söndag, februari 25

Författare: admin

MITT LIV SOM FREDDIE

MITT LIV SOM FREDDIE

ARTIKLAR, INTERVJUER
av Peter Sjöblom (Foto: Michael Winnerholt) När Freddie Wadling togs ifrån oss 2 juni 2016 tystnade inte bara en av Sveriges bästa röster tvärt. Med honom försvann en av de underbaraste människor jag har mött. Han var en sådan varm person, generös och chosefri. Han hade en renhet, en oförställdhet, som kanske skulle ha överraskat dem som enbart var bekant med honom via den media som på ett inte sällan rovgirigt vis kapitaliserade på hans aparta framtoning. Jag kan inte göra anspråk på att ha känt Freddie Wadling men våra vägar korsades flera gånger genom åren, i samband med konserter, i sällskap med gemensamma bekanta, ute på stan... Bara en gång gjorde jag en riktig intervju med honom, strax efter att den utmärkta skivan ”Skillingtryck och mordballader” hade givits ut. Intervjun
DISC JOCKEY – ETT YRKE I TURBULENS

DISC JOCKEY – ETT YRKE I TURBULENS

DEBATT, NYHETER
av Sebastian Wickström DJ-kulturen har funnits länge men i takt med att tekniken utvecklas, förändras dess förutsättningar. Sebastian Wickström tar en titt på ett yrke i omdaning. Sverige har länge varit en av världens främsta producenter och exportörer av musik generellt sett, men om vi fokuserar på den elektroniska musiken har det på senare tiden nått en ny nivå när det gäller konsumtion och produktion. Det finns många faktorer som ligger bakom detta, bland dessa har vi den folkliga populariseringen av elektronisk musik som med hjälp av till exempel Avicii, Eric Prydz, Axwell och Ingrosso kombinerat med uppkomsten och expansionen av större festivaler i både Sverige och Europa som tar in toppartister från runt om i världen och det ständigt växande inflytandet av genrerna som kla
EN MAN KALLAD ÖVERLEVARE – BERÄTTELSEN OM ALEX CHILTON

EN MAN KALLAD ÖVERLEVARE – BERÄTTELSEN OM ALEX CHILTON

ARTIKLAR
av Peter Sjöblom Vissa karriärer går som på räls. Andra spårar ur hela tiden. En del artister verkar medvetet sabotera sina karriärsmöjligheter. Alex Chilton hör hemma i alla kategorierna. Detta är en historia om att gå under och samtidigt överleva. Om och om igen. Det var det ensammaste ackord som någon någonsin hade hört. James Luther, eller om man så vill – Jim, Dickinson var en drivkraft i Memphis musikliv. Överallt annars hade han nog uppfattats som en kuf, men i sin hemstad var han ett visserligen färgstarkt men fullt naturligt inslag i den tillåtande Memphis-vardagen. Han var själv musiker och i början av sjuttiotalet gav han ut LP:n ”Dixie Fried” som många menar är en av de skivor som bäst fångar stadens särart och representerar den lätt stukade, glödgade rock'n'rol
MAGDA ANDERSSON – OM ATT KORSA GRÄNSER

MAGDA ANDERSSON – OM ATT KORSA GRÄNSER

INTERVJUER, NYHETER
av Belinda Graham Magda Andersson är aktuell med sitt nya album ”Korsa gränser”, som är inspelat i Umeå. Här finns ett eget uttryck i rösten och i musiken, melodierna behöver inte ens texterna för att framkalla bestående bilder hos lyssnaren. De är lockande, lekfulla, poetiska... som ett skogsrå som lockar dig längre och längre in i en skog. Belinda Graham har träffat Magda Andersson för en intervju om att korsa gränser – både personliga och musikaliska.   Låtarna på ditt nya album ”Korsa gränser” bildar verkligen en fantastiskt fin kreativ enhet! Jag höll på att säga att "detta är din debut" – men det är det ju inte. Men detta är din debut som "egen" – som förläggare. Hur känns det att ha fullständig "creative control" över det man gör? Blir allt så perfekt som det känns
SKRIET FRÅN VILDMARKEN – NÄCKROSBLOMMANS LAND

SKRIET FRÅN VILDMARKEN – NÄCKROSBLOMMANS LAND

RECENSIONER, SKIVOR
SKRIET FRÅN VILDMARKEN: "Näckrosblommans land" (YTF) av Peter Sjöblom Om man för tydlighetens skull tillåter sig en något förenklad historieskrivning har alla svenska visepoker haft en särskild centralgestalt som har varit så dominerande att alla andra inom samma gebit har varit tvungna att verka med den personen som självklar referenspunkt. Det mest uppenbara exemplet torde vara Cornelis Vreeswijk som när han LP-debuterade i ett slag gjorde det tidigare åtminstone stundtals högdraget preciösa visidiomet förlegat – inte helt olikt som det som Dylan gjorde med den amerikanska folksången. Från mitten av sextiotalet och fram till hans död på åttiotalet var Cornelis den som andra visdiktare hade att förhålla sig till. Dagens visa hamnar i huvudsak mellan två personer, Stefan Sundströ
DET STORA OVÄSENDET – POPOFF 1.0

DET STORA OVÄSENDET – POPOFF 1.0

RECENSIONER, SKIVOR
DET STORA OVÄSENDET: "Popoff 1.0" (Rock Studio) av Peter Sjöblom Det händer inte tillräckligt ofta att någon lyckas göra någonting som faktiskt känns originellt inom ett välbekant idiom. Så många väljer de tryggaste vägarna där de inte ens för ett ögonblick riskerar att gå vilse. Men vågar man inte vinner man inte. Därför är det extra roligt när det kommer en skiva som denna debut från Det Stora Oväsendet som gör båda två. Men även om det är en debut är personerna bakom namnet inte några nykomlingar. Ta gruppens sångare och gitarrist till exempel. Mikael Katzeff har varit musikaliskt aktiv sedan början på sjuttiotalet då han medverkade på skivor med bland andra Turid och Jan Hammarlund. Med gruppen Elektriska Linden gjorde han bland annat LP:n "Torbjörns dansskola" 1978, och h
ANDERS F. RÖNNBLOM – HISTORIEN LIGGER FRAMFÖR OSS

ANDERS F. RÖNNBLOM – HISTORIEN LIGGER FRAMFÖR OSS

RECENSIONER, SKIVOR
ANDERS F. RÖNNBLOM: "Historien ligger framför oss – AFR Band live i Atlantis Studio" (F-Records) av Peter Sjöblom Anders F. Rönnblom är unik på åtminstone två distinkta sätt. För det första har han, med utgångspunkt i Dylan och beatpoeterna, skapat ett svenskt rockspråk som är omisskännligt hans eget. För det andra har han under sin drygt fyrtiofem år långa karriär inte gjort en enda irrelevant skiva. Ännu mer imponerande är att han bara under de senaste åren har gett några av sina allra bästa skivor överhuvudtaget; mellan 2013 och 2015 släppte han trilogin ”Landet Folket Jaget”, uppdelad på skivorna ”The Caviar Pizza Man Is Back”, ”The Cosmopolitan Cupcake Conspiracy” och ”The Subliminal Solo Inferno” där han skärskådade tillståndet i Sverige på ett mycket poetiskt men likafullt
OPERAHUSET MED RICKARD SÖDERBERG

OPERAHUSET MED RICKARD SÖDERBERG

ARTIKLAR, INTERVJUER
av Linda Bönström (Foto: Christian Andersson) Sveriges Radio P2 drog igång sin nya programserie Operahuset den 16 april 2016 där programledaren Rickard Söderberg tillsammans med gäster utforskade kärleken till opera. I Mono kan du nu läsa Linda Bönströms intervju med honom. När du debuterade på Drottningholmsteatern 2005 var det tillsammans med bland andra Anne Sofie von Otter, känns det extra speciellt att få dela premiären av Operahuset med henne? – Anne Sofie är en legend i operakretsar, och en av Sveriges mest framgångsrika operasångare någonsin, tillsammans med en handfull namnkunniga sångare from the past. Och vi kommer dessutom väldigt bra överens och har roligt ihop både när vi musicerar och utanför scen, så det kändes helt rätt att dela premiären av Operahuset med hen
THÅSTRÖM – EN ROCKREBELL I LINNEKOSTYM

THÅSTRÖM – EN ROCKREBELL I LINNEKOSTYM

ARTIKLAR
av Malin Bergman Gardskär (Foto: Sofie Borg) Mellan tillvaron som ilsken punkare i ungdomens Rågsved till dagens sofistikerade låtskrivare med introverta djup ligger många erfarenheter. Erfarenheter som inte berövat Thåströms intensitet men förädlat hans artisteri. Malin Bergman Gardskär tecknar ett porträtt av en legend i ständig rörelse. Året är 2005 och Joakim Thåström släpper sitt nya album ”Skebokvarnsv. 209” vars titel också är en adress i stockholmsförorten Högdalen där Thåström växte upp. Med en helt ny infallsvinkel där de distade gitarrerna är borta och en mer avskalad, naken och kanske också mer sårbar, gör Thåström än en gång entré i våra liv. Akustiska och melankoliska toner i samklang med hans säregna och personliga sångröst förtrollar och albumet gör succé både hos

ULLEVI 2016 – IRON MAIDEN

SPELNINGAR VI MINNS
av Sture Svensson Efter en flera decennier lång karriär förenar Iron Maiden fortfarande lyssnarna – och bandet håller fortfarande! När jag gick i högstadiet i Karlstad någon gång på slutet av nittiotalet fanns det i min värld två oskrivna regler om musik. Dessa två saker var att man gillade Metallica, och att man gillade Iron Maiden! Det var inget att ha åsikter om, eller ens något man diskuterade. Jag vet inte om detta är något som gällde överallt eller om det bara råkade vara vad de jag såg upp till hade berättat för mig. Jag är heller inte helt säker på om jag själv lyssnade så mycket på musiken på den tiden, men detta självklara gillande har funnits kvar som en ryggmärgsreflex, skulle jag bli väckt mitt i natten och bli avkrävd en lista på artister jag gillar hade dessa