lördag, augusti 18

Författare: admin

OPERAHUSET MED RICKARD SÖDERBERG

OPERAHUSET MED RICKARD SÖDERBERG

ARTIKLAR, INTERVJUER
av Linda Bönström (Foto: Christian Andersson) Sveriges Radio P2 drog igång sin nya programserie Operahuset den 16 april 2016 där programledaren Rickard Söderberg tillsammans med gäster utforskade kärleken till opera. I Mono kan du nu läsa Linda Bönströms intervju med honom. När du debuterade på Drottningholmsteatern 2005 var det tillsammans med bland andra Anne Sofie von Otter, känns det extra speciellt att få dela premiären av Operahuset med henne? – Anne Sofie är en legend i operakretsar, och en av Sveriges mest framgångsrika operasångare någonsin, tillsammans med en handfull namnkunniga sångare from the past. Och vi kommer dessutom väldigt bra överens och har roligt ihop både när vi musicerar och utanför scen, så det kändes helt rätt att dela premiären av Operahuset med hen
THÅSTRÖM – EN ROCKREBELL I LINNEKOSTYM

THÅSTRÖM – EN ROCKREBELL I LINNEKOSTYM

ARTIKLAR
av Malin Bergman Gardskär (Foto: Sofie Borg) Mellan tillvaron som ilsken punkare i ungdomens Rågsved till dagens sofistikerade låtskrivare med introverta djup ligger många erfarenheter. Erfarenheter som inte berövat Thåströms intensitet men förädlat hans artisteri. Malin Bergman Gardskär tecknar ett porträtt av en legend i ständig rörelse. Året är 2005 och Joakim Thåström släpper sitt nya album ”Skebokvarnsv. 209” vars titel också är en adress i stockholmsförorten Högdalen där Thåström växte upp. Med en helt ny infallsvinkel där de distade gitarrerna är borta och en mer avskalad, naken och kanske också mer sårbar, gör Thåström än en gång entré i våra liv. Akustiska och melankoliska toner i samklang med hans säregna och personliga sångröst förtrollar och albumet gör succé både hos

ULLEVI 2016 – IRON MAIDEN

SPELNINGAR VI MINNS
av Sture Svensson Efter en flera decennier lång karriär förenar Iron Maiden fortfarande lyssnarna – och bandet håller fortfarande! När jag gick i högstadiet i Karlstad någon gång på slutet av nittiotalet fanns det i min värld två oskrivna regler om musik. Dessa två saker var att man gillade Metallica, och att man gillade Iron Maiden! Det var inget att ha åsikter om, eller ens något man diskuterade. Jag vet inte om detta är något som gällde överallt eller om det bara råkade vara vad de jag såg upp till hade berättat för mig. Jag är heller inte helt säker på om jag själv lyssnade så mycket på musiken på den tiden, men detta självklara gillande har funnits kvar som en ryggmärgsreflex, skulle jag bli väckt mitt i natten och bli avkrävd en lista på artister jag gillar hade dessa