har hon rykte om sig att vara Sveriges svar på brittiska Maya Jane Coles och ryska Nina Kraviz. För att börja med din musikaliska bakgrund så gick du på Kulturamas gymnasium. Berätta om det! – Jag hade tänkt söka in till danslinjen men min bror sade ”sök något du är bra på istället”, så det blev sång. Såhär i efterhand är jag nöjd med beslutet och det var superkul! – När jag
SKIVOR SOM KOM UNDAN, VOL. 18 – COWBOY JUNKIES

SKIVOR SOM KOM UNDAN, VOL. 18 – COWBOY JUNKIES

ARTIKLAR, NYHETER, SKIVOR SOM KOM UNDAN
av Peter Sjöblom COWBOY JUNKIES: ”Whites Off Earth Now!!” (Latent, 1986) Det är väl preskriberat nu. Förresten är det nog ändå ingen som minns att jag i min recension av Cowboy Junkies då nya och väldigt hyllade ”The Trinity Session” från 1988 avfärdande den som musik för trötta lastbilschaufförer. Men ändå. När jag lyssnar på den idag tycker jag fortfarande att deras variant av country är lite väl letargisk. Men å andra sidan har jag själv i denna dag inte ens ett B-körkort. Förmodligen hade jag blivit ännu mer besviken på ”The Trinity Session” om jag hade hört Cowboy Junkies första skiva redan då. Jag tror inte att det var så många som hade det på den tiden, om man inte möjligen var kanadensare såsom Cowboy Junkies själva. Eller rent av kompis med medlemmarna, för ”Whites Of
STHLM/SUOMI – FINLANDS SAK ÄR HÖST

STHLM/SUOMI – FINLANDS SAK ÄR HÖST

ARTIKLAR, LIVE!, NYHETER
text & foto: Thomas Wihlman  Lordi och Saijonmaa. Tango, "Säkkijärven polka" och Sibelius. Möjligen en och annan dirigent. Så kan nog det svenska folkets inställning till finländsk musik karakteriseras. På festivalen Sthlm/Suomi 24-26 augusti, när Stockholm firade Finlands 100 år, gavs tillfälle att lyssna till både tango och tonårsidoler och att få en uppfattning om dagens moderna finländska musik. Runt 1970. Två svenska ungdomar, den ene lång och mager, den andra rödhyllt och rund, har trasslat sig ner i den gamla Folkan och rullar fram på landsvägen i östra Finland. Skylt varnar för att vi närmar oss den ryska gränsen. Ur bilradion tonar vemodiga obegripliga sånger fram. De blir överens om att de inte gillar finsk musik. Några år tidigare. Den långe magre bor hos släkte
FÅR JAG LOV ELLER? – OM EN TEXT AV ANNIKA NORLIN

FÅR JAG LOV ELLER? – OM EN TEXT AV ANNIKA NORLIN

ARTIKLAR, NYHETER
av Freke Räihä (foto: Sture Svensson) När jag först fattar grejen med Annika Norlins Säkert! hade jag redan hört Hello Saferide på ZTV – ja, det var ett tag sedan – och bodde i sovstaden Vä utanför Kristianstad. Jag hade flyttat dit, till en gammal skolas gymnastiksal, för kärleks skull. Jag hade precis fått min första egna dator och fyllt trettio år. Spotify var nytt och jag satt och skrev dikter om träd och mat och läste för första gången större mängder av nyutkommen lyrik. Innan dess hade jag, på grund av fattigdom, köpt nästan alla mina böcker på antikvariat och just då var det många böcker från 60- och 70-talet som lämnats över. Alltså mycket berättande och politisk dikt som först drog till mig uppmärksamhet. Så att hitta en berättande och politisk Annika Norlin var som att hitta e