tisdag, oktober 23

Författare: admin

LINUS KUHLIN – SKUGGORNA KOMMER

LINUS KUHLIN – SKUGGORNA KOMMER

BÖCKER & FILM, NYHETER, RECENSIONER
av Peter Sjöblom LINUS KUHLIN: ”Skuggorna kommer” (BoD – Books on Demand) Behövs det verkligen en bok specifikt om Cortex när ”Freak”, Robert Lagerströms standardverk om Freddie Wadling, redan finns? Svaret är: JA! Cortex var ett av Wadlings mest tongivande band som i början av åttiotalet gav ut LP:n ”Spinal Injuries” som för varje år som går allt klarare framstår som exakt vad den är: en av de bästa skivorna ur hela den svenska rockhistorien. Svaret på frågan om bokens nödvändighet blir än mer emfatiskt då Cortex i sin tidigare inkarnation Liket Lever släppte den svenska punkens förnämsta singel ”Levande begravd” i slutet av sjuttiotalet. Författaren Linus Kuhlin berättar måhända inte så mycket som inte det ärrade Cortex-fanset redan visste, eller i alla fall inte kan ha räkn
BOB MARLEY & THE WAILERS – KAYA 40

BOB MARLEY & THE WAILERS – KAYA 40

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom BOB MARLEY & THE WAILERS: ”Kaya 40” (Universal) All denna klåfingrighet måste få ett slut nu. Kan man inte polisanmäla alla skivbolag som gräver upp en massa skit ur sina arkiv och släpper ut den genom turboutblåset i form av expanded deluxe-utgåvor hit och remastrade boxversioner dit? ”Hör Bob Dylan hosta slem i munspelet på femton discar!” ”Nu med fyra extra CD där John Lennon rapar plus en extra extra jättesuperextraextralimited CD där Paul McCartney också rapar!” ”Arton skivor med det autentiska ljudet av när Elvis grävs upp ur sin grav plus ett hundrasextonsidigt häfte med aldrig tidigare publicerade bilder på hans skelett i speciellt belysta poser!” All denna klåfingrighet måste få ett slut nu. För det som en gång hade en lite exotisk lockelse
PAUL WELLER – TRUE MEANINGS

PAUL WELLER – TRUE MEANINGS

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström PAUL WELLER: True Meanings (Parlophone) Visst kan man definitivt dyka ner i Paul Wellers musikarv som byggts upp under en fyrtioårig karriär: The Jam, The Style Council, soloalbum… Men Weller själv är inte den som ägnar alltför långa stunder åt tillbakablickar så låt oss hoppa direkt till akustiska albumet ”True Meanings”. Fjorton ballader med ett personligt och intimt tema – som luras fullständigt. Ovanligt nog har Weller med ”True Meanings” samarbetat med än den ena och än den andra på plattan – Lucky Rose, Liam Gallagher, Conor O’Brien, Erland Cooper och Martin Carthy får ingen låtskrivar-cred men är lika så väl delaktiga i både sound och text. För Weller började det hela redan för fem år sedan när han skrev låten ”Gravity” som aldrig passade in någonst
GHETTS – GHETTO GOSPEL: THE NEW TESTAMENT

GHETTS – GHETTO GOSPEL: THE NEW TESTAMENT

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström GHETTS: ”Ghetto Gospel: The New Testament” (GIIG) Grime, åh denna lilla pärla till genre som poppade upp från Londons undergroundscen i början på millenniet, är ett tämligen outforskat område inom den svenska hiphopen. Engelske rapparen Ghetts – tidigare känd under namnet Ghetto – kör sitt eget race och med ”Ghetto Gospel: The New Testament” blir det emellanåt intressant. Med elektroniska slingor och tyngre beats blir soundet på samma våglängd som sången (eller snarare talet som är utmärkande för grime) och ibland fungerar det utmärkt som i ”Halloween” och ”Pick Up the Phone” (med President T). Ibland slår det fel och blir istället slätstruket som i ”Purple Sky” (med Wretch 32) och ”Spiritual Warfare” med Leah McFall och Jordy (och som textmässigt egentligen
YOUNG WATERS – YOUNG WATERS

YOUNG WATERS – YOUNG WATERS

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom YOUNG WATERS: ”Young Waters” (Young Waters) Dessa engelsmän hette tidigare Snufkin The Band (efter engelska namnet på Snusmumriken) och har jämförts med Incredible String Band, Fleet Foxes och Arvo Pärt, och det är rimligt att undra hur de får ihop den vimsiga brittiska folkmusiken, den helskäggiga amerikanska rotrocken och den serena estniska melankolin. Svaret är att de får väl på sitt sätt – ibland påminner de om ett mindre rubbat Comus – men att resultatet inte är så bra som man kunde fantisera om på förhand. Framför allt stör jag mig väldigt på sången. Kerry Ann Smiths röst är okej, men Theo Passinghams sätt att sjunga är otroligt enerverande, med ett snabbt och ytligt hypervibrato och med korta avhuggna stavelser i ett ryckigt slags mini-staccato. Låtarna är
GREGORY ALAN ISAKOV – EVENING MACHINES

GREGORY ALAN ISAKOV – EVENING MACHINES

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom GREGORY ALAN ISAKOV: ”Evening Machines” (Dualtone) Det har med åren vuxit fram ett slags subkategori som man skulle kunna kalla kriminal-indie. Tänk Choir of Young Believers och deras ”Hollow Talk” som användes som signaturmelodi till teveserien ”Bron”. Vemodigt, svävande och med ett sorts kvävt americana-mummel till sång, alternativt ett sorts kvävt americana-mummel dränkt i spatiöst reverb. Gärna med en suckande cello och ett valiumdövat piano som någon annan jävla pojkrums-Satie. Typ Gregory Alan Isakovs fjärde platta ”Evening Machines” alltså. Den här musiken är så hopplöst avkroppsligad, den svävar runt som en heliumballong mot innertaket, och kommer man den för nära – det vill säga försöker ägna den lite allvarligt menad uppmärksamhet – pyser den ursäkt
ANNE MARIE ALMEDAL – LIGHTSHADOW

ANNE MARIE ALMEDAL – LIGHTSHADOW

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom ANNE MARIE ALMEDAL: ”Lightshadow” (+47) Sist vi hörde ifrån Anne Marie Almedal på skiva var med den finstämda, sex år gamla ”Memory Lane”. Då hade hon värvat den engelska basisten Danny Thompson – känd från framför allt folkrockbandet Pentangle, som studiomusiker – men denna gång omger hon sig uteslutande med norska landsmän. Musiken hamnar icke desto mindre i folkfacket, eller kanske mer precist i fållan för de singer/songwriters som tydligt låtit sig inspireras av Joni Mitchell. Mitchell och Kate Bush är de som såsom inspiratörer danat ”Lightshadow”. Det är luftigt och sirligt men ack så kyligt och distanserat. Soundet är lika glansigt och tillrättalagt som en IKEA-katalog. Sitt inte och såsa! Ge mig lite själ! Ge mig lite kött och blod, eller låt mig slippa.
EMINEM – KAMIKAZE

EMINEM – KAMIKAZE

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Linda Bönström EMINEM: ”Kamikaze” (Aftermath/Interscope/Shady) När Eminem förra året släppte ”Revival” var domen hård – beskrivet som ett medelåldersmisslyckande eller ett sista livstecken från fyrtiofemårige Marshall Mathers. Jag menade redan då att det inte fanns en chans i helsike att ”Revival” skulle vara plattan som avslutade en världsomvändande karriär och sommarens turné borde ha svept bort alla sådana tvivel. Och så en fredagsmorgon vaknar vi upp till en magnifik entré av Eminems tionde studioplatta, oannonserade ”Kamikaze”. Plattan sprider omedelbart gåshud över hela kroppen, soundet är felfritt och Eminem har en rå styrka som vi inte hört på skiva på ett bra tag. Tillsammans med Dr. Dre har han som övergripande producent lyckats slå an den där guldådran där skivan rulla
LUCERO – AMONG THE GHOSTS

LUCERO – AMONG THE GHOSTS

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom LUCERO: ”Among the Ghosts” (Liberty & Lament) Tjugo år och nio plattor nu för Memphis-bandet Lucero vars americana är lite mer kraftfull än vad som ofta är fallet i genren. Mycket tack vare centralfiguren Ben Nichols som är en åtminstone skapligt bra sångare. Dessutom rätt bra låtar med dramatiska ”Always Been You”, spaghetti-twangiga ”Long Way Back Home” och Walkabouts-aktiga ”Back to the Night” i topp. För övrigt fantastiskt snyggt omslag.
ANA SILVERA – ORACLES

ANA SILVERA – ORACLES

NYHETER, RECENSIONER, SKIVOR
av Peter Sjöblom ANA SILVERA: ”Oracles” (Gearbox) En engelsk singer/songwriter med mycket folkmusik i rösten och skirt utsmyckade pianobaserade låtar. Det är omöjligt att inte komma att tänka på Kate Bush – jag är övertygad om Silvera har en komplett Bush-katalog hemma i skivhyllan och en spellista full av brittisk folkmusik. Det är välgjort och genomtänkt, på gränsen till utstuderat. Det hela blir lite livlöst och för exakt, och framför allt lite för derivativt för att bli riktigt spännande.