lördag, januari 25

INTERVJUER

FEM FRÅGOR MED JENNY FRANKE: MATS EDÉN, FIOL

FEM FRÅGOR MED JENNY FRANKE: MATS EDÉN, FIOL

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Jenny Franke Jenny Franke har mött upp med sex musiker för att ställa fem frågor var. Nu under julveckan publicerar en frågesession om dagen! Idag: Mats Edén. Mats Edén är en fiol- och dragspelsspelman från Värmland. I somras tilldelades han med rätta Zornmärket i guld. Han är även universitetslektor i folkmusik och har alltid ett leende och en låt till hands. Hur kom du in i musiken? - Via min styvfar Sven Edén. Han var själv spelman och aktiv i spelmansrörelsen som ordförande i Värmlands Spelmansförbund 1966-1976. Minns du din första i instrumentpedagog? - Mycket väl. Sigvard Stenberg, utbildad vid Tjajkovskijkonservatoriet i Moskva under pedagogen Yuri Yankelevich. Din märkligaste spelning? - Oj, svårt att komma på. En av dessa spelningar var den Groupa hade i O
FEM FRÅGOR MED JENNY FRANKE: ANNA STEINHOLTZ, KELTISK HARPA

FEM FRÅGOR MED JENNY FRANKE: ANNA STEINHOLTZ, KELTISK HARPA

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Jenny Franke Jenny Franke har mött upp med sex musiker för att ställa fem frågor var. Nu under julveckan publicerar en frågesession om dagen! Idag: Anna Steinholtz. Anna Steinholtz spelar keltisk harpa och har medverkat på flera skivor i olika genrer. Hur kom du in i musiken? - Jag växte upp omgiven av musik. Det var Beethoven på pappas stora svarta flygel, Mozart på morfars klarinett, jazz på farbrors kontrabas och stämmor som behövde sjungas. Minns du din första instrumentpedagog? - Jag minns cello-Ove, flöjt-Olle, piano-Annika och flera missmodiga sångfröknar, och de hade det inte lätt – jag var ingen flitig elev. Lusten att försjunka i övandet kom först när jag i vuxen ålder hittade fram till harpan. Din märkligaste spelning? - Ett minne som sticker ut är en b
FEM FRÅGOR MED JENNY FRANKE: FILIPPA HEDBERG, KLARINETT

FEM FRÅGOR MED JENNY FRANKE: FILIPPA HEDBERG, KLARINETT

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Jenny Franke Jenny Franke har mött upp med sex musiker för att ställa fem frågor var. Nu under julveckan publicerar en frågesession om dagen! Idag: Filippa Hedberg. Då klarinettmusiken ligger mig mycket varmt om hjärtat tycker jag att Filippa Hedberg förtjänar uppmärksamhet som ung blåsare. Lägg namnet på minnet och håll utkik efter henne i framtiden! Hur kom du in i musiken: - När jag var liten bodde jag i England, och gick på en skola med körprofil. Jag fullkomligt älskade musiklektionerna! Precis som många andra kom den lokala musik- och kulturskolan för att visa upp instrument.I samma veva introducerades jag för maestro Martin Frösts Brahms-album. Jag minns särskilt att jag lyssnade på första satsen i klarinettrion och sonaten i E♭-dur. Jag blev helt förälskad vid kl
FEM FRÅGOR MED JENNY FRANKE: GUNNAR IDENSTAM, ORGEL

FEM FRÅGOR MED JENNY FRANKE: GUNNAR IDENSTAM, ORGEL

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Jenny Franke (foto: Robert E. Lang) Jenny Franke har mött upp med sex musiker för att ställa fem frågor var. Nu under julveckan publicerar en frågesession om dagen! Idag: Gunnar Idenstam. Gunnar Idenstam är internationell konsertorganist. Han är en rolig, djupsinnig och mångfacetterad musiker. Ibland rungar de största orglarna och ibland är det en liten tramporgel som är med ute på turnéerna.  Hur kom du in i musiken? - Mina föräldrar köpte ett piano när jag var fem och jag satte mig genast och började spela på gehör. Sedan hörde jag tidigt orgel eftersom mina föräldrar var kyrkliga, och jag fascinerades av mäktigheten. Minns du din första instrumentpedagog? - En av mina första pianolärare var Christer Wiklund, och jag kom till honom och spelade ”Bridge Over Troubled Wa
FEM FRÅGOR MED JENNY FRANKE: ANDERS PAULSSON, SOPRANSAXOFON

FEM FRÅGOR MED JENNY FRANKE: ANDERS PAULSSON, SOPRANSAXOFON

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Jenny Franke Jenny Franke har mött upp med sju musiker för att ställa fem frågor var. Nu under julveckan publicerar en frågesession om dagen! Idag: Anders Paulsson. Jag kom i kontakt med sopransaxofonisten Anders Paulsson för ett par år sedan när min familj hade en svår tid och jag oavbrutet lyssnade på hans version av en norsk brudmarsch till tröst. Minns du din första instrumentpedagog? - Min första klarinettlärare: Bengt-Olof Ericsson i Solna kommunala musikskola. Hur kom du in i musiken? - Min pappa spelade musik med mig när jag var liten och jag fick uppleva euforin av när musiken lyfter. Din märkligaste spelning? - När jag spelade solo uppe på en ramp på Yankee Stadium New York inför femtiofemtusen åhörare under avslutningsceremonin av Gay Games 1994. Vad
FEM FRÅGOR MED JENNY FRANKE: MATS PERSSON, TRUMMOR

FEM FRÅGOR MED JENNY FRANKE: MATS PERSSON, TRUMMOR

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Jenny Franke (bild: Gun Hemström) Jenny Franke har mött upp med sex musiker för att ställa fem frågor var. Nu under julveckan publicerar en frågesession om dagen! Idag: Mats Persson. Mats Persson är en hårt arbetande trummis och slagverkare som hörts och synts mycket i etern. Det som fångade mig med honom när jag hörde honom första gången 1986 är hans intensitet och scennärvaro. Hur kom du in i musiken? – Jag började spela trummor i kommunala musikskolan när jag var nio år. På den tiden fanns det både en liten symfoniorkester, ett storband och en slagverksensemble. Jag hamnade också i Malmö vaktparad som spelade och marscherade på olika invigningar och sportevenemang. Så småningom började jag lira i olika band, bland annat ett "dansband" som hette Lumax. Vi spelade på
MIKE McGEAR – MANNEN SOM TACKADE NEJ TILL BRIAN EPSTEIN

MIKE McGEAR – MANNEN SOM TACKADE NEJ TILL BRIAN EPSTEIN

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
Goodbat Nightman av Michael Björn Idag släpps en nyutgåva av Mike McGears platta "*McGear" från 1974. Originalskivan är utökad med en hel extra skiva plus en DVD. Apropå fyrtiofemårsjubileet har Michael Björn intervjuat McGear som egentligen heter McCartney och händelsevis råkar vara bror till Paul. Följ med när Michael möter Michael! Vad gör man om man är bror till en av världens – och historiens – mest kända musiker och blir erbjuden av denna musikers kungamakare att bli popstjärna? Få skulle skratta och direkt tacka nej. Färre skulle dessutom byta efternamn för att inte åka snålskjuts på brorsans framgångar. Ännu färre skulle fortsätta umgås med en sån brorsa utan avund över att inte ha fått del av alla miljonerna. Men det finns bara en som tillsammans med en sån brorsa har
SÅ LÄNGE’RE SVÄNGER – EN INTERVJU MED MIKAEL RAMEL (DEL 3)

SÅ LÄNGE’RE SVÄNGER – EN INTERVJU MED MIKAEL RAMEL (DEL 3)

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Peter Sjöblom (foto huvudbild: Petra Holmstedt) I den tredje och sista delen av MONO:s maratonutfrågning av Mikael Ramel berättar han ymnigt om sitt tjugohundratal, en tid när hans musik började genklinga hos artister, och en tid av olika samarbeten och projekt med andra artister. En tid när hela musikbranschen skakades i sina grundvalar och när dunkla idéer började sippra upp till den samhälleliga ytan som sumpgas ur det förflutna. (Del ett av intervjun kan ni läsa här, och del två här.) Nittiotalet var ett skivtyst årtionde för Mikael Ramel. Efter barnkassetten ”Musiktåget” 1991 dröjde det ända till 2000 innan han återkom i inspelad form, med liveplattan ”Rambalaja”. - Som jag förklarade tidigare kom musikterapin in här och tog mycken av min tid. Jag bodde i en ort som
SÅ LÄNGE’RE SVÄNGER – EN INTERVJU MED MIKAEL RAMEL (DEL 2)

SÅ LÄNGE’RE SVÄNGER – EN INTERVJU MED MIKAEL RAMEL (DEL 2)

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Peter Sjöblom (huvudbild: Petra Holmstedt) För några veckor sedan publicerade MONO första delen av en lång intervju med legenden Mikael Ramel. Här fortsätter berättelsen om honom med hans egna ord! När vi lämnade Mikael Ramel i slutet av del ett av den här långa intervjun med honom hade han precis gett ut sin tredje platta. Hans första plattor ”Till dej”, ”Extra vagansa” och ”3:dje skivan” utgör ett slags informell trilogi – inte minst för att det är de Ramel-skivor som oftast nämns och som har en fundamental plats i den svenska sjuttiotalsmusik. Ja, i svensk musik överhuvudtaget – det är tre underbara skivor som förtjänar allt beröm de kan få! Men Mikael Ramels karriär har mer att erbjuda. 1979 kom ”Rycker dej i svansen”, en skiva som skiljer sig en del från de föregående. H
MED MOTVILJAN SOM METOD – EN INTERVJU MED PETER HAMMILL

MED MOTVILJAN SOM METOD – EN INTERVJU MED PETER HAMMILL

ARTIKLAR, INTERVJUER, NYHETER
av Michael Björn Peter Hammill är en av den engelska progrockens allra mest personliga och kreativa personligheter. Han har gjort mängder med skivor i eget namn, men många förknippar honom ändå kanske mest med Van Der Graaf Generator vars dynamiska musik saknar motstycke i gruppens egen genre. I år fyller deras debutskiva ”The Aerosol Grey Machine” halvsekel och tilldragelsen firas med en nyutgåva av skivan. Michael Björn har pratat med Peter Hammill om plattan och motviljan som ett kreativt tillvägagångssätt. Ett halvt århundrade. Allt var annorlunda 1969. Men ändå precis samma. Van der Graaf Generator är ett engelskt rockband som kanske mer än något annat förkroppsligar denna tidsparadox; att vara helt annorlunda men ändå precis samma. Deras sista platta ”Do Not Disturb” kom 2