fredag, november 16

INTERVJUER

FARVÄL TILL Æ, VÄLKOMMEN ERLING RAMSKJELL

FARVÄL TILL Æ, VÄLKOMMEN ERLING RAMSKJELL

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Linda Bönström (foto: Martin Losvik, lilla bilden: Jeanette Andersson) Norska musikern Erling Ramskjell pensionerar sin artistpersona Æ och diskuterar med MONO om nya plattan, att skåda sitt inre och Stefan Sundström. Starkt präglad och inspirerad av landskapet i nordligaste Norge är musikern, kompositören och producenten Erling Ramskjell en man som begrundar samtiden. Från rockklubbar till kulturhus har han uppträtt med band så som Ada Vada, Dubel darr, Basaflak, Kennedy Cut och Schtimm och 2008 kom första soloplattan ”Voksensløvsinn” (Clearpass). Men nu har fyrtiofemåringen nya planer. Du beskriver dig själv som en komplicerad man från landet. Vad upptar dina tankar mest för närvarande? – Det är ju en klyscha, det där att vara en enkel pojke från landet och glesbygden.
STEFAN SUNDSTRÖM MOTTAR JOE HILL MEMORIAL MUSIC AWARD 2018

STEFAN SUNDSTRÖM MOTTAR JOE HILL MEMORIAL MUSIC AWARD 2018

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Linda Bönström Idag drar Gefle Gas/Indie Sweden Music Festival igång och på programmet står utdelning av Joe Hill Memorial Music Award. I år har Stefan Sundström utsetts som mottagare och innan han själv närvarar för att ta emot priset har MONO fått växla några ord med den prisbelönte. Juryns motivering är verkligen uppskattande, känner du igen dig själv? – Jo… jag blir väldigt glad. Men det är klart att det är ju just de sidorna jag visat upp, det är de sidorna av mig själv jag är stolt över. Min hopplöshet och cynism spar jag åt min ensamhet… om man säger så. Det var ju deppigt sagt men det är reflektionen jag gör. Är du som det står i motviveringen ”väl medveten” om din plats i svensk musikhistoria eller hur ser du själv på din långa karriär? – Jo, jag vill se mig sj
MONO FYLLER 1 ÅR!

MONO FYLLER 1 ÅR!

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER, OM MONO
av Malin Bergman Gardskär (foto Regina Spektor: Sture Svensson) Idag fyller MONO ett år och Malin Bergman Gardskär ber redaktörerna och grundarna av sajten svara på lite frågor om vad de håller på med. Först och främst, stort grattis till MONO som fyller ett år och grattis till er som jobbat stenhårt med detta. PS: Tack! Hur känns det? PS: Alldeles utmärkt! Vi har jobbat stenhårt hela året och det är rätt underbart att se vad det har blivit av sajten. LB: Jag har faktiskt fått dubbelkolla i kalendern att det faktiskt stämmer, att vi haft sajten igång ett helt år känns nästan overkligt! Det är som man brukar säga, tiden går väldigt fort när man har så mycket roligt för sig. Dessutom känns det väl också så att alla sena nätter och tokiga deadlines verkligen har lett f
DOCENTERNAS NYHETSBREV FÖR GRUBBLARE

DOCENTERNAS NYHETSBREV FÖR GRUBBLARE

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Peter Sjöblom Docenterna är tillbaka! Efter en sjuårig frånvaro från skivdiskarna (hur många sådana som nu finns kvar) ger de ut en av sina bästa plattor från den senare delen av karriären. Med anledning av den pratar Peter Sjöblom pop, politik och plågor med bandets sångare och gitarrist Joppe Pihlgren. 1980 sjöng Joppe Pihlgren i Docent Död att ”jag tar mitt liv med popmusik”. Tjugoåtta är senare lever både han och bandet i högsta välmåga. ”Kritstrecksränder och missiler” är en av de bästa skivor de har gjort efter att de bytte namn till Docenterna i mitten av åttiotalet. Dock har de inte jäktat i karriären –  det har gått sju år sedan förra plattan ”Medan vi spelar pop”. Men att det skulle vara tal om en comeback vill Joppe Pihlgren inte riktigt gå med på. – Många artist
I FAMILJENS HÄGN – ETT SAMTAL MED JOHAN ”FAMILJEN” KARLSSON

I FAMILJENS HÄGN – ETT SAMTAL MED JOHAN ”FAMILJEN” KARLSSON

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Linda Bönström Johan ”Familjen” Karlsson släpper ny skiva efter sex år och berättar för MONO om att vara på turné, göra comeback och att samarbeta i studion. Familjens fjärde skiva ”Kom” (Karlssons Musikkontor) släpptes förra fredagen på skivbolaget Karlssons Musikkontor. Hur känns det nu? – Hur bra som helst! Jag har aldrig varit så här nöjd inför ett albumsläpp förut och nu har jag fått fina recensioner också. Hur skulle du beskriva skivan? – Det är en platta som låter som Familjen brukar fast den är djupare och fylligare i både musik, sound och text. Hur känns det att det kallas i tidningarna för en comeback? Och är det egentligen rätt ord med tanke på att du har jobbat på många olika projekt även efter skivan ”Allt på rött” från 2o12? – Det får nog kallas e
MATHIAS LANDAEUS TRIO OCH DANIEL BOYACIOGLU SÄNKER TEMPOT

MATHIAS LANDAEUS TRIO OCH DANIEL BOYACIOGLU SÄNKER TEMPOT

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Linda Bönström (foto: Per Kristiansen) Med nya skivan ”Bön för världen” (Brus & Knaster) testar jazzgruppen Mathias Landaeus Trio och estradpoeten Daniel Boyacioglu ett nytt musikaliskt uttryck. Ni har arbetat tillsammans länge, hur började det hela? – Det började runt år 2000 då vi båda ingick i jazzklubben Faschings husband i Stockholm. Varför har det tagit så lång tid innan ni slagit er ihop för en gemensam platta? – Vi har bott i olika städer, och gjort väldigt mycket på var sitt håll. Hur har ni arbetat er fram – skriver och spelar ni tillsammans från början eller gör var och en sin egen del, så att säga? – Jazz fungerar ju så att varje individ i ett band redan lagt väldigt mycket tid på sitt eget uttryck. När man gör en låt, ses och spelar in handlar d
MIKAELA FINNE – COUNTRY SOM ÄR PÅ RIKTIGT

MIKAELA FINNE – COUNTRY SOM ÄR PÅ RIKTIGT

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
Av Thomas Wihlman (foto: Rodrigo Parras) Ung finlandssvensk tjej, från den lilla byn Sundom, utanför Vasa i svenska Österbotten, kommer till Stockholm för att gå i gymnasiet, på Fryshuset. Musikalisk som bara den och med en vurm för country som kommer från pappa. Första uppträdandena redan som liten, i en barnkör. – Att jag fick gå på Fryshuset i Stockholm. det blev min räddning, konstaterar Mikaela Finne. Jag fick syssla med det jag tyckte var roligt, det hade jag inte fått annars. Det syntes på mina betyg att det var så, andra ämnen var jag usel i. Språk borde hon i alla fall inte varit dålig i, tänker jag. Hon sjunger country och enbart på engelska. Dessutom med egna texter. Det är förstås en fördel att ha en amerikansk pojkvän, men Mikaela Finne låter inte som en svensk ar
ERIKA RISINGER – RIKSSPELMAN VID VÄRLDSMUSIKENS KORSVÄG

ERIKA RISINGER – RIKSSPELMAN VID VÄRLDSMUSIKENS KORSVÄG

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Jenny Franke Jenny Franke träffar och porträtterar Erika Risinger, riksspelmannen som rör sig på flera fält samtidigt och genom tiderna från Hjort Anders till Stefan Andersson. Erika Risingers främsta gebit är världsmusik och folkmusik. Hon är uppvuxen med sin moster Ninni Carr, riksspelman, som förebild och har därför stått folkmusiken nära sedan barnsben. Vi sitter på Degeberga spelmansstämma och samtalar en stund om hennes musik. Hon spelar de flesta stilar och har bland annat spelat violin i kammarmusikaliska uppsättningar på Göteborgsoperan som avbräck till folk och världsmusiken. Vintern 2017 samarbetade hon med Stefan Andersson, viskompositör och sångare, med ett historiskt visprojekt. ”Made in China” heter föreställningen och handlar om skeppet Götheborg och dess
ANDERS F. RÖNNBLOM – OUTSIDERN I ALLTINGS MITT

ANDERS F. RÖNNBLOM – OUTSIDERN I ALLTINGS MITT

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Peter Sjöblom (foto: Carina Hedlund) Anders F. Rönnblom har varit en musikalisk ciceron genom samtiden i snart femtio år. Med poetisk pregnans och perfekt precision har han rapporterat från ett kallt fosterland som blir allt kallare i takt med att tiden går – samtidigt som hans musik blir allt mer slipad. Peter Sjöblom möter en veteran som bara blir yngre med åren. Förmodligen fattar vi inte själva hur lyckligt lottade vi är. Vilken tur vi har som har Anders F. Rönnblom. Den ende som rimligtvis skulle kunna utnämnas till en svensk Bob Dylan, om det nu är någon som helst vits med sådana utmärkelser. I över fyrtiofem års tid har han med rötterna i amerikansk beatlitteratur à la Richard Brautigan och Lawrence Ferlinghetti utvecklat, renodlat och finslipat en poetiskt genomsyrad r
JON AUER – I POWERPOPENS KRAFTFÄLT

JON AUER – I POWERPOPENS KRAFTFÄLT

INTERVJUER, NYHETER
av Thomas Renhult Med medlemskap i både The Posies och det återupplivade Big Star på sitt CV är Jon Auer något av en modern poplegend. Nu gästar han Sverige som soloartist. Thomas Renhult har pratat med honom. Jon Auer bildade powerpop-bandet The Posies tillsamman Ken Stringfellow i Seattle i slutet av åttiotalet. Bandet fick sitt genombrott 1993 med plattan "Frosting on the Beater" och blev snabbt ett av de mest hyllade alternativa rockbanden. De fick hits med flera av låtarna på skivan, som till exempel "Dream All Day" och "Solar Sister". Ljudbilden på plattan utmärktes av ett tungt sound med bland annat hårt distade gitarrer, medan sångerna visade på tydliga influenser från The Beatles. Det var det amerikanska powerpop-bandet Big Star, som under sina verksamma år på sjutiot